”Därför borde mobilförbud i skolan vara lika självklart som rökförbud”

Jag läser rubriken om mobilförbud och återigen känner jag att jag måste invända. Och det är lite av poängen i mitt inlägg. Känslor kommer ha en mycket större betydelse i framtiden, hur vi tar beslut och hur samhället sakta men säkert omformas. Det är kanske där klyftan ligger och där det skaver som värst. Mina kommentarer i kursivt, artikeln i BOLD.

OPINION · ”Svenska myndigheter bör ta till sig den senaste forskningen. Barn är inte mogna att ta ansvar eller se konsekvensen av denna typ av beslut. Skärmstressen kommer att minska liksom nätmobbning”, skriver Hugo Lagercrantz, Josef Milerad och Åse Victorin.

Myndigheter bör alltid ta till sig forskning (precis som de inte gör det) och vilken forskning? Den bra och sammanlagda eller ska vi plocka enstaka artiklar som alla är gjorda av några som har sina egna bias och bara vill bevisa att det här med Internet och datorer och numera mobiltelefoner inte har i skolan att göra? Finns det forskning ens som visar på teknologins framgång sedan 1800-talet? Hur forskar vi kring framtiden?

Det är inte så knussligt med källor och evidens i såna här ”berättelser” och vi andra får leva med dem tyvärr eftersom folk bara orkar läsa rubriker och det är ju stora SVT så då måste artikeln vara korrekt och saklig? Inte, definitivt inte. Så otroligt seglivade vissa artiklar är och så har vi forskningsartiklar som t o m är avvisade men ”storyn är bra” och bekräftar all sorts misstänksamhet mot det nya. Jag tänker inte länka till källor eftersom man inte behöver det numera…

”Skärmstressen”, vad är ens det? Är det samma stress som träningsstressen, provstressen,  modestressen eller betygsstressen? Eller TV-stressen?? Skulle hellre säga att där i mobilen så är den enda fristaden från all annan stress, men den kommer minska alltså? Liksom nätmobbningen, då – jag anar att den gamla hederliga skolgårds-, klassrums- och korridorsmobbningen får en ny renässans.

När de första rapporterna om riskerna med rökning kom på 1960-1970 talet avfärdades de hånfullt. Rökrutor på skolor var självklart. I dag är det otänkbart att röka i skolan.

Varför i hundan likställa smartphones med cigaretter? Vi ska anta att de är lika farliga och ger cancer och för tidig död? Och dessa tre debattörer ska vara läkare? Varför inte dra till med DDT också och hävda att eftersom DDT förbjöds så ska smartphones förbjudas också? Vad är det för uselt argument annat än ren alarmism?

Ett förbud mot användning av smartphones i skolan kan vissa finna överdrivet, men barns ökade beroende av digitala medier förutspår en annan inställning om ett par decennier.

Eh, ja då har vi glasögon eller linser så då slipper vi gamnacken och då kanske även ”skärmtiden”? Då har vi smarta prylar överallt och kommunicerar ännu mer med omvärlden. Det ökade beroendet förutspår vad? Ska vi tro att Internet kommer minska sin påverkan på samhällen globalt? Nej.

Ett viktigt skäl till oro är att hjärnans utveckling kan påverkas negativt.
Det bildas 100.000 tals synapser varje sekund i barnets hjärna, vilket stimuleras av alla sinnesintryck. De kopplas och bygger upp hjärnans nervnätverk eller försvinner.

Ja, men va bra! Att sitta med mobilen och umgås med tiotals, kanske hundratals människor med deras intelligens och erfarenheter som människor, hitta på nya sätt att använda mobil, få bekräftelse på egen identitet, hitta rätt sammanhang för egen del etc måste man skapa en oerhörd mängd med synapser som får fortleva, jämfört med att sitta och glo på t ex dum-TV, med reklam och ”underhållning”. Dagens unga kommer ha en sjuk fördel med Internet gentemot oss andra som fortfarande minns all fakta i Trivial Pursuit till ingen nytta.

