Som svar på slutreplik – låt aldrig debatten dö ut.
”Oron över tidiga betyg är kraftigt överdriven”
Tomas Tobé
Slutreplik.Nya moderaterna presenterade i förra veckan ett stort antal förslag för att lyfta svaga skolor, motverka att elever slås ut och höja resultaten för alla, skriver Tomas Tobé (M).
Gamla moderaterna presenterade i själva verket 3-4 förslag som kommer sänka svaga skolor, öka utslagning och då i själva verket sänka det totala resultatet.
De viktigaste verktygen för mer kunskap och likvärdighet är engagerade lärare, återkommande uppföljning av elevernas kunskaper i främst läsning och matematik, tydlig återkoppling till eleverna, mer undervisningstid och mer individuellt utformat stöd för dem som behöver.
Ja, håller helt med förutom att matematik kan ersättas av ämnet Tänkande istället.
Därför presenterade vi förslag för stärkt lärarroll, mer av prov och betyg,
eh, vänta nu… Mer prov och betyg stärker visserligen auktoriteten hos läraren och ger läraren mer hotverktyg, men detta gör inte lärare mer engagerade. Och inte heller ger det mer undervisningstid och till följd inte mer individuellt utformat stöd. Och eleverna själva blir INTE mer motiverade utan snarare indoktrinerade att de inte kan och inte duger. Svaga elever speciellt, blir påverkade negativt, flyttas ut från gemenskapen i gruppen och hamnar redan i trean i utanförskap.
…. utökad undervisningstid…
Nej, MINSKAD undervisningstid
…och stora satsningar på undervisningsstöd, särskilt för de yngsta eleverna.
Va!?
Om vi inte kontinuerligt tar reda på hur det går för barn när de ska lära sig att läsa och räkna, redan när de är små, tillåter vi skillnader att uppstå som riskerar bli till klyftor som är svåra att komma till rätta med senare i utbildningen.
Allt detta vet varenda lärare, elev och förälder redan. Det räcker att delta 1 dag i skolan för att räkna ut vilka som inte passar in den statliga planen för hur varje elevs mognadsgrad motsvarar den allomfattande planen. Alla barn är olika – och inget barn befinner sig i samma utvecklingsfas som något annat barn. DÄRAV SKILLNADER NÄR MAN SKA MÄTA HELA J-VLA TIDEN.
Det är just bredden av åtgärder som kan lyfta resultaten.
Ja, men in har ju ingen bredd!
Vår genomgång av forskning, erfarenheter och andra skolsystem pekar mot de förslag vi lägger fram.
Studera och läs lite mer nästa gång och lyssna på vad ANDRA kommer fram till som har en läsförståelse.
Till exempel visar erfarenheter från Finland att tidigt och tydligt undervisningsstöd lyfter elevernas resultat.
Finland denna mångkulturella smältdegel är inte Sverige och Sydkorea är inte Sverige heller.
Betydelsen av tydlig återkoppling mellan lärare och elever är central.
Ja, och det sker främst genom kommunikation, mer lärartid och inre motivation. Inte genom att reducera människor till siffror eller bokstäver.
I Sverige har det till exempel visat sig att elever från hem utan studieerfarenhet kan ha drabbats hårdast när betygen i de tidiga årskurserna togs bort.
Kan ha? De drabbas hårdast är ett logiskt faktum. Elever från missbrukarhem drabbas hårdast när läxor, prov och mer krav införs.
En genomgång av situationen i svenska skolor visar också att det finns utsatta områden där lärarna har extra belastningar, varför vi föreslår extra stöd just till dem.
Bra, men hur
Vi ser allvarligt på sjunkande resultat och ojämlika förutsättningar. Det riskerar skapa ett utanförskap som går i arv, ökande löneskillnader och många ungdomar som inte kan hävda sig på arbetsmarknaden. Våra åtgärder syftar till att lyfta elever och den svenska skolan för att klara den moderna arbetsmarknadens krav.
Bra socialdemokratisk tanke, men era åtgärder motverkar syftet. Bra jobb där PR-firman, men jag går inte på det. Och ni missar helt vad den framtida arbetsmarknaden kräver.
Många debattörer har lyft ut vårt förslag om tidigare betyg från sitt sammanhang och försökt hävda att tidigare betyg inte skulle kunna förbättra skolan.
Men all rätt eftersom betyg dödar motivation för lärande och personlig utveckling. Skolifiering skapar skoltrötthet och ökar utslagning. Mer prov och betyg minskar lärarens inflytande och den nödvändiga frihet för att väcka lust att lära, bevara och tända gnistan hos barn som INTE SKA BEHÖVA TVINGAS IN I EN FULLSTÄNDIGT GALEN VUXENVÄRLD SOM LEDER TILL UTBRÄNDHET, SKILSMÄSSOR, UTSLAGNING, STRESS OCH OHÄLSA!
