Vi behöver lyfta hela Sverige

Nu när reform på reform inom skolan genomförs kanske det är dags att reformera HELA samhället? Går det? Hur skulle det se ut?

Med risk för att göra bort mig nu inför en hel yrkeskår övertolka mig nu inte – jag tycker nämligen att läraryrket är det viktigaste på hela jorden och att de borde tjäna lika mycket som vilken professionell fotbollsspelare som helst och med det sagt, det får dock aldrig bli en huvudfråga som ska avgöra Sveriges framtid… och det förflyttar fokus från de som ska lära sig och skolans uppgift.

HÖGRE LÖN FÖR ALLA



20130226-063230.jpg

Det är ju bra med högre lön, jag tycker verkligen läraryrket ska värderas mer. Men höj sjuksköterskornas och doktorernas också då. Vi verkar ju få att mer problem med ohälsa i landet. Och bilindustrin går inte så bra heller. Antalet industrijobb minskar, och både arbetare och tjänstemän sägs upp. Det är kris i Europa. Men kanske höjda löner till ingenjörerna skulle få fart på Sverige igen. Eller höj lönerna till politikerna så vi får människor med bättre kompetens i riksdagen (på tal om t ex järnrör)?

Ärligt talat tror jag inte lönen är avgörande för om jag vill bli lärare, politiker, journalist, läkare, ingenjör eller inte. Tuffare krav på varje yrke gör att det kommer bli brist, och då skjuter lönerna i höjden. Det blir väl Manpower som får bemanna hela Sverige sedan och det kanske är bra? Och få till inflationen igen, då slipper ju vi skulderna?

Det är svårt att gå tillbaka i tiden – eller omöjligt rättare sagt. Om man vill gå tillbaka till innan 1980 då t ex läraryrket var något fint auktoritärt och dyrt så antar jag att man vill kicka ut alla invandrare också? Och internet bör vi minska på – låt oss inte provocera den äldre generationen mer. De kan ju bli ledsna. Globaliseringen bör vi dra ner på också i samma veva. Jo, jag raljerar lite men faktum är att tiderna är nya och de reformer som nu görs är säkerligen minst 33 år gamla.

DEN NYA SUPERLÄRAREN?



20130226-110221.jpg
Jag återkommer ständigt till skolan – det är en komplex värld med så många olika aspekter. Jag skulle kunna dra exemplet med medborgaren i centrum men där finns ingen debatt liksom – än!
Man utgår ifrån att förändringen ska göras utifrån skolans och lärarnas och beslutsfattarnas perspektiv och glömmer fullständigt de barn som faktiskt ska gå i skolan. Man utgår inte alls från individen, eller ur delaktigheten eller ens ur ett integrationsperspektiv. Man utgår ifrån katedern, kontrollen och rädslan faktiskt. Man utgår från en tid som flytt och att barn inte VILL lära sig. Och hela tiden handlar det om att kunna ha ett mänskligt system där alternativ undervisning måste erbjudas. Hela tiden handlar det om att tävla med omvärlden om elevernas intresse. Hela tiden handlar det om betyg (negativ kontroll) eller i stället som i spelvärlden Levels med utmaningar (positiv påverkan). Lärarrollen ska stärkas dels med betyg lägre och lägre ner i åldrarna då kan man tidigt få mental död på (de mest entreprenöriella, kreativa och ifrågasättande) bråkstakarna och detta bakom katedern och utan att man måste smutsa ner sig i onödan. Reformerna stärker auktoriteten dvs respekten till läraren men inte eleven. Reformens syftar att ta tillbaka något som inte fungerar nu eller i framtiden.

BORDE INTE REFORMER VARA NÅGOT NYTT?


Här är reformerna som Jan Björklund infört som ska locka till nya lärare:

–Om jag ska peka ut något så är det fem punkter som är centrala. För det första är det lärarutbildningen i sig. Där har vi just gjort en reform med högre krav för att komma in, högre krav för att ta examen och högre krav i själva utbildningen.

Varför detta skulle locka fler lärare begriper jag inte. Borde man inte locka med precis tvärtom och ändå kunna leverera liksom..?

Det andra är lärarlegitimation och det tredje är karriärreformen som vi nu inför. Skickliga lärare ska kunna göra karriär, få mer ansvar på skolan och då också få väsentligt högre lön.

Vill man införa någon slags byråkratisk chefshierarki kan man ganska snabbt räkna ut att det kommer bli mer kontroll på alla lärare så att de sköter sig. Det blir infomöten, statusmöten och kvalitetssäkring, mallar, planer och lärarmålsuppföljningar och utvärderingar.