”Man pratar om” s k ”filterbubblor” på sociala Internet. I osociala medier finns en gigantisk. Den som inte innefattar känslor eller social kompetens utan bara inriktar sig på problem, problem och till sist problem. De enda aktiviteter som ska utföras är lösningar på problem. Barnens och vi andras verklighet består av att utforska möjligheter och när inte en lärare eller en förälder eller en tidning/TV erbjuder möjlighet blir det helt plötsligt ointressant. Sorry.

Åter till artikel tyvärr.

Det har visats att nervnätverken förändras hos möss som exponeras för digitala media.

Ja, jösses. Har mössen lärt sig läsa, skriva och ta bilder och spela spel?! Och få bekräfelse, identitet, mening..? Eller satte man mössen i blinkande lådor med en massa ljud – denna rapport skulle jag vilja läsa. Eller nej, så otroligt idiotiskt.

Ett exempel på att hjärnan påverkas av överanvändning av skärmar är att närsynthet ökar hos barn. Hjärnan anpassar ögonen till att mest titta på nära håll.

Någon i en annan opinionsartikel spekulerar i att: ”En av orsakerna till den dramatiska ökningen av antalet närsynta barn tros vara det ökade skärmtittandet.” Det kan väl lika gärna vara för mycket bokläsning eller vad som helst överdrivet. Det kanske t o m är så att man upptäcker fler fall nu eftersom denna typ av ögonanvändning verkligen gör så att märker hur det står till. Innan har man ju inte haft behovet.

Ännu allvarligare är att användning av smartphones för att söka bekräftelse har en beroendeframkallande effekt. Hjärnans belöningssystem stimuleras på ett liknande sätt som av nikotin, alkohol och droger.

Denna livsfarliga bekräftelse… för helsicke, ska vi förbjuda detta beroendeframkallande beteende alltså?

Lika farligt som nikotin, alkohol och droger – lägg där till DDT, neurosedyn, asbest mm? Eller vi kan ju lika gärna lägga till att bli kär, att ha en hobby, att känna sig omtyckt, att känna dig populär, att få lära sitt inre, vem man är i sitt sammanhang etc, men då är ju vi riktigt ute på hal is och rent livsfarliga saker… Va, få bekräftelse på vem man är? Det är ju rent av rent förfärligt om man skulle lyckas med det utan förnedring, misslyckanden, tillrättavisningar, fel, vansinniga prov och rena egna tokigheter i ungdomen? Skam är ett sjukt annat belöningssystem kan man ju tillägga, men det är säkert bättre än mobiltelefonerna då.

Överdriven mobilanvändning har ett bevisat samband med psykisk ohälsa, inte minst bland flickor.

Nej, nej och inte… vad är detta? Det är väl samma sak som att påstå att skolan skapar psykisk ohälsa, eller att det är föräldrar eller lärare som är orsaken…! Jag tror inget.. snarare har väl flickor en mer starkare röst äntligen via globala och sociala medier i och med #metoo.

Brist på bekräftelse leder till stress och sämre självförtroende.

Ja, verkligen, så därför borde man ju snarare öka mobilanvändningen. Inte fasen får unga idag bekräftelse från vuxna som inte var födda med Internet i skolan. Den lycka (eller olycka) barnet eller ungdomar känner ska förbjudas. Men genom mobilen kan man rätt säkert bygga upp sin identitet och vilka man vill umgås med, vilka man passar ihop med – och detta, för resten av livet. 

Mobiltillverkarna konstruerar sina spel så att de skall vara maximalt tillvänjande och upprätthålla ett beroende.

Insikten om de mest basala tingen verkar vara noll och inget. Jag vet inte en enda mobiltillverkare som gör spel. Möjligen har väl Microsoft försökt komma in på mobilmarknaden ett par gånger. Speltillverkare försöker därmed få folk att spela. Precis som biltillverkare vill få att köra bil eller förslag försöker få oss att köpa böcker. Och beroendet av bil t ex är livslångt medan beroendet av ett spel kanske håller i sig i nått år ungefär.

Att den ökande användningen av digitala medier minskar uppmärksamheten och inlärningsförmågan är väl dokumenterat. Studier har visat att skolelever som för anteckningar på skärm presterar sämre än de som använder penna och papper.

