Så var det här med skolplikten igen. Bort med den säger jag, ”-Att INGEN ska gå i skola är idiotiskt!”  och ”lämna barn vind för våg” säger säkert somliga.

Jo, det fanns en bra anledning förr att skolplikt infördes. Elaka föräldrar tyckte inte att det där med läsande och skrivande och kontorsjobb var nått att ha. Man skulle jobba med händerna och hjälpa till hemma och i byn istället – eller så skickades de rätt in i barnarbete i industrierna bara. Men kloka människor i maktställning beslöt att ”här får vi nog ta i ordentligt, vi har en industrialisering på gång och vi kan inte tro att bondesamhället kommer se ut som det gör i framtiden – vi behöver en konform arbetskraft där man kan räkna, hålla ordning, skriva och läsa och sedan att vi får ett bra underlag för högre studier är ett måste. Skolan måste leverera på bred front, skit i enskilda individer, vi får utveckla den sociala förvaltningen helt enkelt för de som inte är bildbara.” Ja, barnen skulle till skolan och man kunde hota med polis om det fortfarande fanns föräldrar som inte lät sina barn gå i skolan.

Ja, och så kan det ju finnas ensamstående elaka män som tvingar deras döttrar att ta hand om hemmet och syskon medan pappan dricker öl och ser på TV. Det finns en skillnad här dock jämfört med förra exemplet, här ska polisen komma och skydda barnen MOT föräldrar eller missförhållanden hemma. Alltså har vi olämpliga föräldrar som inte anser att barnen behöver gå i skolan så är man uppenbarligen fel ute, då finns det andra lagar och skolplikten behövs inte.

Ja, och så har vi ju den hippiefamiljen eller andra (t ex religiösa) galningar som vägrar delta i samhället. Eller nån som tror att strålningen från mobilmaster är så farlig att man vägrar ta sina barn ens till närmaste samhälle. Vi måste skydda unga från dårskap och vuxna som är missanpassade och se till att varje unge får sin lagliga rätt till utbildning. Det är helt klart. Samma som i exemplet ovan – det finns vuxna som helt klart inte är lämpliga föräldrar och vi måste skydda våra barn och unga från allt elände som vuxna tror på och inbillar sig. Det finns lagar för det, skolplikten behövs inte.

Med dessa fördomar och överdrifter hoppas jag att jag tydliggjort en poäng. Nu till mer komplicerade frågor. Jag tror att många som försvarar skolplikten helt enkelt är rädda för vilka signaler man då skickar. ”-Du behöver inte gå i skolan längre eftersom vi inte har en skolplikt..” Så skolan kommer upphöra och vi får ett Mad Max-scenario på ett par år bara. Eller hur blir det? Jag ska ange tre skäl varför det inte är någon fara:

1. Alla (”normalt funtade”) föräldrar tycker att barnens lärande och positiva utveckling är det viktigaste som finns. Man vill att barnen ska bli ungdomar och vuxna och att de ska ha en framtid. Om barnen lyckas bättre i livet än föräldern blir förälder stolt och nöjd. Om nästa generation får det lite bättre blir vi alla nöjda. Därför kommer man se till att barnen går till skolan – och till rätt skola då (de som inte vill att sina barn ska utvecklas, lära och växa kan vi skicka polisen på).
2. Alla barn från spädbarnsålder och uppåt vill lära, vill utvecklas och vill växa och bli som vuxna förebilder – eller precis tvärtom ibland. Det är en naturlig del av människors inneboende kraft och varje människa känner en inre glädje av att upptäcka nytt, lära, bli bättre, klara av saker etc. Och där man kan uppleva detta, dit drar man sig. Där vill man vara. Därför kommer ett centrum för människor som vill lära alltid vara lockande och en naturlig mötesplats. Skolplikten behövs inte. Att skolan är attraktiv är nödvändigt dock, det finns numera, tror jag, vissa krav också tack vare en helt global och uppkopplad värld med aldrig i omfattning skådade informationsflöden – det finns även motrörelser till informationsfloden. Det finns många aspekter här som förtjänar längre utläggningar, men i stort tror jag att vi idag blandar ihop ungdomars mediavanor med äldres och tror att det finns skillnader i lust att lära sig nytt.
3. Människan är en social varelse, i olika former och under olika förutsättningar. Ofta hör jag att skolan är rätt ok, men roligast är rasterna, lunchen eller att träffa kompisarna i stort. Vi människor även om vi är olika vill vara sociala. Vissa vill träffa hundratals, andra nöjer sig med 1-2 och andra föredrar sociala samvaro via en skärm. Men människors längtan efter att tillhöra en social kontext eller en grupp finns där och kommer alltid finnas, så ett centrum för där man lär sig bäst, mest och har mest kul och får uppleva ”-Aha”-känslan flest gånger per dag men vänner, med inspirerande vuxna och med spännande projekt och ”att göra”-listor med tydlig positiv och kontinuerlig återkoppling kommer alltid att vara mest lockande.

