Jag läser Inger Enkvists artikel och förfasas över den inskränkthet som råder bland många äldre ”respektabla” debattörer – det är så illa att jag inte orkar med att läsa den ständiga hyllningskören av enfaldighet bland kommentarerna till olika artiklar. Det är en förlorad generation som tappat all form av lärande och som bara fokuserar på att det var bättre förr. Dessa debattörer och dess applåderande skara saknar en korrekt omvärlds- och nutidsanalys och definierar skolan som en enskild isolerad verksamhet. Det är ett föråldrat synsätt.
Märk väl, jag menar specifikt Inger Enkvist och hennes fans.
Som tur är finns det gyllene exempel på nyfikna äldre som aldrig slutar att lära, som beundrar ungdomen och som vågar och visar mod och som ständigt anpassar sig till både nutid och omvärlden. Jag tänker t ex på Dagny 101
som bloggar för att hon är nyfiken.
Vilken förebild!
Jag tänker på Gun 82 (hoppas hon är kvar med oss) som gått internetutbildning lärt det mesta!
Nu till något tråkigare och mer oroande igen. Inger Enkvist – professorn som utifrån sitt snäva perspektiv analyserar och drar slutsatser. Globaliseringen beror på att gamla duktiga lärare pensionerats. Hör och häpna.
Jag vill inte bemöta Ingers artikel med annat än att beklaga, det GÅR inte att åka tidsmaskin. Vi har inte uppfunnit såna än, tyvärr. Vi måste hitta andra sätt att möta våra unga – kanske borde vi vuxna sätta oss i en mental tidsmaskin och bli barn igen och försöka förstå tiden ur barnens och de ungas perspektiv? Det finns dessutom styrdokument som är riktigt fina – varför inte realisera dem istället för att drömma om hur det var förr när Sveriges tillväxt var bäst och vi ständigt fick det bättre. Lite som Polen nu, och lite som Asien nu – de får det bättre medan våra yngre får det alltmer svårt på arbetsmarknaden – det tror inte på att skolan ska rädda dem.
Men vi kan inte åka tidsmaskin och vända globaliseringen till vår fördel igen – det är inte görligt.
Oavsett hur skolan beter sig kommer globaliseringen fortsätta och så kommer resultaten (enl PISA) sjunka. Som tur är styrs inte (än) svensk skola av PISA-resultaten – svensk skola står för så mycket mer med demokrati-, värdegrundsarbete och entreprenörskap i fokus. Det är där vi kammar hem vinsterna i framtiden. Om vi ska mäta något så är det det!
Jag tycker inte att det är ok i skolan, varken med ordning och reda eller kreativitet eller lärandet. Det är som när jag gick i skolan för nästan 30 år sedan. Jag tycker inte det är rimligt. Tyvärr finns det många krafter som vill ta tillbaka skolan till ännu längre tillbaka förr och de ser inte de ofantliga möjligheter med teknik och metoder som finns att tillgå nu. Tyvärr saknar många idag förmåga att våga prova nytt, de vågar inte göra misstag, de vågar inte lära. Inger Enkvist är en av dem. I min värld är det globaliseringen och Internet som ändrat förutsättningarna fullständigt, det har inget med kommunaliseringen att göra eller att alla gamla lärare av den hederliga stammen har pensionerats. Tyvärr, verkligheten är inte så enkel. Enkvist säger även att vi ska ha förr tillbaka. Jag beklagar verkligen att verkligheten sprungit ifrån Inger Enkvist och har blivit så fantastiskt mycket bättre än vad förr nånsin kan bli. Jag beklagar att verkligheten även sprungit förbi osociala media och sist men inte minst – jag beklagar verkligen att verkligheten sprungit förbi dagens skolan till den grad att många unga vantrivs där. Inte en enda unge borde känna så. Inte en enda! Och inte en enda lärare heller för den delen, varken nu eller i framtiden. Vi måste hitta nya sätt att lära så att alla, varenda unge, hänger med och så att man med glädje tar sig till skolan. Det är där jag vill agera under 2014!
Tanken på att unga ska lära äldre och äldre ska lära unga kittlar mig – det ska vi fixa! Kontakta mig gärna om du undrar HUR det ska gå till!
Kategorier:debatt, Samhällsutveckling, skolan, Skolan och lärande, svensk politik
Christer Hellbergs På spåret 
Japp .. hur skall det gå till 🙂 ?
Jahapp hur ska vi göra då? Kanske låta dagens unga styra? Låta dem bara göra sådant som är kul, för om inte skolan är ”kul” då vill man ju bara hem till sina dataspel, som en så ”vis” mamma sa på föräldrarmötet i dotterns klass igår. Man måste ju förstå att den där trista sk. kunskapen, den är ju förlegad. Istället för att lära sig Europas huvudstäder är det ju bättre att spela dataspel. Som är SÅ utvecklande!
Nä, egentligen behöver man ju inte skolan- allt går ju att slå upp på Wikipedia. Att källkritik och Internet inte har något gemensamt, det behöver vi inte bry oss om. In med all ny teknik bara, så blir skolan kul- och det är ju det skolan går ut på, eller hur? Kasta alla böckerna, det är så himla jobbigt att vända blad och det står ju bara gamla mossiga fakta i dem. Skriva för hand? Glöm det, det är för jobbigt. Vaddå klara skola? Jag ska ju bli melloartist eller modebloggare. Kanske rörmokare eller snickare- pappa jobbar på bygge och han tjänar massor. Han hade bara 2:or i betyg, men han tjänar ju dubbelt mot min magister. Det är ju bara losers, som den där tanten på radion, som snackar om att det är viktigt med utbildning…..
Sancta Simplicitas!
Vi vuxna, som blivit föräldrar under de senaste trettio åren, har gjort ett stort misstag. Barnen har blivit söndercurlade- allt går ut på att ha kul, läxor och prov anses som barnmisshandel, lärare får inte säga till bråkiga ungar, då blir de ”kränkta” ( Sveriges mest populära ord), och gud bevare den förälder som låter sin unge ha tråkigt eller ställer några som helst krav på hyfsat beteende och gott skolarbete. Ordet bildning finns knappt kvar i svenskan. Jag och min man har inte låtit våra barn spela dataspel och de är inte heller intresserade. ( Sonen fick testa ett pettsonspel, satt i två timmar. Sedan kom han till mig och sa´” Mamma, jag ska inte spela det här mer. Det tar alldeles för mycket tid som jag kunde använda till något kul istället”) Istället har de utvecklat sin kreativitet- de ritar, läser, syr etc. Och det går alldeles, alldeles utmärkt, tänk, det går t.o.m. bra för dem i skolan! Så den helt hysteriska tilltron till internet och IT-tekniken, den ger jag inte mycket för. Det är helt galet- små barn på tio år är ute på Facebook och skolan har massa problem med nätmobbing, ovanpå alla ”vanlig” mobbing. Vad har de barnen för föräldrar som tillåter detta? Återigen, lilla Lisa ska inte bli efter, hon ska ha allt som ”alla” andra har, även om det är en svindyr Iphone. Tala om curling- även om det är en gammal klyscha så stämmer den: dagens barn ÄR enormt bortskämda, och rejält lata. Ja, jag har inte perfekta barn, vi får kämpa emot gnäll om trist matte etc, men det är bara att jobba på!
