Lyft nivån – vi kan bättre!

Det finns hopp, kulturen slår tillbaka. Jag slår tillbaka, jag är individ. Jag är en person som bryr mig om andra. Jag gillar de som har det svårt och avskyr dem som gör det just svårt för andra. Sedan gillar jag att tänka nytt, grotta ner mig i historien för att på så vis se in i framtiden.

20130919-200014.jpg

Jag lyssnar på en hel del ljud numera, istället för att läsa. Lampan ska vara släckt liksom när man ska sova och även om fliten finns där, spring i benen och lusten att leva aldrig sinar måste man sova. Fast man kan lyssna på andra medan alla andra sover. Då får man gå in i sin grotta i sängen, på bussen och överallt när man står och väntar. Förr stod man och ADHD-rökte, nu kan man stå och lyssna och framför allt lära sig, nätverka och få bekräftelse.

Igår när jag vaknade kl 03.40 (det kan bli så när man börjar natta kl 19.30 och det aldrig tar slut) hittade jag Kristoffer Triumfs podcast, som vanligt, och vaknade till extra eftersom Lars Winnerbäck intervjuades. Han har väl gett typ två intervjuer i hela sitt liv. Helt otroligt. Att
Värvet intervjuar Lars Winnerbäck är riktigt stort, att Winnerbäck sågar Björklund och sin egen skolgång är ännu större!

20130919-200223.jpg

Lyssna här

Och då jag verkligen fick svårt att somna var detta avsnitt i intervjun:

Winnerbäck: ”-Jag gillade t ex inte skolan alls, jag hade väldigt svårt för att gå i skolan. Jag skolkade även när jag gick i lågstadiet, dvs sa att jag hade ont i magen etc och hoppade över så mycket jag kunde liksom. Men då hade vi också.. det kanske var det sämsta sättet att börja i skolan på. Det var nån tant som helt oinspirerad till själva.. jag vet inte, vi skulle sjunga psalmer varje morgon, vi skulle gå i led och stå upp vid bänkarna, det var väldigt så där.. en dröm för Jan Björklund tror jag, med väldigt mycket disciplin och väldigt lite inspiration.”

Triumf: ”-Du är ju i själva verket yngre än jag, men nu framtår det som om du..”

”- ..att jag gick i skola på 30-talet, ja det kan man nästan tro, det var lite så. Det ändrades sedan i fyran, då fick vi en rolig lärare och ..

”-När du bytte skola?”

”-Ja, men det var verkligen ingen bra början och det satte nog sin prägel på.. en stor besvikelse över hur tråkigt livet kan va när det finns så mycket roligt. Alltså de första läxorna, jag bara grät och grät och grät när jag liksom.. för att jag kände att det var så otroligt orättvist. Att man genomlidit hela där dagen i skolan och ska man ändå inte känna.. man ska ha en ångest över det där att man ska fler grejer att göra.”

”-Det är väldigt sant, fan det har jag inte minnts förrän du säger det..”

”-Och jag är verkligen för läxfria skolor, tycker det är helt idiotiskt.”

”-Finns det några såna?”

”-Nej, nu finns det läxhjälp! Jo, det finns såna. Jag såg ett program om en läxfria skola det funkade jättebra och där de just hade den där tanken på att alla har olika förutsättningar hemma så att det är väldigt orättvist med läxor så en del får jättemycket hjälp, en del får ingen hjälp alls och en del har föräldrar som inte ens kan svenska och då är det ju jättesvårt. Och då var det den där skolan som tyckte att det vi ska lära barnen ska vi klara under skoltid.”

”-Det är rimligt.”

”-Mycket.”

etc

Att hela tiden tvingas att illa fäkta


Det finns folk som vill få en att tro att livet i gruvan är det enda. Och att livet är en enda lång ansträngning. Det fanns en hjälte Martin Luther, tror jag att han hette, som satte sig emot detta och spikade upp en massa teser och så blev det en ny skola. Eller var det Gutenbergs förtjänst? Eller Ansgar? Eller Anund som gjorde det enda rätta och flydde! Men hur flyr dagens elever från skolan tror ni? Vi behöver nya förebilder som spikar upp nya teser och stories fast inte på alla dörrar utan på Internet.