Och det bara fortsätter… Nej, och nej… sista meningen syftar på EN specifik studie där elever i en aula typ skulle lyssna på nått tråkigt föredrag om något tråkigt ämne. De som hade papper och penna var utlämnade till föredraget och skrev ned saker, medan dem med dator förmodligen gjorde annat kul – trots att de inte hade Internet förmodligen. Jag tror dock inte de gjorde ”anteckningar på skärm” dock. Att bara dra slutsatsen om att elever med dator presterar sämre är rätt horribelt – om eleverna med dator fick en film om ämnet istället eller ett interaktivt program eller spel lovar jag att dem med datorer hade presterat bättre och dessutom haft roligare.

Mest oroande är det att många skolor redan avskaffat papper och pennor. Detta trots att vi vet att den motoriska träningen öga-hand främjar inlärningen.

Har de? Det tror inte jag. Vilken inlärning kan man ju undra? Att sitta och skriva fint för hand är liksom rena 50-talet. Eller nej förresten, då kom ju skrivmaskinerna och FACIT-räknarna. Vi ska alltså tillbaka till 40-talet nån gång, förmodligen, den tid då författartrion gick i skolan, typ.

Beroendet av digitala medier kan också orsaka empatistörningar. Den direkta ögonkontakten kan inte ersättas av kommunikation via sociala media.
Sömnbrist och psykiska besvär bland unga har ökat särskilt sedan den smarta telefonen introducerades 2007. I USA talar man om så kallad ”Face book depression”.

Fyra meningar som inte ens går att bemöta. Digitala medier kan likaväl motverka empatistörningar. Och ingen vill väl ersätta kommunikation med ögonkontakt, men om inte den finns tillgänglig så finns ju alltid Facetime eller motsvarande. Ja, sömnbristen är ett bekymmer och det är väl upp till var och en att för egen vinning sköta sömnen tillräckligt bra, det är kanske dags att inför flextid även i skolan? Studier visar att speciellt tonåringar mår dåligt av tidiga mornar (jag slänger in lite forskning jag också). Man talar även om ”Facebook happiness” i USA, eller nej det gör man ju inte, varför skulle man det, man går med bara och är nöjd med det, liksom 2.07 miljarder andra globalt förmodligen.

När man kommer till en skola under en rast i dag ser man att många barn ägnar sig åt sina smartphones i stället för att vara ute och leka på skolgården.

Ja, man kanske tycker det är vettigare att stressa av och prata med dem som man vill prata med, koppla av med ett spel eller visa något roligt klipp man hittat? Istället för att leka Röda vita rosen, jaga och låtsastortera varandra, leka kull etc. Man behöver liksom röra på sig oavsett och det gör barn som idrottar och har 3-4 aktiviteter efter skoltid (för att kompensera stillasittandet på lektionerna då). Detta resonemang om att barnen antingen sitter still för mycket vid sina skärmar och samtidigt har för mycket aktiviteter på fritiden (som hindrar stillasittandet vid läxan) liknar endast Schrödingers katt.

Allt detta talar för att barns användning av digitala medier bör begränsas. Skärmarna stjäl viktig tid för utveckling i verkligheten.

Inget av ovan nämnda i artikeln talar för att digitala medier bör begränsas. INGET! Innehållet och vad barn gör med sina mobiler skapar istället utveckling.

Det är visat att små barn under två år inte kan lära sig någonting från skärmen.
Tvärtom kan språkutvecklingen försämras, när tid tas från den naturliga föräldra-barn samvaron.

Nej, det är väl INTE visat. Sitter man och stirrar på en tom svart eller vit skärm tror jag på påståendet. Alla barn lär sig massor om allt möjligt tack vare bl a pedagogiska appar i form av spel och upptäckande. Aktiviteterna man gör via skärmen stimulerar och snabbar på utvecklingen, snarare – till skillnad från skärmtiden vid dum-TV:n då eller det onämnbara att bara sitta och ha dötråkigt. Och inte sällan sitter förresten både barn och förälder ihop och delar samma lärmiljöer, interagerar, förklarar, delar tankar, berömmer, visar, föreslår bättre agerande, stöttar eller t o m agerar motståndare som barnen kan vinna över. 