Jag har läst vad Inger Enkvist skrivit i tidningar samt hört henne på radio och hon förefaller mycket lågmäld och mycket vettig. Är det för att hon inte är ung och hipp, inte förespråkar ipad, smartboard och inga böcker som du är så irriterad på hennes åsikter ?
Sorry, ungar måste få inse att vissa saker bara är tråkiga, man måste ta sig igenom dem för att nå sitt mål- kunskap. Sådant är livet. Om vi inte får ungar att inse det får vi väl bara acceptera att en stor del av sveriges ungar blir obildade grobianer.
Jag beklagar om du tycker att jag svarar ilsket och raljerande, men att bara se IT som frälsaren till skolan och uppröras över önskan om kunskap och ordning, det får mig att se rött. Skolan är så viktig, som förälder är jag livrädd för vad jag ser hos den svenska skolan av idag.Därför tar jag i 😉 Det är det dumma med internet- man låter ofta mer ilsk och ohövlig än vad som är meningen.
Med vänlig hälsning,
Charlotta
Du verkar uppriktigt trött på allt. Och alla överdrifter om dataspel etc är väl ett tecken på att skolan borde förändras så vi får in den ”riktiga” kunskapen på nya sätt? Det är kanske dumt att hamra när man behöver skruva, liksom.
Vi behöver t ex börja med att elever aktivt producerar förstahandskunskap via engagerande projekt istället för att passivt konsumera andrahandskunskap i en oengagerade prov- och bedömningsmiljö. Vi behöver engagera elever i samhället och tvärtom. Det är bara att läsa motivationsforskning t ex så går det upp ett ljus för en. Inger är inskränkt och okunnig om den nya tidens lärande och kommer bara med en massa åsikter kring att det var bättre förr. Även om det var det spelar det ingen roll nu. Nu är nu, och framtiden är den enda tiden vi har kvar. Tyvärr, jag hade gärna åkt tidsmaskin – jag skulle gärna bli 22 eller nått igen.
Så du menar att det är eleverna som ska skriva sina egna läroböcker? Var ska de då hämta kunskap? För alla de källor de går till bör ju då enligt dig vara andrahandskunskap. Jag tror att det kan vara mycket svårt att få en elvaåring att för ett projekt om medeltiden ta sig till sig till Riksarkivet eller närmaste universitetsbibliotek för att där läsa urkunder på latin och fornsvenska. Och hur ska man göra med kemi? Egna experiment utan någon som helst ledning av vare sig lärobok eller lärare- för lärare ger ju också kunskap i andra hand!
Nej, det blir nog Wikipedia som kommer att står för de barnens enda källa till kunskap, för jag antar att inga böcker får förekomma, bara den evigt frälsande it-tekniken?
Jag är uppriktigt bekymrad, nej närmast rädd, för vad sådana åsikter som dina kan ställa till med i skolan! Jag har inte kollat in din verksamhet speciellt noga, men tror mig ha förstått att du påverkar skolor att strunta i katederundervisning och bara satsa på it. Om så är fallet kommer jag inför kommande skolval för mina barn noga
kontrollera att dina ideer inte
påverkat den skola vi väljer. Jag
vill nämligen att mina barn ska
få kunskap och möjlighet till
bildning. Inte leka bort sin tid i
skolan och söka ” kunskap” på
Internet.
internet.
Ja, de bör skriva läroböcker. Deras egna, men hjälp av alla annan litteratur som finns. De bör aktiveras inför varje ämne och hitta engagemang, ett sätt att är att träna i att lära ut till andra. Givetvis med stöd från lärare. De hämtar kunskap från bibliotek, böcker etc precis som vanligt och sedan ser de till att prata med personer som kan – helst såna som inte finns i skolan. Varför ska du anta att inga böcker får förekomma? Och vaddå frälsande IT-tekniken? Det är ju kommunikation? Är du emot kommunikation? Är du emot information? Jag har inga åsikter om att bränna böcker, vad är det för konstig slutsats? Katederundervisning är väl 1/3 av det hela, den kommer vi aldrig ifrån, det är 1-till-många-kommunikation. Sedan har vi hela multimediaindustrin många-till-en. Den nya tiden innebär många-till-många-kommunikation för att sprida information och kunskap ännu snabbare. Vari ligger rädslan? Jag tycker varje elev ska ha en padda eller dator och det är lika vettigt som papper och penna. Om man förordar papper och penna så innebär väl inte det att man lämnar elever vind för våg för det!? Det är så trist att hela tiden nidbilder och vansinnighetsdystopier ska målas upp… 😦 Om du verkligen vill veta vad jag står för kolla denna – inte en dator i sikte…
https://christerhellberg.wordpress.com/2013/04/22/tva-olika-satt-att-lara/
Pass opp Chrille!
Du är nämligen med fyrsprång på väg att bli tillhörig ”en äldre förlorad generation” själv. Om du inte redan är det. Med det är det ju så att det inte är åldern som avgör det – nedåt heller…
En av de yngsta jag känner är över 70. Jag är rätt gammal och har alltid varit…. som tur är fick jag vara med om Internets intrång när jag var i tonåren. Alla är inte lika lycklig lottade tyvärr.
PS. Tack Charlotta!
Bra!
Tack Sören! Jag blir bara så förtvivlad, det gäller allas våra barn och deras rätt till djup kunskap och till riktig grundlig, hederlig bildning. Har man detta kan man visst ta steget framåt, då har man en god grund att stå på.
Jag har läst flera av dina inlägg på Johan kants blogg och funnit dem kloka;-)
Charlotta
Djup kunskap hittar man om man själv får bestämma – så är det idag. Tyvärr är det så idag. Om vi gillar läget, hur det är idag, vad kan vi då göra? Vi vuxna som fått en aha-upplevelse över Fourier-transformer eller fått känna mastery över något efter lång ansträngning, förr. Hur överför vi denna djupa kunskap bäst? Trots tramskulturen med melodifestivaler, kändishysteri, miljardappar, IT-boomar, fastighetsbubblor etc. Hur överför vi kunskapen bäst? Genom att anpassa oss själva och lära oss själva eller genom att gnälla över den ”bakomliggande kulturen”? Ja, jag kan också vara orolig. Men som gubbjävel borde jag anpassa mig och komma på metoder istället för att vilja åka tidsmaskin…..
Ingen annan än du bubblar om att åka tidsmaskin. Möjligen påpekar tex Inger Enkvist, om man ska sammanfatta, att det inte är särskilt fiffigt att kasta ut barnet med badvattnet. För övrigt är den glädje, nyfikenhet och inspiration du talar om inget som står i motsättning till vare sig dagens skola eller dess engagerade lärare. Ledsamt om din skolgång kanske var ett elände där dina kvaliteter inte togs tillvara utan du föstes in i en utbildning och ett yrke du inte önskade, men till det kan man faktiskt säga två saker. Dels att du i din nuvarande gärning inte ska låta egna bittra erfarenheter från anno dazumal påverka alltför mycket, dels att om det nu var så som du beskriver att det var för dig fanns ju faktiskt även då ett personligt ansvar i de val man gjorde.