Det finns fler aspekter (säkert 4 till), men i alla fall, borttagande av skolplikten kommer leda till många positiva effekter också, här är tre:

1. Borttagande av skolplikten kommer att leda till att krav ställs på skolor och lärare HUR de bedriver sin verksamhet. Då kommer det inte att duga att skriva av en text från papper till vita tavlan och sedan be eleverna skriva av den viktigaste texten. Då kommer eleverna be om pappret och sedan gå därifrån. Man måste börja fundera på vad som är mest effektivt och vad som lockar och vad som skapar intresse, då kommer man inse att det är interaktion kanske som är avgörande eller att man är utomhus, eller att man jobbar i grupper, eller att man jobbar i spelform. Och vissa tunga och viktiga avsnitt (högavlönade) kanske man måste skapa en audition för lärare så att man får rätt person på rätt plats – vem vet kanske vi får turnerande lärare, eller lärare som sitter på Bahamas och planerar veckans utmaningar med eleverna i Sverige? Det finns en vits med konkurrens även inom lärandets värld.
2. Borttagande av skolplikten kommer att leda till ökade krav på elever att ta ansvar, lära sig att skapa en egen drivkraft och framför allt lära sig att kunna jobba hårt, att vara uthållig, att kunna klara stress och press. Nu är jag ute och cyklar tror ni säkert, men jag menar att detta är ett naturligt beteende om man själv har ”signat” på att göra det. Tänk, människor riskerar livet och kroppsdelar varje år i Himalaya helt frivilligt. Rent vardagsmässigt utför många, många föräldrar stordåd som inte syns, inte p g a av det finns ett hot med polis utan tack vare en inre naturlig drivkraft att hjälpa och stötta de egna barnen. Sedan finns det den där känslan av ”flow” när timmar bara försvinner, när ingen uppgift är för svår, när målmedvetenheten är så stark att inget hinder i världen kan hindra. Det kan även vara drömmen om ett bättre liv (jmf Utvandrarna med dagens invandrare/flyktingar). Tar vi bort skolplikten och matning av kunskap med silversked kommer vi verkligen kunna visa på hur entreprenöriellt lärande kan skapa positiva effekter både för skolan och samhället på sikt. Ja, och sedan handlar det givetvis om individuellt lärande – vissa behöver sitta och skriva av tavlan, det ska kunna välja det också.
3. Tar vi bort skolplikten kommer ohälsan hos både föräldrar, barn och lärare bli minimal. Lärare skulle slippa ointresserade elever, elever skulle slippa ointresserade lärare, elever skulle slippa kränkningar och mobbarna skulle inte ha en anledning att kränka. Inga föräldrar skulle nånsin behöva släpa sina gråtande barn till en direkt livsfarlig arbetsmiljö för sina barn. Inga barn eller unga skulle behöva uppleva tristess, negativ långvarig stress och alla skulle vara på precis sin bästa nivå för tillfället. ”Levels” istället för ”labels” kommer göra att barn i olika åldrar kommer lära sig samma saker samtidigt och barn i samma ålder kommer lära sig helt olika saker hela tiden. Allt till en besparing av 144 miljarder kr per årskull (Utanförskapets pris) som istället kan läggas på förebyggande åtgärder, högre löner, fler vuxna i skolan mm).

Bort med skolplikten säger jag igen och se till att varje unge har RÄTT till individanpassat lärande enligt både skollag och styrdokument – det är dags att levla upp nu. Det är dags för ledarskapet att tänka till ordentligt, visa mod och skapa oss en framtid.

Idag träffar skolplikten så fel, man behöver inget gigantiskt utvecklingsarbete eftersom ”kunderna” ju tvingas till affären ändå. Barn som mår dåligt p g a mobbing eller arbetsmiljöproblem tvingas till skolan för att bara sitta av tid. Barn som inte vill vara i skolan ser till att ha kul ändå genom att sabba för andra. Föräldrar tvingas att släpa sina gråtande barn till skolan, föräldrar dras inför rätta p g a de försökt skydda sina barn och vägrat ta dem till skolan. Ja, och så har vi det här med papperslösa och s k ”hemmasittare” – skolplikten är verkningslös. Det är fortfarande för mig en gåta hur skolan kan bestraffa barn genom att tvinga dem att vara kvar på skolan – de borde väl bli hemskickad då istället. Nej, just det, det går ju inte, vi har ju skolplikt.

Låt oss utvidga och utveckla skolan, låt samhället vara med i skolan och låt skolan vara med i samhället. Låt oss försöka designa om, tänka om och försöka leda utvecklingen och vara proaktia istället för att hela tiden bara tvingas med, vara reaktiva och vara handlingsförlamade. Det är vår gemensamma framtid det gäller.

Tänk om skolplikten någon gång kunde diskuteras på ett seriöst sätt – härmed kommer en inbjudan till en sådan. Tack Thomas de Ming för en dialog! 

Kategorier:debatt, ledarskap, Samhällsutveckling, skolan, Skolan och lärande, skolplikt