Om man drog ett vertikalt sträck på ett papper och där man på vänster sida listade alla företeelser som är kopplade till livet före Internet och på höger sida listade allt kopplat till Efter Internet skulle Skolan hamna på vänster sida och lärande på höger sida.

OMVÄLVANDE FÖRÄNDRING PÅ MÅNGA PLAN

Omvärlden (nätverken) kommer i framtiden vara ”Open, random and supportive”… till skillnad från gårdagens ”Closed, selective and controlling”. Att anpassa sig till ett ”digital mindset” blir den viktigaste och kanske svåraste utmaningen vi alla står inför i alla verksamheter. När vi tagit oss till ”andra sidan” mentalt finns det så otroligt många möjligheter – kvar i det gamla kan man bara se ”problemen”…

Thomas Powers framtida sociala medier

Nätnärvaron gör att alla kan få hjälp alltid via nätet – det gäller att skapa ytorna och samverkans-arenorna ”bara”. Tillsammans med övriga samhället kan man nyttja och stödja varandra så att till synes slumpmässiga möten ger mervärde enligt ekvationen 1+1 = 3.

PRINCIPERNA APPLICERADE PÅ DEN NYA SKOLAN

Öppenheten innebär att skolan öppnar sig mot samhället och vice versa. Den innebär även att lärare öppnar sig mot varandra och mot elever. Elever kan även de skapa nätverk över klasser, skolor, årskullar.. generationer, nationer. Vidare delas frågeställningar, lyckade metoder/projekt, stories, erfarenheter enligt principen ”Ju mer vi är tillsammans..”

Vad gäller Random kallar jag det gärna Tillfälligheternas arena – serendipity är ett bra engelskt ord. Denna slump kan dock stödjas genom ren och skär matchmaking – likasinnade får kontakt med likasinnade för stöd och utbyte av erfarenheter enligt öppenhetsprincipen. Elever är inte enbart tilldelade 1 lärare + en speciallärare utan hundratals både lärare, coacher i samhället, gurus, idoler och hurus. För att inte tala om tusentals fd elever, föräldrar, kuratorer mm. Att hitta rätt personer som kan hjälpa nå egna mål (som på något sätt även ska utfylla den allmänna krav- och behovsbilden).

Vad gäller supportive-delen handlar det hela tiden om stöttning och feedback – man behöver kunna mäta saker och ting men ett betyg ur ett socialekonomiskt perspektiv är kanske det sämsta sättet.. Var och en har sin egen instrumentbräda där man mäter sin egen förmåga utifrån det man vill bli och det man har intresse av i den fas i livet man befinner sig. Vill man bli fotbollsproffs krävs det att man är en bra lagspelare, att man kan hjälpa andra, att man kan lösa problem snabbt genom samspel, att man kan följa vissa gemensamma nödvändiga regler, att man kan skriva och läsa kontrakt, att man kan räkna pengar, kunna engelska, italienska och hitta inspiration genom att surfa på youtube. Det finns även management-spel där man själv får styra och ställa – kanske manager-yrket är plan B. Eller att bli domare – vad behöver man kunna då..? Etc.

-Ok, nu vill jag bli miljonär. Vad behöver man kunna då?

Övergången från maskinella processarenor till mänskliga arenor kommer vara smärtsam för vissa och underbar för somliga – välj nu vilket du vill innan du tvingas.

Kategorier:Uncategorized