Min skolgång var nog inte så eländig. Men hundratals eller tusentals stories idag (fortfarande) handlar om unga som far illa. Det Enkvist med följe vill är att höja kraven för dessa för att få dem att skärpa sig. Det är hela tiden barnen eller föräldrarnas fel – INTE skolan. Det är hela tiden elevernas oförmåga och uselhet som är problemet – INTE skolan. Man önskar att Internet inte fanns, man önskar att globaliseringen inte fanns eftersom det då skulle bli så mycket lättare att undervisa. Man vill förändra hela ungdomskulturen och även ändra deras föräldrar – det går inte, tro mig. Det gäller för den ”äldre” (i sinnet) att gilla läget, bita ihop själva och anpassa sig till framtiden – den är de facto den enda tid vi har kvar. Det går inte att åka tidsmaskin till en tid före Internet. Det går inte.
Åter Christer.
Den enda som pratar om tidsmaskinen är du själv. Och du generaliserar våldsamt, gör alltså precis det som du klagar över att andra gör. Vilka är exempelvis ”Enkvist med följe”? Så svingar du vidare om att detta följe lägger all skuld på elever och föräldrar och ingen skuld på skolan. Var är dina belägg för det? Du talar om att ”Man” önskar att internet inte fanns osv. Och av någon anledning återkommer du gång efter annan till att dessa ospecificerades nostalgiker försöker tänka bort ”globaliseringen”. Det är faktiskt struntprat och inget annat.
Om du nu menar att dessa bakåtsträvare (ännu) föröder skolan och står för det du påstår borde det inte vara några svårigheter för dig att debattera i sakfrågor istället för att bygga väderkvarnar och ge dig på dem. På vilket sätt talar tex en Inger Enkvist för att höja kraven för ungdomar som har det tungt för att därmed ”få dem att skärpa sig”? I sak, nota bene.
I sak: ja ännu år 2014 är uppväxt, skola och liv tungt för många ungdomar och många far illa. Om det är fler än det var säg 1994 eller 1974 vet jag inte men vad jag vet är att det är ett stöd för mina elever – särskilt för de som av olika anledningar har det tungt (också i skolan) – att jag ger tydliga spelregler, visar på vad som krävs och på vägen med krav, omtanke och kärleksfullhet hjälper dem och visar på hur de kan nå fram, formativ bedömning kallas det med ett av de senaste modeorden.
Och du, jag kan försäkra att det är en pedagogisk och metodisk utmaning att buffra omedelbar lustuppfyllelse till förmån för den som ligger längre fram, må det vara en vecka, en månad eller kanske flera år.
Ingemar Stenmark och Björn Borg har sammanfattat framgång med varsin ”one liner”. Den förre med ”jag vet ingenting om tur. Vad jag vet är att ju mer jag tränade desto mer tur hade jag.” Och den senare sade kort och gott ”Det är inte särskilt svårt när man kan det.”
Och hela detta långa inlägg.. Vad är det du vill säga? Vem har sagt att ansträngning är dåligt? Återigen, Inger Enkvist med följe dvs de som gillar Enkvists ”idéer” och vad som behövs i svensk skola vill åka tidsmaskin istället för att förändra skolan. Det är de som står för struntpratet och ditt struntprat börjar bli tröttsamt också. Vad vill du? Skriv ner det istället så ska jag komma och gnälla och kalla dig för struntpratare. Läs vad Enkvist skriver i sina debattartiklar. Läs vad Kant skriver, läs vad Eberhard skriver. Lyssna på Björklund. ALLA gnäller över de unga och föräldrar och andas inte ett ord om att modernisera skolan utan det är mer kateder, mer prov, mer läxor, mer betyg och mer av samma skola som bevisligen inte funkar. Diskutera sakfrågor DU istället. Vad tycker du om skolplikt, mer prov, mer betyg, mer stress och press i skolan. Vad tycker du om alla avhopp på gymnasiet? Vore ju skönt att höra dig tycka något konkret som går att diskutera istället för kalla mina åsikter för struntprat.
Ett av problemen idag är att politiker vill fösa in ALLA ungar in i gymnasiet. Detta, inte med omtanke om deras utbildningsnivå, utan en krass uträkning för att skjuta upp ungdomsarbetslösheten. Men det funkar helt enkelt inte. Många unga är total skolless, trots låga krav och datorer som man i desperation tar till för att få åtminstone något litet korn av intresse att visa sig. Jag är så gammal att när jag gick ut grundskolan 1979 så kunde ungdomar få enklare jobb, jobba några år och sedan kanske komma tillbaka till studier.Då med förnyat intresse. Många av de bästa medstudenter jag mött har gått den vägen.
Sedan så finns det en tro att alla kan klara skolan. Ja, kanske om de bara får sitta och lattja dator hela dagarna, och ”skriva” sina egna böcker ( återgien Sancta Simplicitas!), då får nog t.o.m. den mest korkade godkänt. Men hur det kommer att gå med kunskapsnivån i Sverige det är käpprätt åt skogen det.
Sörens ideer om hur en lärare ska undervisa förefaller helt vettiga, hur kan du Christer tycka att han är så stenåldersmässig som du tycks tro?
Varför tycker du att det är fel att ha förnuftiga krav på elever? Vi vuxna är faktiskt vuxna, vi har erfarenheter som tonåringar inte har. Hur världsvisa och kloka de än kan låta ( i den åldern har man ju ”svar” på alla problem) så är deras hjärnor inte helt fullvuxna. Det är faktiskt så ”hemskt” att vuxna vet bättre! Sedan ska man förstås bemöta ungdomarna schysst och inte raljera över deras omognad ( i alla fall inte framför dem), men lärare ska absout ställa krav på dem. Annars måste det vara fruktansvärt att vara lärare. Det blir som min gamle stränge, men kloke, latinlärare sa: ” Att slänga pärlor för svin”. Fast att studera latin är ju så ”stenålders” att det får ju förstås inte längre finnas i den svenska skolan- eller hur Christer?
Om nån vill lära sig det ska de kunna göra det. Språk är utvecklande. Liksom programmeringsspråk. Jag är för frivillighet och frihet och jag tycker definitivt att unga borde få chansen att prova på många typer av yrken och roller under utbildningen. Jag är definitivt för förnuft – och att elever ska få uppleva att det de gör är förnuftigt annars tappar de fokus. Jag tror inte man ska sitta och ”lattja” med en dator och inte heller oengagerat bara sitta av tid. Jag har ingen aning om hur Sören tycker man ska undervisa annat än att han skämtar om att barnen ska vara tysta. Jag tror inte han är stenåldersmässig. Jag gillar just förnuftiga krav – det beror väl på vilket perspektiv kraven kommer från dock? Jag har tyvärr många exempel på att vuxna är rätt värdelösa för barn för att kategoriskt säga att vuxna vet bättre. Om internet och ungdomars värld har de flesta vuxna noll koll på eftersom de inte är ungdomar idag utan var det i en helt annan era. Jag tror vuxna får ut bäst resultat om de coachar och peppar och ”upptäcker” tillsammans än jämfört med att ”ställa krav” rakt upp och ner. Tyvärr kanske man behöver sluta kasta pärlor till svinen – det är kanske bättre att slänga något som är matnyttigt för dem så kanske de växer och ”producerar” bättre?
Nej, om vi ska hålla oss till Johan Kant talar han alls inte för någon nostalgisk tidsresa bakåt. Inte heller gör jag det. Och läser du de två sista styckena ovan ser du både vad Jag vill och strävar. Andra får tala för sig.
