Jag har lagt av med att tycka och tänka kring skolan i säkert 10 år snart. Jag gav upp med nån slags all rätt.

Jag läser arikel i Aftonbladet (https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/778LKV/attaaringar-slass-med-saxar-och-skriker-hora-helt-lararlag-sjukanmalde-sig?fbclid=IwY2xjawVmhpJleHRuA2FlbQIxMABwZG9mBWJyaWQRMUZYNmlkZnVhaEF0N2N4YktzcnRjBmFwcF9pZBAyMjIwMzkxNzg4MjAwODkyAAEfmz_3YSoR_oUZeN2K09k8x5Mik6mbCgygnSOpereYrZhDLS3jHUMIYIUyitg_aem_p_-umRwo6ahDEQXChmeCMw) och detta signalerar verkligen en problematik som jag tycker är systematiskt. Dessa 5 nu då i detta exempel är inte välkomna i denna ”En skola för alla.” De borde vara fråntagna den rätten. De får gå i en annan skola som vi kan kalla ”En skola för varje individ”. Ett annat format, och givetvis, i en helt annan form. De får förtjäna sin framtid på ett helt annat sätt än den vanliga trallen. Det blir ett kontrakt mellan barn och lärare, föräldrar (om det finns några) eller arga mormorn, eller andra förebilder eller annat som gärna ställer upp. Det sätts upp villkor, regler och annat som gör det hela tydligt för varenda unge som hämnar där att det finns en framtid. Om detta kontrakt handlar om att de måste springa ett maraton, segla över Atlanten, starta ett nytt företag, plocka kantareller eller hugga veg spelar ingen roll. Mål och mening är centralt och de får levla i alla kunskaper de behöver på vägen till vad de vill nå.
Kan nuvarande skolan bli en skola för varje individ?
Nej, jag tror inte det. Men vi måste hitta ett annat sätt än nu vad det gäller alla hemmasittare eller unga som väljer att gå till skolan utan.. glädje, tänkte jag skriva. NU, mer än nånsin behöver vi ge unga tvång att utforska eventuella talanger och frihet att avstå från aktiviteter de inte varken vill eller klarar av.
Hur ska vi klara av detta nu då i praktiken? Det är en ny tankemodell, ”bara”. Man tänker lite annorlunda, tar bort några självklarheter. Såna självklara vanor som att ta sig till skolan, gå upp tidigt, skippa frukost, bara vara där. Bara man är där på jobbet och bandet startar så kan man bara börja jobba. Denna plikt för huvet att bara kroppen är där så är allt ok.
Jag tycker inte denna plikt är ok. Om varenda unge tycker det är en massa slöseri med tid, eller när man inte vet dag för dag vad man lärt sig. När det ÄR en enda plåga till varje höstlov, eller jullov, eller sommarlov. Jo, du som läser detta har säkert varit där och sedan tyckt att kämpandet har varit värt det. Och du har säkert som jag upplevt plikten och glädjen att ändå stå där vid bandet 07.06 och undrat hur i helvete du ska klara av resten av dagen. När stämpelklockan står 16.06 kan du vara stolt över att du har överlevt en dag till.
Hur kan vi skapa utveckling?
Jag har de senaste åren jobbat mycket med AI både i jobb och på fritiden. Ett av mina projekt handlar om att skapa en programvara som stödjer en generell förbättringsprocess. Hur denna funkar eller är uppbyggd är en egen liten historia som vi kan ta en annan gång. I alla fall, jag tar de där utvalda 200 berättelserna om skolan, kör in de till openAI och ber om 10 av de tydligaste tillstånden som berättelserna beskriver:
| # | Attribut | Vad vi undersöker |
|---|---|---|
| 1 | Överbelastning | Ljud, människor, intryck och miljö blir för mycket. |
| 2 | Brist på trygghet | Eleven känner oro, stress eller rädsla inför skoldagen. |
| 3 | Brist på tillhörighet | Eleven upplever sig inte passa in i gruppen eller skolans sammanhang. |
| 4 | Att inte bli sedd | Elevens signaler, behov och svårigheter uppmärksammas inte. |
| 5 | Bristande inflytande | Eleven har liten möjlighet att påverka sin situation eller sitt arbetssätt. |
| 6 | Felaktiga förväntningar | Samma krav och arbetssätt används trots olika förutsättningar. |
| 7 | Brist på begriplighet | Det är oklart vad eleven ska göra, hur eller varför. |
| 8 | Förlorad motivation | Skolarbetet upplevs som meningslöst, ointressant eller omöjligt. |
| 9 | Upplevelse av misslyckande | Eleven får återkommande erfarenheter av att inte räcka till. |
| 10 | Förlorad framtidstro | Skolan leder till uppgivenhet, frånvaro eller känslan av att framtiden stängs. |
Alla dessa 10 kan man ju lätt ordna genom att införa mer böter, sommarskola, kvarsittning etc eller helt enkelt bara be elever och föräldrar att skärpa sig. Men bevisligen går inte detta, det är ingen metod eller utveckling som är hållbar. Jag är intresserad av andra arbetssätt eller metoder. Jag är mer intresserad av att hitta grundorsaker och systemfel som faktiskt inte är varken lärares, elevers, föräldrars, rektorers eller politikers fel.
