Detta tjatet om plikterna som föräldrarna och barnen ska utföra. Jag menar, vi föräldrar i största allmänhet skjuter t o m över målet med flera ljusår om man jämför ”medias” ens titt över buskarna ibland. Jag skriver detta ur ett perspektiv av ren medmänsklighet. Jag vill visa på hur dåligt nedan inlägg ”Till föräldrarna!” är, ge lite samma medicin tillbaka och förhoppningsvis även visa på en väg framåt som alla kan enas om. Det är aldrig en fråga om vi eller dom vad gäller skolan…

Det är liksom INGEN förälder som inte ställer upp på det här, MEN… det finns ju en annan verklighet än typ, fördomar, förutfattade meningar eller som man utrycker det: visa på 4-5 ruttna och maskätna körsbär och såga hela företeelsen, när det finns en hel skörd med underbara och perfekta körsbär istället att beskåda och njuta av.

Alltså, själva attityden om att makten utgår från skolan och att alla andra ska anpassa sig är liksom inte rimligt idag. Här är min version, från EN förälder då, inte från alla och inte till alla skolor och speciellt inte till någon eller några lärare överhuvudtaget.

• Vi, föräldrar, påminner alla skolor att det är i skolan man får chans att påverka unga människors liv och lärande genom de grundläggande förmågorna: ömsesidig respekt, meningsfullhet, inspiration, motivation, ledarskap, glädje, samspel… kärlek! Där har skola och föräldrar samma ansvar f ö.

• Det är också i skolan man lär barnen att hårt arbete ger betalt, inte bara meningslös sysselsättning, det är även i skolan man lär sig vad som är viktigt framöver i arbetslivet t ex kunskap om Internet och datorer, teambuilding, flow, flex, ta eget ansvar, få sin röst hörd, få respekt av vuxna för det jobb man gör samt ta hand om och hjälpa yngre. Där har skola och föräldrar samma ansvar f ö.

• I skolan lär man sig också att lärande ska vara roligt – precis som det ska vara i arbetslivet. I skolan ska man som förälder förvänta sig att ens barn får äta god mat i lugn och ro, att barnen ska få gå på toaletter som inte är nedkletade med bajs. Man ska även slippa få se sönderklottrade kakel-, tegelväggar/tapeter, och slippa gå i trasiga trappor, se droger, eller se gardiner från 1972. Man ska inte heller få uppleva overheads upp-och-ner/spegelvända, tjock-TV, etc. Där har skolan och föräldrar samma ansvar f ö.

• Det är fortfarande i skolan man lär sig att vara organiserad, att ta god hand om sina ägodelar och inte röra andras. Vi föräldrar förväntar oss att barnen inte lär sig att det ok att beslagta andras ägodelar såsom kepsar eller mobiler. Där har skolan och föräldrar samma ansvar f ö.

• Här i hemmet och i livet lär vi ut samma sak som skolan gör: svenska, persiska, arabiska, somaliska, engelska etc och matte, historia, geografi, fysik, rymden, naturen, vetenskapliga ämnen, engelska, Internet, sunt förnuft, och inte minst fotboll, innebandy, handboll, ishockey, balett, ridning, konståkning, skytte, tennis, badminton och gymnastik. Vi är redo att förstärka bra saker i livet och backar upp barnen på de områden som skolan inte täcker. Lägg till också, lär för livet, lär så mycket du kan men förstå vad som är viktigt för dig. Samma ansvar HAR skolan, tro det eller ej.

Ja, en punkt till ska nog dit när jag tänker efter.

• Vi föräldrar förväntar oss att barnen går till en trygg miljö där kränkningar, vare sig från andra elever, eller helt otroligt nog från lärare, inte existerar. Vi föräldrar lämnar våra kära barn till er och vi förväntar oss att ni kan ta det ansvar som krävs för att se till att dessa unga vuxna blir just vuxna med kunskap och förmågor som krävs av dagens och framtidens samhälle och arbetslivet. Och detta även med tanke på varenda unges unika förutsättningar, mognad och framtidsönskningar. Här har skolan och föräldrar samma ansvar f ö.

En sista tanke… detta ”brev” som jag får psykbryt av kommer väl från Portugal då och man kanske ska ha en enda positiv tanke omkring det och det är väl att det är tillägnat alla de barn som inte har haft förmånen att ha föräldrar överhuvudtaget. Det blir ju inte lätt då liksom. Och då har skolan HUVUDANSVARET för att ge dessa barn en chans i livet.

Och ja, vi skattebetalande medborgare/föräldrar vill påminna ”media” om Lgr 11, de styrdokument som ska gälla för skolan. Jag snuttifierar inte nu då… ni kan skumma igenom lite, men snubbla gärna på meningar som är BOLD. Här är kapitel 1. A1:an så att säga, som allt utgår ifrån.

Grundläggande värden

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbild­ningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke­konfessionell.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Förståelse och medmänsklighet

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuellläggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nations­ gränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.

Saklighet och allsidighet

Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram.
Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.

Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.

En likvärdig utbildning

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bak­grund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att under visningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika an­ledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.

Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och för­ väntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmöns ter. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

Rättigheter och skyldigheter

Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande de­mokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveck­ la sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och ut­veckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.

Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska för­ medla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därige­nom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en bered­ skap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.

Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur­ och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden.

Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanse­ ras och blir till en helhet.

Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är de­ lar av en helhet. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande.

Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärk­ sammas. Även hälso­ och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.

Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musice­ rande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En har­monisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.

God miljö för utveckling och lärande

Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Låt stå!