Var det tillräckligt kort för Christer Hellberg? Bra. Då blir det konkreta svar på frågor:
1. Ja, vi bör behålla skolplikten, i analogi med den borde värnplikten istället för att ha avskaffats ha förändrats till en tid av samhällstjänst där ungdomar kunde pröva på och känna sig för inför fortsatt utbildning och arbetsliv och få det sabbatsår jag återkommer till nedan. Det finns fler anledningar. Bland annat för att undvika sk hemundervisning och ffa för att ge barn och ungdomar möjlighet att se andra möjligheter, alternativ osv.
2. Mer prov, mer läxor och mer betyg är inte ens helt i linje med läroplanen, som iofs är kluven mellan den förra delen med allmänna mål och den senare med kunskapskrav (dessa är i sig värda en mässa…). Personligen lutar jag mig i min gärning mot läroplanens första kapitels andra menings senare del. Jag vill tillägga att tex Johan Kants credo om krav och uppföljning i Sig inte måste betyda ”mer prov, mer läxor, mer betyg”. Det är en uttolkning du gör och kanske en tolkning andra, sympatisörer till Johan Kant eller för den delen Inger Enkvist gör. Jag gör det inte.
3. ”mer stress och mer press i skolan” menar jag faktiskt kan Undvikas genom tydlighet och tidig resultatuppföljning. Du behöver inte läsa Johan Kant för att se att misslyckanden i högstadium och gymnasium i mångt och mycket grundlagts långt tidigare.
4. Avhoppen från gymnasiet slutligen är en intressant diskussion. De direkta avhoppen görs av ungdomar som så att säga redan misslyckats. Där finns också en påfallande såväl socioekonomisk som kulturell snedfördelning (detta Det sociala arvet försökte för redan ett sextiotal år sedan Skå-Gustaf Johnsson motverka i sin barnby på Skå). Men det är även intressant att se hur stora avhoppen egentligen är. Jag har inte procentsatserna i huvudet men ofta räknas avhopp utifrån fullgjorda gymnasiestudier inom tre läsår , och då i tiotal procent. Räknar vi däremot på fyra år och på fem visar sig avhoppen inte alls vara så alarmerande . Ty ofta nog handlar det mindre om avhopp än om sk sabbatsår. Räknar vi sedan in de som fullföljer studierna via tex folkhögskola ser det än mer annorlunda ut. Observera att detta inte på något sätt förringar bekymren för de som Verkligen misslyckas i skolan och därmed ofta senare i livet.
Avslutningsvis var struntpratsepitetet du retar upp dig på betingat av dina återkommande slängar om att önska bort ”globaliseringen”. Var har du läst det av ”Inger Enkvist och hennes fans”?
Med vänlig hälsning
Sören Holdar
1. Skolplikten innebär att lärare och elever kränker varandra. Varför tvinga barn att gå till skola som ger ohälsa hos båda parter? Ingen arbetsplats i hela världen accepterar att man tejpar silvertejp på varandra. Varför tvinga vuxna att stå ut med elever som avskyr dem. Varför tvinga elever att stå ut med vuxna som kränker dem? Varför inte ömsesidig anpassning och nyttjande av naturlig vilja att lära?
2. I praktiken ökar stress och press ju mer mätningar och bedömningar som genomförs med effekt att lärandet minskar. ”Kommer detta på provet?” är en fråga som ställs dagligen och med all rätt.
3. Tidig resultatuppföljning? Du menar att skolan behöver anpassa sig tidigare till de som inte fixar skolan? Då kan jag hålla med dig. Eller menar du att barnen ska skärpa sig tidigare och magiskt lära sig att älska skolan trots alla bedömningar, prov och tester som pedagogiskt förklarar att de är odugliga?
4. Unga vill lära sig – de hittar andra vägar, men det är djupt tragiskt att inte skolan är världens bästa ställe att vara på. Det är tragiskt att både lärare och unga och för all del rektorer m fl mår dåligt i skolan. Lärande vet alla innerst inne är något som vi alla drivs av men vi gör det till ”management” och administration och teori.
IE drömmer och flummar om normlösheten hos unga och drömmer om kunskapsskolan och drömmer om tysta barn som har respekt för läraren. Hon drömmer om en tid som flytt. Det är JAG som påstår att hon kan fortsätta drömma om detta men det kommer inte hända i verkligheten såvida hon inte uppfinner en tidsmaskin.
Jahadu Christer.
Och du avkrävde MIG svar . . .så seriöst tar du ett meningsutbyte.
Jag kommenterade dina fyra punkter. Vad är problemet? Silvertejp: http://www.expressen.se/nyheter/lararen-tejpade-munnen-pa-elever/ tragiskt att både lärare och elever ska hamna i detta – VARJE DAG.
Silvertejp???
Jaha. Jamen detdär med silvertejp fick vi lära oss redan på lärarutbildningen. Inte konstigare än att – fastän de går inte ut med det på gator och torg – man i samtliga Sveriges bussförarutbildningar lär ut att aldrig jobba nykter.
Jädrans tur för debatten att du aldrig extrapolerar.
Bara faktumet att enda elev går ut skolan och varken kan läsa eller skriva får mig att extrapolera och tänka att skolan behöver förändras i grunden och systematiskt. Om en enda busschaufför kör full, gör man något åt det t ex installerar alkolås man låter inte år efter verksamheten fortsätta med samma metoder, samma struktur och med samma inställning att det är passagerarnas fel om bussen går sönder eller om chauffören kör i diket eller om passagerare kastas av eller inte ens vill åka bussen överhuvudtaget.
Nu accepterar jag lika litet som du att elever går nio plus tre år i skolan och lämnar den som de facto-analfabeter (som en exempel). Vad vi skiljer oss i är metoderna för att nå en förändring och förbättring. Jag och många med mig skulle gärna se tex en Christer Hellberg få genomföra sin drömskola så att vi kanske fick svart på vitt vilka resultat den skulle ge i såväl trivsel, kunskaper och framtidstro. I den skola vi har, med dess styrdokument, begränsningar, fördelar och olikheter arbetar jag fortsatt för förändringar som bland annat innebär att så tidigt vi bara kan både upptäcka och arbeta med de barn som av olika anledningar ”inte fixar skolan”. Och för att vara tydlig innebär min eller andras liknande syn på hur vi ska verka självklart inte att vi ska göra som vi alltid gjort, det är ett missförstånd äsom närmast börjar likna en faktoid.
Skolinspektionens Gd uttrycker fö nyheterna idag (23/2) att de tydligaste bristerna i skolans förmåga att ”fånga upp” syns hos pojkar från hem utan egentlig studietradition.
Alla som arbetar i skolan vet att utan grundlagt socialt sammanhang och funktion är det rätt meningslöst att försöka bedriva undervisning och kunskapsutveckling. Igen med Staffan Lindens ord ”Vore det bara tyst på mina lektioner skulle jag vara en riktigt duktig pedagog.”
Och du, det är vare sig bra för debatt eller trovärdighet att extrapolera som du gör, tror jag. Precis som att det finns bra och mindre bra eller tyvärr tom dåliga lärare finns detsamma bland busschaufförer, läkare och för den delen bland konsulter och framtidsanalytiker.