Så, jag bad även om en lista på hur det borde vara ur ett elevperspektiv.
| # | Attribut | Vad det innebär |
|---|---|---|
| 1 | Trygghet | Jag känner mig trygg och behöver inte kämpa för att orka vara här. |
| 2 | Tillhörighet | Jag har en självklar plats och är accepterad som jag är. |
| 3 | Individuell anpassning | Skolan fungerar med mina förutsättningar, inte tvärtom. |
| 4 | Meningsfullhet | Jag förstår varför jag lär mig något och vad jag kan använda det till. |
| 5 | Nyfikenhet | Jag får utforska sådant som väcker mitt intresse. |
| 6 | Utveckling | Jag får utmaningar som hjälper mig att växa, oavsett var jag börjar. |
| 7 | Självbestämmande | Jag har inflytande över hur jag lär mig och kan påverka min väg. |
| 8 | Begriplighet | Jag förstår målet, nästa steg och vad som förväntas av mig. |
| 9 | Framsteg och självtillit | Jag får uppleva att jag kan, lyckas och komma vidare. |
| 10 | Framtidstro | Jag ser möjligheter och kan föreställa mig en framtid som känns värdefull. |
Så frågan för min modell om generell förbättring är hur vi kan gå från Identitet 0 (första tabellen) till Identitet X (andra tabellen). Jobbet blir att undersöka olika vägar framåt och se om vi kan hitta vägar som leder till önskade resultat som faktiskt varenda människa borde vara överens om att det är vettigt. Eller är det nån som inte håller med om vad som står i kolumnen ”Vad det innebär”?
Utveckling av modellen
Parallellt med att jag undersöker ovan utvecklar jag samtidigt modellen och jag vill visa på att det inte finns något färdigt svar för något av ovan beskrivna – det finns inget facit utan när det handlar om komplexa problem utan det gäller att jobba med processen, att hela tiden välja in och välja bort idéer och möjligheter och ibland även att skriva om hela problemet ur ett annat perspektiv eller tankemodell.
Så, jag körde in de två tabellerna rakt av och får fram dessa fyra möjliga vägar framåt:
- skissa skolans grundmodell
- definiera mål utan skoltvång
- designa elevens första steg
- pröva modellen mot elevberättelser
Denna kan ju beskriva rimliga arbetsuppgifter, alltså man går in i varje och hittar där fyra nya saker att jobba med som i sin tur kan delas upp i fyra nya. Ja, tillslut har man konkreta mål och första steg att jobba med. I processen kan man ta bort, ändra och lägga till egna ”punkter”.
Beroende på vad man skickar in så får man motsvarande ”ut”. Om vi letar efter koncept att utveckla kan man tweaka sin output. Jag provar en gång till från början med tabellerna och med lite mer text. Jag fick följande nu:
- Lärandebyar: små blandade grupper med fasta vuxna.
- Individuell lärandepakt: eleven, vårdnadshavaren, en mentor och det offentliga, med lärande i många miljöer.
- Samhällsverkstaden: lärande genom verkliga uppdrag.
- Lärandemolnet: ett adaptivt system med mänskligt ansvar.
Jag känner direkt att här finns det saker man kan undersöka.
| Körning 1 | Körning 2 | |
|---|---|---|
| Vad som gäller | Lärandekonstitutionen: rättigheter, skyldigheter, vad som är valbart och obligatoriskt | Gemensam grundöverenskommelse |
| Hur lärandet utformas | Personlig lärandedesign: miljö, takt, återhämtning, kommunikation | Lärandemiljö som förhandlingsbar del |
| Hur framsteg syns | Levande bevis på lärande | Synlig progression och offentlig garanti |
| Den fjärde | Ömsesidigt åtagande: vad var och en av de fyra parterna åtar sig | Eleven som medförfattare till lärvägen |
Om man fortsätter och skapar nya spår utifrån det man får fram bildas ett stort nätverk och tillslut kommer man fram till aktiviteter man faktiskt kan jobba konkret med. Det är spännande detta.
Metodikens förutsättningar är att det ska leda framåt och där en eller flera personer eller organisationer kan jobba konkret med förbättring och hitta vägar framåt. Jag blir ju direkt nyfiken på ”Lärandemiljö som förhandlingsbar del” och vill fortsätta. Med först lite jobb med modellen. Jag återkommer!
Jag har numera slutat med stressandet kring det mesta, och utlovar en fortsättning, men det kommer ta den tid det tar. 🙂
Kategorier: Uncategorized
Lämna ett svar