Mobiltelefonen har av ovan nämnda skäl ingen plats i skolan. Alla skolor bör ha en skärmpolicy med enkla tydliga regler kring skärmanvändning som mobilfrihet under skoldagen och lektionsbundna datorer för skolarbete.

Samtliga klassrum ska alltså ha en uppsättning med datorer till varenda elev. Och jag antar att man inte ska ha Internet inkopplat utan ett kinesliknande Intranät med en lina kopplat till skolans bibliotek? Ofta sitter man med en dator per klass – man delar numera ut lärplattor istället. Ekonomin är sådan och eftersom man ändå inte anpassar undervisningen är datorer utan Internet överflödiga. Tyvärr.

Sverige behöver inte vara sämre än Frankrike som nyligen genomfört ett generellt mobilförbud i skolan.

Tacka vet jag de andra 50 länderna som inte gjort det.  

Vi tror att det finns en utbredd medvetenhet om mobiltelefonerna som distraktion och stresskapare bland både föräldrar och ansvarsfulla pedagoger.

Ja, det är vad ni tror, men det finns en verklighet och en framtid också. Den tillhör den yngre generationen som måste lära sig ta ansvar dagligen, i skolan, hemma, på arbetsplatser etc.

I USA har den amerikanska barnläkarakademien sedan länge gått ut med stränga råd om begränsning.

Söker på AAP och hittar direkt: Experter backar: Okej att barn använder surfplattor  Men det kan ju vara vilken organisation som helst som man refererar till, det är ju ingen som orkar kolla, liksom.

Även svenska myndigheter bör ta till sig den senaste forskningen.

Ja, och precis som om man inte gjorde det. Politiker däremot som prioriterar populism framför vetenskap och ledarskap bör nog uppgraderas till 2025 eller nått.

Barn är inte mogna att ta ansvar eller se konsekvensen av denna typ av beslut. Det blir därför ett vuxenansvar att hjälpa våra barn.

Ja, det är verkligen dags att hjälpa våra barn att lära sig hitta kunskap via mobilerna, att lära sig källgranska, att lära sig tänka och inte tro på allt strunt som skrivs idag. Inkl min egen blogg – granska, tyck till och kommentera vettja. Jag är för lärande och böjer mig gärna om/när jag har fel.

Efter en tid kommer de att må så mycket bättre av lugn och ro i skolan.
Skärmstressen kommer att minska – liksom nätmobbning. Elever får lättare att fokusera och socialisera – och rörelse stimuleras.

Ah, en vision – trevligt! Ta bort betygen, de ständiga proven, det allomfattande heliga schema och 40-minuterslektionen och lyssnandet på vuxna som inte begriper nånting i för små klassrum, i fel tid för varje individ och alldeles för lång tid så kommer alla lära sig mer, fortare och inte komma ut från skolan via livstrauman, beteendestörningar såsom ätstörningar, självmordsbeteende, självskadebeteende, diagnoser inom NPF etc. Då kommer allt bli bättre, jag lovar.

Huruvida känslor kommer vara en betydande faktor i framtiden kan ju ingen bevisa – forskningen kommer ALLTID ligga efter. Vi står mitt i ett generationskrig som inte handlar jordbruk, jägarsamhälle, samla snäckor eller bli bra på industrijobb, ELLER för den delen lyssna på s k auktoriteter. Dessa eror är förbi för länge sedan och 90% av alla framgångsfaktorer i framtiden kommer att handla om hur individer kan samspela och agera i ett globalt sammanhang via Internet. Där är framtiden, och då att förbjuda både mobiltelefoner och Internet i skolan är självmål, varje dag – i en global och digital konkurrens!

Avlutar med en liten video – den talar lite för sig själv.

Vi måste förändra skolan

Kategorier:debatt, Livet, personlig utveckling, Samhällsutveckling, skolan, Skolan och lärande, svensk politik

Etiketter:#skolan #schoolboost