Om det nu inte går att få tyst, om det nu inte går att intressera unga med den verklighet vi har vilka är dina åtgärder? Mer av nuvarande skola eller har du en något mer vidsynt vision om skolan än dagens nationella politiker? Lutar åtgärderna mer åt frivillighet, nätverkande, omtanke och ständig förbättring eller lutar de åt mer tvång, mer hierarkier, mindre omtanke och ständig försämring? Frågan är retorisk, jag vet. Du står säkerligen på samma sida som jag oavsett vad du har för personligt agg mot mig som person eller uppskattar min argumentation eller mina idéer så jag förstår inte varför du fortsätter att käbbla. Du vill uppenbarligen inte förändra skolan även om du operativt säkerligen jobbar häcken av dig varje dag – jag vet inte ens vad du jobbar med. Jag vill förändra skolan strukturellt och strategiskt så att den blir mer anpassad till dagens och framtidens verklighet. Jag vill väcka tankar och idéer och få folk att tänka annorlunda. Du verkar vara en tegelvägg som jag nog ska runda och undvika. Denna konversation ger mig inget och jag tror inte den ger något för dig heller.
Att andra extrapolerar verkar du köpa rakt av. Att Inger Enkvist gör det, att Kant gör det att Björklund gör det att Eberhard gör det har du ingen problem med verkar det som.
Varför skulle jag ha hysa personligt agg mot dig? Jag är helle inte ens intresserad av att få det tyst (under lektioner) – Staffan Linden skojade till det haha – tvärtom. Ett livfullt och samtidigt hänsynsfullt arbetsklimat bär framåt. Samt menar jag att det visst går att intressera barn och ungdomar i ”den verklighet vi har”.
Du benämner mina inlägg käbbel och fastslår att jag ”vill uppenbarligen inte förändra skolan” samt jag ”verkar vara en tegelvägg” som du ”nog ska runda och undvika”. Vad har jag skrivit som får dig att så ta i så? Och du. Hr Eberhardt har jag inte berört med ett ord så av vilken anledning trycker du ner mig i samma tunna som honom samman med ”dagens nationella politiker”? Det jag specifikt skriver om skolan här i diskussionen med dig och i andra fora är mina egna tankar och funderingar samt att jag sympatiserar med Johan Kant om tidig uppföljning och tydliga mål. Jag hävdar att det i sin tur inte på något sätt vare sig står i motsats till kärleksfull omtanke, studiemotivation och byggande av självkänsla eller att det ytterligare skulle stigmatisera redan stigmatiserade. Detta anser jag mig ha belägg för i min dagliga lärargärning (så nu är den lapsusen utredd). Avslutningsvis är min förhoppning ovan om att få se en skola utifrån dina idéer och vad den ger för resultat just det, och inget försök att ironisera om den tanken kanske råkat falla dig in.
Med vänlig hälsning Sören Holdar
Låt mig se, sen uppföljning och otydliga mål. Någon enda i Sverige idag som tycker detta? Nej. Men att använda förlegade metoder såsom betyg, mer nationella prov och att påföra mer krav tycker inte jag är lösningen. Jobbar man med nivåer istället för etiketter kommer du inte upp på vissa nivåer förrän du kan. Och misslyckas du med att nå en nivå får du göra provet igen tills du klarar det. Om man utvecklar metoder till att lika högskolan eller spelvärlden får man bättre resultat än med nuvarande tror jag då.
Eberhard, Enkvist, Björklund sitter i samma tunna och gnäller över den lata och odugliga ungdomen – jag vet inte om du sitter där också. Du tror att man genom omtanke kan sätta F på elever – det tror inte jag på. Mer prov, mer betyg etc tror jag ökar stress och press och därigenom ger sämre resultat på lång sikt bortom PISA-undersökningar – du tror förmodligen nått annat.
Som föreläsare känner du säkert till vanligt använda retoriska grepp. Ett av de vanligaste är att istället för att angripa vad en annan i ett meningsutbyte säger och tycker skriver man en bild av vad personen anser och angriper den.
Du skriver iallafall ovan att du inte vet om jag sitter i samma tunna som ”Eberhardt, Enkvist, Björklund”. Skriv då in som OM jag gjorde det. ”Du tror att man genom omtanke kan sätta F på elever”. Och vidare ”du tror förmodligen något annat.”
Jaha du. Tror gör man i kyrkan. Och är din ide om meningsutbyten att knata runt och ”tro” vad andra anser är det go’natt med försök till meningsutbyten.
Gör ett ryck och öppna en friskola för katten!
Nu var det ju faktiskt du som satte dig själv i samma tunna och sedan anklagade du mig för att ha satt dig där. ”Jaha du” skriver du. Och så skriver du att ”tror gör man i kyrkan”. Jag tror på ungdomarna, jag tror inte på nuvarande eller gårdagens. Jag tror på framtidens skola. Jag tror inte på kyrkan. Och tack för tips om sysselsättning, jag kanske blir tvungen till slut. Gå nu i frid och rätta nån annans blogg.
Ps. Med två ättlingar på universitet har jag rätt bra koll på dess metoder och vad det innebär av arbete för studenterna. Stenhårt arbete bland mycket annat.
Ja, och eget ansvar och full frihet.
Christer
Ja jag har förmodligen missförstått det här med bloggar, precis som du missförstått att jag rättar din, jag rättar inte ens Dig. Jag går i svaromål och diskuterar. Men det är väl precis det jag missförstått. Bloggar ska ses som fora för redan frälsta. En slags variant av facebokens Finaste du-kommentarer.
Andra än jag har påtalat att internets öppenhet många gånger är en chimär; det är tom uppbyggt på matchpunktcom-recept – lika barn leka bäst. Fan tro’t. Iallafall ur utvecklingsperspektiv. Men jag kommer med intresse och nyfikenhet att besöka din skola. Till sist. Två gånger ordade du i genmälen till mig om doktor Eberhardt, ansåg dig kunna knyta mina förmenta åsikter till dennes. Ja, jag har läst honom. Är det ens ide’ att med några enstaka ord säga dig vad jag faktiskt anser om hans skriverier? Eller ska jag låta dig läsa in vad du tror mig anse om dem?
Hälsar dig tegelväggen…
Nej, jag har för mig att du ställde en fråga om Enkvists följe eller fans och svarade vilka jag menade. Det är du som gör kopplingen inte jag. Jag tar gärna en diskussion, men detta är inte ens en diskussion. Det här är käbbel, du sa si, du sa så och så lite kritik och rättningar med rödpennan. Du klagar över att jag extrapolerar men jag hör ingen kritik kring att Kant gör det. Eller Eberhard eller Enkvist eller Björklund. När det är dessa JAG angriper tycker jag det är märkligt att du kritiserar mig – i vilket syfte? Är det för mitt eget bästa? Är det debattklimat du vill ”rätta” till tycker jag verkligen du ska ägna dig och dessa herrar och kvinnor istället – jag har alldeles för låga läsarsiffror för att det ens ska vara värt besväret. Eller joina fb-gruppen Förändra skolsverige där är rätt forum att diskutera. Du diskuterar inte utan kommer med irriterande rättningar hela tiden och kritik som varken jag eller nån annan är intresserad av i längden. Det blir tjatigt. Jag lämnar denna diskussion nu, men hoppa gärna in i nästa – efter 11.30 har jag säkerligen anledning att slita det lilla hår jag har kvar och slå näven i bordet pga av Björklunds senaste presskonferens. Jag laddar med popcorn och gnuggar händer.
Du läser fortsatt in det du vill. Mig behöver du inte rekommendera scratch My back- fora. Hade du läst i min senaste kommentar hade du sett att det är något jag anser vara tämligen meningslöst. Hur du för en debatt avhåller jag från att recensera.
Diskussion dismissed.
Ytterligare en rättning. Hur länge orkar du?
Ha ha :- ) Varför jag avslutningsvis travesterar elake Måns när han träffade MurMurre:
nu ska vi nog inta prata om vem som rättar vem här.
Hur orkar du?
Ett problem är faktiskt att så många unga är, det finns inget finare sätt att skriva detta på, jäkligt bortskämda, curlade och förväntar sig omedelbar behovstillfredställelse. Om vi vuxna uppmuntrar detta genom att göra det enkelt för dem i skolan, då får de en sjuhelsikes chock när de ska arbeta!
Visst, hade vi ett samhälle som klarade sig på att bara 20% av befolkningen gör ett fullgott arbete, ( även om det är 100% sysselsättning), då skulle det inte vara något större problem. Tja, förutom att ca 80% av befolkningen inte skulle uppvisa någon hög läsförmåga och kunskapsnivå. Men de blir nog lyckliga av att sitta o spela dataspel och surfa på nätet istället…
Och kom nu inte med den gamla frasen att redan de gamla grekerna klagade på ungdomen, som gammal humanist är jag fullt medveten om detta. Problemet är att man idag faktiskt har fog för att frukta för framtiden. Läsförståelsen blir allt sämre, detta påverkar all kunskapsinlärning, förutom kanske idrott. Varför har det blivit så när nu dagens elever har haft tillgång till det Internet och den IT-teknik som du ser som frälsande? Sorry, än så länge behöver man faktiskt kunna läsa för att klara sig i samhället. Och man behöver kunna läsa…o fasa… böcker!!!
Sedan är det även troligen en skillnad på vilken årgång det är på föräldrar. Jag är sextiotalist, fick barn sent. De flesta föräldrarna i mina barns klasser är sjuttio- och tidiga åttiotalister. Många av dem har helt släppt greppet och har inga krav på sina barn, curlar dem och ger dem precis vad de vill ha. Går det dåligt i skolan, då är det minsann inte deras lilla guldklimps fel, utan det är förstås skolans fel. Jag har vänner som i sina arbeten stött på föräldrar som sökt jobb åt sina ungar! Lilla guldklimpen orkar inte själv.
En av de vanligaste kommentarerna man får av unga idag är ” Men orka…”
Så, som föräldrar har vi ett mycket stort ansvar att skicka ut väluppfostrade, nyfikna, trevliga och vetgiriga ungar ut i världen. Och i den världen ingår en skola som ställer vettiga krav.
Läs Eberhard och njut du. Då får du bekräftelse på alla dina iakttagelser. Jag har helt andra iakttagelser dock som säger att ungdomar hålls tillbaka av både skolan och föräldrar. Barn har i alla tider varit bortskämda pga av att vi i nästan alla generationer från de gamla har fått det bättre och bättre. Och varje generation har barnen tagit samhället ytterligare ett steg framåt i utvecklingen. Men nu är det slut på det alltså enligt dig. Du och jag tillhör ”peak humanity” – vi är den mest förträffliga av alla generationer som nånsin funnits och alla efter oss kommer vara sämre. Det är ju en rätt skön tanke man kan gå omkring med. Det är lite synd om våra barn bara som kommer se till att samhället härifrån blir sämre och sämre….
Nej jag köper inte det resonemanget för fem öre. Vet du igår läste jag om en vuxen som hade mördat ett barn – kan du tänka dig? En annan vuxen hade kört över sin fru. En diktator hade beordrat en massaker på sin egen befolkning. En gubbe hade vanvårdat sina djur i 15 år utan att myndigheten hade gjort något. En annan myndighet visade ut en 18-åring från Sverige för att hon blivit myndig. Och så kan jag fortsätta i alla oändlighet. Är det meningsfullt?
Det finns nog ingen i hela landet som inte tycker att barn ska kunna läsa, skriva och räkna. Ingen! Om detta inte går att ”lära ut” på 1-12 års tid eller om skolan som system inte klarar detta är det faktiskt skolans ansvar att syna sig egen struktur och uppbyggnad. Om man inte ens klarar det utan är tvungen att skylla på omvärlden (barnen själva, lärarutb, löner, allt spelande, politiker, dåliga lokaler, dålig mat, dåliga föräldrar, smartphone-leverantörer, TV, alla fritidsaktiviteter, IT-beställare, IT, IT-konsulter, riksflummare, lycksökare, charlataner etc etc in absurdum) kanske man ska tänka till lite och undra varför man har en skola överhuvudtaget.
Du skriver att vi ska skicka ut ”nyfikna trevliga och vetgiriga ungar” och det vill jag också. Tyvärr är inte skolan idag som allmän företeelse designad för att göra detta – det vill jag ändra på.
Nej, jag tror sannerligen inte att vare sig du eller någon annan har nått mänsklighetens fullbordan. Och sluta komma med idiotiska sk exempel på hur hemska vuxna är, du sänker bara dig själv till en låg debattnivå. Jag har ingen större förtröstan på mänskligheten, studier i historia har den effekten. Men jag har heller ingen större tilltro till att kommande generationer ska fixa världen heller. I tjusiga tal framförs hur barnen ska göra världen bättre, hmm, har detta inte sagts ganska ofta de senaste hundra åren, inte har världen blivit bättre för det.
Så du menar att ALLT är skolans fel? Att barn inte kan läsa,är superegoistiska, inte beter sig, är oförskämda mot lärare och andra barn,mobbar, ligger på en trettonårings kunskapsnivå när de söker in på
universitet- allt detta är lärarnas fel?
Ett fel som begåtts, och det är inte skolans utan politikernas fel, det är att man släpper upp elever i högre stadier innan man säkerställt att de verkligen kan det de ska kunna . Låt ingen gå vidare från tvåan som inte kan läsa, detta var helt ok i äldre skola och att gå om en klass är fortfarande ok i Finland. Detta ger dels elever som behöver mer tid just mer tid för att lära sig samt är också ett incitament för både föräldrar o lärare att verkligen hjälpa barnen. Vi kan inte ha universitetsstudenter som skrift- och läsmässigt ligger på femmans nivå. Att för varje årskurs säkerställa kunskapsnivån skulle hjälpa. Men visst, med mycket gnyl från elever ( öh…orka…) och från föräldrar.
Och Eberhardt, vad menar du med det?
Öh.. Orka.. Sluta kom med idiotiska exempel på odugliga unga. Din nivå är ännu lägre än så. Världen har blivit ofantligt mycket bättre sök på Hans Rosling på youtube. Jag menar inte allt är skolans fel men skolan har ett problem idag som man inte löser med gamla metoder. Som man inte löser med mer skola. Du kommer bara med förtal och enskilda fall och sedan sågar du en hel generation och tror inte på mänskligheten. Så otroligt negativt och generaliserande. Det är mycket gnyl från får jag säga. Hur orkar du?