–Det fjärde är lärarlönerna generellt. Det är ju en förhandlingsfråga mellan parterna men jag välkomnar det avtal som nu har tecknats, det har höga ambitioner. Och den femte punkten är att vi måste minska den administrativa arbetsbördan på lärarna rejält. Lärare ska undervisa, inte bli byråkrater.

Höjda löner till alla är bra som sagt. Är det att minska arbetsbördan rejält? Nej, man ökar den rejält istället eftersom man inför betyg och fler nationella prov. Och dessutom inför en inre administrativ kontrollapparat. Och varje förprov och prov ska betygsättas och bedömas.

För att kunna lyfta skolan eller lyfta Sverige måste vi ha NYA reformer liksom som ligger 10 år framåt i tiden:

  1. Det gigantiska IKT-lyftet där unga lär ut Internet till gamla (inkl lärare och politiker), där man nätverkar för att kunna lära effektivare – INTE mer Mattelyft..
  2. Det gigantiska HELHETS-lyftet där skolan blir en tänkande, nätverkande, lärande organisation och en modell för framtidens samhälle där givetvis teknik är en del i vardagen.
  3. Det gigantiska OMTANKE-lyftet där alla hjälper alla med att nå de Heliga kunskapsmålen, där lagarbete och individuella prestationer går hand i hand. Där hjälp alltid finns att få antingen IRL eller i cyber, eller på skolan eller hemma eller på stan eller på landet – jag gillar uttrycket ”härarbete”.
  4. Det gigantiska ENTREPRENÖRSLYFTET där skolan självt agerar entreprenöriellt och testar sig fram, justerar åtgärder och även mål efter behov. Där nytänkande och innovation premieras och där lyckade misstag applåderas. Där lärandet är ett tillstånd och inte ett mål långt fram i tiden. Där lärande utvecklas och anpassas efter just den ”klassen” som man ska undervisa.

Efter 50 år av reformer


Läs Forskning & Framstegs sammanställning – av den den lärde jag mig mycket!

Men det blir lite generalfel direkt:

Godtycke råder i den svenska skolan. Att förbättra skolan är inte främst en fråga om pengar. För att den ska bli likvärdig över hela landet krävs bättre kontroll av kvaliteten, skriver historikern Hans Albin Larsson i en kritisk genomgång av skolans nutidshistoria.

Sant givetvis, men alternativet sämre kvalitet tror jag inte på heller. Det är just kontrollen det är fel på. Vi måste få in förtroende istället. Sätt samma stycke med koppling till svensk fotboll istället. Att bli en super-duper fotbollsspelare är liksom upp till var och en och man litar på de unga, tränarna och föreningarna. Centralt tillhandahåller man ramverket så att säga. Regler, planen, arenorna, drömmarna och sedan byggs kulturen upp underifrån. Så bör man tänka om man vill lyfta Sverige. Vill man att Sverige ska bli bäst så gäller det att satsa på bredd och spets och att alla som vill ska få vara med och duger inte fotboll finns det miljoner andra intressen att väcka.

20130226-055809.jpg
Tror ni man skulle få världens bästa landslag om man startade Fotbollsverket, införde prov, tester och läxor och kvarsittning på fotbollsplanen? Eller man införde världens dyraste och bästa kvalitetssäkringssystem? Eller om man höjde lönerna för tränarna? Eller hemläxe-RUT? Eller tränarlegitimation?



Kategorier:Samhällsutveckling, skolan, Skolan och lärande, svensk politik

Etiketter:

3 svar

  1. Apropå fotbollsjämförelsen… Vi som vill utveckla skolan har en del att lära av Pia Sundhage och hur hon ser gruppen/laget som en av de viktigaste byggstenarna för framgång, tror jag. ”Vi gör varandra bra” och ”Vi är varandras miljö” är citat från en svt-intervju m henne nyligen. För att koppla t en annan av dina blogginlägg – det är det här vi lärare vi behövs! När eleverna väl är samlade i skolan ska de mötas och samverka och känna samhörighet, det ger framgång individuellt också. Då måste vi finnas där som coacher, ledare, handledare, lärare, vad du vill för att ”sätta ord på det som fungerar” (citat från ovanstående intervju) och hjälpa eleverna, spelarna att bygga vidare på det. Nötandet för att individuellt utveckla straffläggning, huvudräkning osv kan göras utan vår närvaro, bara de vet var de ska. Och jag vet, många i skolans värld jobbar redan m d tänket. Men tror att d kan vara lättare för dom som inte är där än atr få upp ögonen för ngt om man ser det i ett annat sammanhang än i d vanliga.
    Har läst alla dina inlägg m stor behållning 🙂

Trackbacks

  1. Vi behöver lyfta hela Sverige | #Skolvåren

Lämna en kommentar