Låt oss därför vara mycket tydliga: att enbart införa betyg från årskurs tre skulle inte ensamt lösa skolans problem. Betyg är ett nationellt styrmedel för att bidra till ökad återkoppling från läraren till eleven, från skolan till föräldrarna och från läraren till rektorn.
Varför inte lita på lärares kompetens och låta dem undervisa, skapa förtroende och utvecklas med eleverna? Det är trots allt kontakten med läraren som är det viktigaste? Ju mer prov, test, examen, betyg desto mer kan lärare fjärma sig från eleverna. Desto längre blir avståndet, desto mindre blir delaktighet, engagemang etc viktigt. Det gäller bara att plugga till provet.
Skolpolitiken är en helhet där våra förslag om tidigt inlärningsstöd, fler speciallärare, mer undervisningstid, lärarfortbildning, lärarhandledare, betyg och prov bildar en helhet för en likvärdig skola.
Ja, fina ord men mer betyg och prov MOTVERKAR just det ni vill åstadkomma….
Många av de debattörer som nu går emot var skolpolitik var de som stödde utvecklingen mot den skola som kom att leverera lägre resultat och mer av ojämlikhet.
Ja, och vad beror resultaten på då? Fel mätmetod, dummare elever eller lärare? Eller helt enkelt en föråldrad skola och en ny fantastisk global digital tid utanför skolan? Tänk till lite, snälla!
Oron över tidiga betyg är kraftigt överdriven.
Nej, och det är helt fantastiskt mossigt att ni inte lyssnar.
När betyg används på ett klokt sätt – tillsammans med en mängd andra verktyg som ger eleverna lust att lära – är betygen utmärkta för att skapa mål och ramar i undervisningen.
Betygen MOTVERKAR lusten att lära och överför lusten till att bli bra på att gå i skola. Det funkar för de som klarar sig bäst i skolan och suger för de svaga eller för decemberbarnen t ex. Gammal hederlig moderat politik fast under socialdemokratisk täckmantel.
Dock är de alltid just bara en del av en helhet – där målet med skolan är att ge alla goda kunskaper och möjliggöra för social rörlighet.
Precis tvärtom.
Med vår nya skolpolitik tar vi krafttag för att lyfta svaga skolor och hjälpa alla elever att klara skolan.
Det är en politik från 60- och 70-talet, och det är inga krafttag tyvärr. Och ni väljer att gynna de som klarar skolan bra dvs INTE alla
Jag drar en djup suck och fortsätter mitt tjat ett tag till. Jag tycker verkligen det är så dåligt den kan bli. Och jag skäms för att ha haft med Moderaterna i röstningstombolan. Aldrig mer bakåtsträvare i min framtidsvision!
Kategorier:debatt, Samhällsutveckling, skolan, Skolan och lärande, svensk politik, Uncategorized
Christer Hellbergs På spåret 
Jag har svårt att förstå detta; att betyg skall motverka kontakten mellan lärare och eleverna. Det förstå inte jag. Jag vill se det som en länk mellan läraren och eleven och inte tvärtom.
Kan inte det goda samtalet vara en länk istället? Jag vet inte hur jag ska förklara men… Det är ju en bra länk om du ger ett bra betyg. Men om du ger ett dåligt betyg skapar du en distans. Om du ger min blogg ett dåligt betyg, tror du vår kontakt kommer att stärkas eller försvagas? Tror du jag kommer anstränga mig mer om du varje dag ger bloggen dåligt betyg? Eller kommer jag strunta i dig helt efter ett tag och ty mig till andra?
Betygen skall vara en dör som skall öppnas och bodda läraren och eleven skall diskutera tillsammans analysera saken. Varför fick han dålig betyg och komma fram om vilka åtgärder som krävs för att eleven skall förbättra sin lärande. Få man dåliga betyg gång på gång utan andra åtgärder det kan bli negativ ja. Jag själv gick på en yrkes gymnasium i Stockholm. Jag hade bra medel betyg utom av en lärare som jag hade i 2 ämne jag fick aldrig mera än B av honom. Nästa år byte jag skola. Så får inte vara.
För att utvecklas i skolan som i övriga samhället är det mycket viktigt att man får prova, misslyckas, pröva igen, misslyckas och sakta men säkert göra ett riktigt bra resultat. Lärarens uppgift är att stötta och stötta detta arbete så att eleven stärks i det hen gör. Att i detta arbete göra prov för nu gäller det att inte göra fel för då får du sämre betyg gör att eleven inte längre tror på läraren och den stöttning som ges. ”Du ger ändå bara ett dåligt betyg så varför skall jag försöka igen.” En elev har slagits ut!!
Varför är yngre barn bättre på marshmallow utmaningen tror du?
För hur det fungerar se följande filmklipp. http://www.youtube.com/watch?v=H0_yKBitO8M
Man kan också se (finns forskning på detta) att en belöning motverkar ett bra resultat. DVS Att locka med ett bra betyg är kontraproduktivt!
Lärprocessen skall vara utmanande och lustfylld och drivas av sig själv och den inre motivationen och detta är vad en bra lärare försöker göra och inte hela tiden stanna upp för att betygsätta prestationerna för tillfället.
Hoppas detta är ett svar på varför betyg motverkar en god och tillitsfull relation mellan lärare och elev.
Betygen skall vara en instrument, en hjälpmedel för skolan och eleven att sätta in rätt åtgärder i rätt tid. Så att eleven kan komma fram på säkra vägar.
Jag tycker att din text är övertygande, så som jag själv hade försökt formulera saken om jag haft ditt enastående tålamod. Jag har börjat föreslå mina opponenter säsong 4 av den amerikanska TV-serien ”The Wire”. Jo, jag tyckte trots allt den var klargörande, särskilt mot bakgrund av den då aktuella Bush-doktrinen ”No child left behind”. Om detta blindskott ska upprepas i Sverige 10 år senare börjar man ju nästan fundera över demokratins grundvalar över huvud taget. Demokrati förutsätter viss bildning, eller åtminstone slutledningsförmåga, även bland dem som fattar besluten.
Demokratins grundvalar ja… Idiocracy lurar bakom hörnet.
Vasros:
så här ser jag på det:
en sak som händer i kontakten mellan lärare och elev när betyg kommer in i bilden är att elevens frågor kommer att förskjutas FRÅN att handla om det som eleven genuint vill veta mer om TILL att handla om vad som krävs för ett högre betyg.
i det första fallet, när elever och lärare pratar om det som eleven VILL veta mer om, och de gemensamt och tillsammans med andra, utforskar vägar mot mer kunskap -är en genuin lärandesituation. Med genuin lärandesituation menar jag en lärandesituation som lika väl kan inträffa utanför skolan, som inne i skolan.det andra fallet, när eleven söker avkoda betygskoden och sedan presterar utifrån der- är en konstlad lärandesituation.
genuina lärandesituationrr skapar bra relationer mellan elev och lärare. Bra relationer påverkar elevers lärande mkt positivt.
betygsinriktade lärandesituationer skapar konstlade, onaturliga situationer mellan elev och lärare. det gynnar inte relationen. Det gynnar inte lärandet. Då pratar jag alltså om lärandet för livet-inte lörandet för betyget.
Naturligtvis det finns olika aspekter och jag hörsätter din filosofi. Först måste skolan förstås se till att alla trivs i skolan och alla är glada. därefter bör vara lärande i ämne. gemmensamma målet som har sats upp. En bra lärare har säkert bra kol på sina elever även utan betyg i vilket nivå var och en befinnar sig men kanske inte alla och duktiga elever känner på sig när de bör lägga en kål till i elden men kanske inte alla. Man vill inte visa till sina kompisar att man plogar. Det finns situationer i vårt liv som det ät lärorikt att stelas mot vägen och annalisera varför det har hänt så.
Till mig hände så i sista årskurs på vårterminen. vi skrev en skrivning. Jag blockerades och kunde inte hitta nyckel till en viktig fråga. Klasrummet var inte fullt med bänkar. Jag lämnade min bänk och gick fram och tillbaka där back kunde inte komma på någonting. Jag lämnade minna papper och gick. Samtidig en annan elev ut. Vi började prata om nåonting annat oväsentlig. Vi han inte gå trappan ner det kom svaret i mitt huvudet. Jag berättade detta för min kompis men det var för sent.vi gick hem. Nästa dag på morgonen min lärare frågade mig fram för klasen om hur var det med denna frågan om jag kunde de. Jag svarade när kom du i fynd med det. Jag berättade och min kompis bekräftade det. Jag fick inte avdrag i min slutbetyg för det. Kontakten mellan lärare och eleven är den viktigaste. Men jag menar att om betygen används på rätt sätt är en instrument för lärare att ta eleven med sig framåt.
Tack för att du delar din berättelse. Dialogen och relationen lärare/elev är viktig. Tyvärr tror jag betyg skapar denna relation eftersom läraren hamnar i en auktoritets- och maktstämpel. Det är inte rätt väg – en coach är en medmänniska och det är det som behövs för de ”svaga”. Den glada skola du pratar om tror jag förstörs av betyg. Betygen skapar bara olust för dem som de ska rädda. Betygen blir felanvända så fort ett F delas ut.
Endast ställningen som lärare skapar en auktoritet position. Så lärare för att få intresset i klasen komma ner från podiet. Detta ”det är jag som är kapten” det viet alla. Läraren behöver inte och skall inte vifta med betygen mot eleven. Jag anser att betygen att vara en instrument som hjälper lärare/eleven att lärandet kan öka.
Jag är också medveten om att din resonemang är hållbar men tyvärr inte fullt ut. MEN, MEN INTE MINST.
Inte minst om en svag elev i slutet är inte överens om slut anförande (betyg).
Det är inte heller alltid som neutraliteten håller till slut speciellt: T. ex för någon eller några duktig(a) men uppå skäftig(a) elev(er).” Nej, Du/Ni är uppå skäftig(a) och stör mina elever”