Vad menar du Christer, att jag kommer med förtal? Vem har jag förtalat? Du kanske bör granska vad du själv skriver i din bloggpost innan du börjar kasta sten i glashus. Jag säger inte att du inte får skriva som du skriver, för jag tror på fri yttranderätt, men då kanske man inte ska bli förvånad om man får mothugg;-).
Hur jag orkar? Ja, för oss med en ganska pessimistisk syn på mänskligheten så är det inget problem, man blir ju inte så besviken direkt, när de pressimistiska profetiorna slår in och man blir glatt överraskad när man stöter på motsatsen. Så man suckar, inser att man är en ropande röst i öknen, men så kämpar man på och fortsätter att ropa. Ibland har man tur och hittar någon som också ”sett ljuset” ;-))!
Nej, jag är nog inte sådan pessimist som jag utger mig för. När jag ser på mina egna ungar, som ju på sätt och vis är de jag har närmast att studera eftersom jag inte är lärare, så har jag hyfsat goda förhoppningar om framtiden. Bara jag får vara med några år till för att fylla i de bildningsluckor( inom humaniora) som skolan inte ger, så kommer det nog att gå ok för dem. Men även hos dem, trots att de inte är några problembarn ( inga änglar heller!) och det går bra i skolan, har jag märk en slöhet, ett gnöl över att göra läxor, över att gå i skolan. Vi är väl ” the parents from hell” som inte ger oss utan säger att du måste göra läxor, gå i skolan etc för annars lär du dig inget. Och när jag pratar med andra föräldrar hör jag att samma sak säger deras ungar. Detta gör mig bekymrad. MEN till skillnad från dig så ser jag inte lösningen är att göra skolan till en stor IKT-lekplats – för att att skolan ska bli skoj. Ungar måste lära sig- det går inte att ha barn som går ut utan läs- och skrivförmåga, som inte ens kan hantera en penna, som inte kan klara sig på universitet- därför att det de fick göra under sin skoltid var att sitta och lattja med datorer, klippa och klistra ihop egna ”läroböcker”.
Sorry, jag tror inte på det.
Vissa av tycker det är kul med lärande. Att det t o m är en drivkraft. Jag tycker t o m dessutom att det är nödvändigt att det är kul. Jag tycker t o m att hela livet är kul tack vare lärandet inte minst när jag följer mina barns utveckling varje dag. Ha det gott!
Jag tycker att ni båda har en överdrivet negativ inställning till skolan. Charlotta. Ja det finns föräldrar som stöttar sina barn på ett för barnet i långa loppet nog negativt sätt (för att fatta det kort). Och Charlotta och Christer. Det generella draget i skolans misslyckande är, vilket är väl belagt, att de barn som redan från början har sämre förutsättningar är de som klarar skolan sämst och att differensen mellan låt mig uttrycka det hög- respektive lågpresterande ökat. De som är barn till en Christer, Charlotta eller Sören klara sig alltsomoftast inte ”bara”, de klarar sig tillochmed riktigt bra.
Min tes är att (tyvärr) skolan speglar och påverkas av samhället. Detta har tex politiker och andra beslutsfattare i decennier önskat vore tvärtom, och agerat därefter. Det är risk att jag låter deterministisk men absolut inte. Jag menar blott och bart att vi måste vara medvetna om vad skolan ställs inför och förmår, att den sätter in stöd, hjälp och resurser där det mest behövs. Samhällsutvecklingen gör det inte precis lättare (från industri- till tjänstearbeten, från mekanik till elektronik osv). Skolan måste alltså i ännu högre grad än förr arbeta för att alla barn och ungdomar får en stabil grund inför fortsatta studier och yrkesliv.
Sören, hur menar du att jag har en negativ inställning till skolan? Jag raljerar inte, jag vill veta i vad du tycker att jag har fel. Så att jag får fundera;-).
Jo, det ÄR förjäkligt att ” social- och utbildningsbakgrund” ska ha sådant inflytande på skolresultat. ( Jag skriver inte på angående ekonomiska orsaker, mest pga egen erfarenhet- både jag o min man har goda universitetsutbildningar men tjänar uselt, som man gör i yrken som har m
kultur o humaniora att göra. Och , ja, jag tror att det kommer att gå hyfsat för våra ungar i skolan trots dålig ekonomi. Samma faktum gällde för mig, min far var konstnär= tjäna uruselt o vi hade alltid ont om pengar. Men, och där kommer kruxet, i våra hem fanns och finns en aktning och förmedling av kunskap och den så föraktade västerländska bildningen.) Så jag tror fullt och fast på att föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar stor roll hur det går för barnen. Men detta behöver ju inte alls betyda att det med automatik behöver gå så bra för ” akademikerbarnen” och dåligt för barn till föräldrar utan bra akademisk utbildning. Min bror, trots himla smart, kanske för smart, hoppade av gymnasiet. Samtidigt har jag på universitetet läst med många som kommit från icke- akademiska hem. Många av dem var oerhört ambitiösa och var några av de kunnigaste medstudenter jag stött på. Däremot, eftersom vi läste ämnen inom humaniora, hade de att kämpa emot föräldrar som inte alls förstod ”nyttan”av att läsa sådana ämnen, när de istället kunnat läsa juridik eller anbat som man ” blev något” på ( samma problem hade faktiskt även barn till läkare o jurister- flera av deras föräldrar tyckte att det var vansinne att läsa inom humaniora)
Jag är bekymrad hur det är numer i och med det fria skolvalet. Vi slängdes ju ihop i en skola och kom från alla oilka typer av familjer, jag tror att detta har varit till nytta för Sveriges utveckling- bidragit till att man tidigt mötte folk från alla möjliga miljöer och skapade vänskaosband och förståelse över sociala gränser. Numer väljer välsituerade föräldrar skola så lilla Putte ska komna bort från ” dåligt sällskap”, vad händer då med ökad förståelse mellan olika grupper? Vi ska nu välja högstadium åt vår dotter- ångest! Vi vägrar friskolor- vår dotters skolpeng ska inte hamna i fickorna på finanshajar- men vilken kommumal skola? Troligen blir det en skola med ganska blandat elevunderlag- från livets alla hörn, just därför att så ser samhället ut, det är lika bra att inse det tidigt i livet och få ett öppnare sinne för olikheter. Men jag får också tillstå att vi hade inte valt denna skola OM det inte är så att lärarna där har gott rennome, att man i skolan har tydliga ordningsregler ( ex. Inga mobiler, inga ytterkläder på lektionen) samt att skolan har högt metitvärde. Så jag ska minsann inte låta godare än vad jag är!
Men jag vidhåller fortfarande att barn ska lära sig gott uppförande, och där kan rimligen inte föräldrarnas bildningsbakgrund eller ekonomiska bakgrund vara bestämmande om det lyckas eller ej. Det är inte skolans uppgift att uppfostra barn, det ska vi föräldrar sköta, och skämmas när våra barn beter sig illa! Oj vill skriva mer men batteriet tar slut, tur för er;-))
En sak till!
Ja Christer, apropå utredningar, jag blir nog minst lika trött som du blir när jag hör frågor från journalister om att ordning i skolan ska ordnas med ”kvarsittning”. Herre jesses! Lyckligtvis kunde inte Metta Fjelkner påminna sig om att hon använt sig av det. I en skola nära mig har några enstaka(!) lärare – nej det har inte fattat – sett som ett bekymmer istället för en bonus att elever kommer vid halvåttatiden om morgonen och sitter tillsammans i korridoren och spelar (på sina mobiler) varför beslut, föregivande säkerhetsskäl, tagits att hålla skolans dörrar stängda till klockan åtta om morgonen.
Man baxnar. Det egentliga skälet är förstås att pojkarna anses vara upptrissade när lektionerna börjar. Vilket de kanske är. Men det är en alldeles galen slutsats att oron skulle bero på morgonens matcher. (Förstår du nu varför jag citerar Lindéns stolle?) Signalen blir att skolan är något att undvika; först ska du inte släppas in och sedan om du inte sköter dig när du är där ska du hållas kvar efteråt. ”Knirk?!” som tecknad-Anders illustrerade det. Det är lika korkat att sedan förundra sig över negativ inställning till skola, lärare och inlärning som de föräldrar som skickar sina barn i säng för att de gjort något dum sedan undrar varför barnen krånglar och inte vill gå och lägga sig. Så Christer, jag föredrar Anna Odells angreppssätt framför David Eberhardts rallarsvingar.
All undervisning måste i alla fall inledningsvis serveras med lust och måste arbetet förankras och motiveras. Där tror jag vi är alldeles ense.
Bra.
Tack .
Charlotte.
Njae, kanske ska jag rätta mig själv och istället säga att du nog verkar ha en överdrivet negativ bild av föräldrar. Det sociala arvet (Skå-Gustaf Johnsson) slår oerhört hårt och det är med flit jag skriver ”socio-ekonomisk”. I mitt yrke som lärare på mellan- och högstadium – härav min kommentar om överdrivet negativa bilder – ser jag dagligdags glada barn och ungdomar, vetgiriga eller åtminstone med en inställning att försöka göra bra ifrån sig, jag ser kollegor som arbetar utomordentligt bra för att väcka lust och lära och jag ser föräldrar angelägna om sina barn. Ibland månar de om dem på ett vis jag inte skulle göra men jag vet ju att det hades åsikter om hur mina barn fostrades så stor sak i det.
Dessa bilder ovan står förstås inte i motsats de är snarare parallella till andra, sådana som jag tyckt mig (OBS) se att du förmedlar om föräldrar och Christer om skolan och som jag förstås själv ser alldeles för ofta. De finns, läs tex mitt inlägg om kvarsittning ovan. Men jag menar att mängden ”gott” vida överstiger mängden ”dåligt”, för att uttrycka det klantigt enkelt. Jag menar även att detta måste vara min oeftergivliga grundinställning.
Om föräldrar och föräldrarskap:
De barn och ungdomar som Verkligen hänger på gärdsgårn är de där föräldrarna tappat greppet om sig själva. Inte tillfälligt som vid traumatiska stunder av tex skilsmässa eller död utan helt. Även dessa ungdomar klarar sig oftast vidare i livet, den erfarenhet jag har av vilka som rasar igenom alldeles är de som inte bara prövar på utan också sedan fastnar i droger.
Om skola och lärare:
Precis som med föräldrar och ungdomar är de flesta lärare och skolor ”bra”. De som är ”dåliga” är det iallafall möjligt att göra något åt ;- )
Och ett ps. Låt inte ideologiska låsningar påverka skolval. Det är faktiskt endast ett fåtal personer eller företag som skurit guld med täljknivar och nog har jag under den tid jag arbetat med skolobservationer såväl sett riktigt kassa kommunala skolor som riktigt bra friskolor, och vice versa. Låt barnen välja, oftast väljer de den skola som både ligger närmast och där flest kompisar bor. Och, i analogi med den tes jag driver, oftast blir det bra.
Tack Sören för klokt svar! Jag skulle vilja svara lämgre, men influensan belägrar nu min hjärna o gör den mosig;-)
Jag ska ta åt mig vad du skrivit o fundera vidare:-)!
Friskolorna här i kommunen är väl inte precis pengahajar, men de släpper eleverna för mycket till sk egna studier utan lärare vilket jag inte tror funkar så bra i längden.
Jag återkommer när jag snörvlat mig igenom influensan;/!
Hej igen Sören!
Nu har hjärnan klarat något;-)
Ja, jag förstår att jag framstår som en förfärlig pessimist, och jag har nog en sådan grundsyn på mänskligheten. Redan som barn tyckte jag att det var överdrivet att vi barn altid utmålades som mänsklighetens räddare. Jag var inte alltid en ängel ( även om jag var artig och aldrig mobbade någon)och jag hade ”skolkamrater” som var riktigt jävliga och mobbade mig- hur skulle en sådan generation rädda världen? Detta var på det väldigt ”barnen är framtiden” 1970-talet…;-) Så jag har alltid varit mycket cynisk när någon hyllar den fantastiska ungdomen.
Naturligtvis är det en lika felaktig syn på mänskligheten som en överdrivet optimistisk sådan. Därav kommer nog även min pessimistiska syn på föräldrar. Många gånger stöter jag på på skolans föräldrarmöten föräldrar som inte säger ett smack, hopplöst att få igång en diskussion. I höstas hade vi samling med klassens föräldrar pga dålig stämning i dotterns klass (6:a). Några föräldrar hade klagat på dålig ordning i klassen och mobbning via sms etc. Jag säger då högt att det är vi som föräldrar som får be skolan om ursäkt att vi skickar dit ouppfostrade barn. Ingen, ingen annan förälder sa någonting…!!! Vare sig höll med eller debatterade emot! Gaah!
Sedan har jag, i samband m att dottern blev mobbad, stött på föräldrar som verkligen tagit ansvar för vad deras barn gjort, men även sådana som helt ser åt andra hållet, deras barn har inte gjort någonting. Det är den sistnämnda typen av föräldrar som gör mig mycket pessimistisk inför framtiden. För de släpper ifrån sig ungar som tror att det är rätt och framför allt ofarligt att bete sig illa och utsätta andra barn för mobbning. Hur blir de som vuxna? Här kom en annantråkig aspekt fram- beteendet ursäktas med neuropsyk. diagnos- av vuxna i skolan! Jag kan inte acceptera det.
Det är dock glädjande att läsa att du som lärare i skolorna ändå ser att, som du säger, mängden gott uppväger mängden dåligt. Det är sådana personer som ska vara lärare, som har en positiv inställning. En pessimist som jag skulle aldrig passat som lärare, så mycket självkännedom har jag. Jag skulle ha blivit ett totalsänke för de stackars barn som blev utsatta för mig ;-). Vi har alla minnen av bra och dåliga lärare. De som var bra ställde krav, men hade tilltro till oss.
Vi kommer förmodligen låta dottern gå i den kommunala skola som hon av automatik ”hamnar” i, dels för kompisar, men främst för att de verkar ha en bra inställning till ordning och lärande. Jag tänker så, att jag hamnade i en ganska hemsk skola ( på den tiden fanns ej skolval), men jag hade bra kompisar och att vara bra i skolan var viktigt för mig, så jag drogs inte med i ”buset”. Jag hoppas att jag kan förmedla samma inställning till mina barn.