Positiva eller negativa men?


Jag är född 7 år innan Lasse Winnerbäck och hade en fröken som trampade orgel glatt medan vi sjöng ”kattskit och blå fiol”. I 8:an fick jag min första braiga lärare, han hette Gunnar Molin och tog med sig sina egna Beatles-plattor på engelskan.. inkl grammofon.. och bad oss analysera texterna. Magiskt – vi elever fick vara med!
Ja, själv lyssnade jag på Sex Pistols då och en rad andra band, men Beatles var ändå en hel annan dimension än Evert Taube och psalmer. I en jättelång period lyssnade jag på The Cure och skivorna Boys don’t cry, Seventeen seconds, Faith, Pornography och sedan kom Depeche Mode med Abroken Frame och Joy Division och innan dess Nick Drake, Tim Buckley och hans son och sedan tog alla livet av sig.

Leken Vems fel?


Var det föräldrarnas fel, vädrets, invandrarnas, bögarnas fel eller möjligen varje och varenda elevs fel? Eller fanns det möjligen en liten, liten, liten pytteliten orsak i att SKOLAN körde över allt och alla som en stor ÅNGVÄLT?! Jag bara undrar. Fanns det något som skolan år 1977 kunde ha gjort annorlunda!? Finns det något enda litet, litet, litet som skolan IDAG och i framtiden kan göra annorlunda än att skapa behov av HAT, ILSKA, FRUSTRATION, DEPRESSION, TVÅNGSTANKAR, MISSNÖJE..? Ja, titta i övre delen av denna:
Känslor
Och sedan jämför du med nedre, vilken skola vill du själv ha för dina barn eller barnbarn? Vilken del vill du befinna dig i? Tror du att man måste igenom skärselden i skolan och ta sig igenom alla de negativa känslorna däruppe för att på så sätt få rätt att kunna känna allt nere? Jag tror inte på det, jag tror på genvägen och att slippa skiten där uppe. Jag tror det finns hundratals miljarder kr att spara varje år (för att inte tala om hundratals människoliv och hundratusentals drabbade människoöden) genom att fokusera på den nedre delen. Och jag lovar – alla kommer jobba arslet av sig dygnet runt och vara GLADA över det – inte för maktens skull utan för sin egna underbara livstider i samklang med andras.

Mot- och medrörelse


Jag lyssnade på Henrik Schyfferts och Björn Gustafssons standup-show häromveckan och hör och häpna – Henrik gick igång och sågade Jan Björklund ordentligt. Helt underbart att höra! Tänk om fler börjar säga ifrån och vågar vara öppna med sin egen frustration över skolans mangelmaskin? Tänk om fler vågar säga och tänka ut den nya skolan – eller det nya sättet att lära? Tänk om. Tänk helhet med omtanke – vi behöver ett fullständigt omtänk.
Det finns en medrörelse idag och sedan vissa som vill tillbaka till ännu mer frustration, tvång och plikt. De tror på allvar att genom att öka på det övre känsloregistret så kommer vi alla lättare ner till de glada känslorna. Ni kan prata ansvar och krav och kunskap hur mycket ni vill, men det som ni vill uppnå görs inte effektivast idag med gårdagens metoder utan med framtidens. Det är så enkelt. Häng med strömmen i framkant nu istället för att dras med om ett par år – låt oss ha roligt under tiden även om vi måste lära och förändras och bli några andra. Titta på listan igen och markera det du själv VILL känna. Låt oss mötas där. Och jag vet, jag ska skärpa mig och bli bättre på att leva.

Jag försöker dra mitt strå till stacken via bl a Skolvision2013 där ett antal skolvisionärer har enats om att göra skillnad. Välj något av konventen eller allihop så kan vi utbyta tankar och idéer och skapa en dialog om framtiden, det är på tiden! Låt oss börja dialogen – det är alltid där det börjar.



Kategorier:debatt, personlig utveckling, Samhällsutveckling, skolan, Skolan och lärande, svensk politik

Taggar:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: