Flumpolitiker skapar inget förtroende

Det är en sak att ta ansvar, ta beslut och sedan i efterhand inse att man gjort misstag. En annan sak att medvetet vilseleda och sedan upptäcka att blåsningen inte gick hem.

Konsten att dupera


Så fort jag ser floskler eller meningar typ:

En bred genomgång av forskning och erfarenheter på skolområdet visar att ett tydligt fokus på kunskap, med mer lärarledd undervisning samt läxor och prov är det bästa sättet att klara både kvalitet och likvärdighet.

Eller..

Svenska elevers resultat försämras allt mer. Samtidigt är matematikkunskaper avgörande för Sveriges tillväxt och framtida möjligheter att bli en kunskapsnation i världsklass.

… så ringer varningsklockorna. En sån här falsk uppbyggnad sker alltid från dem som sitter vid maktens stolar. Eller jag vet inte om det är åldern. Man fastslår något diskutabelt och så följer en massa jidder baserat på det. ”Alla vet ju att unga är kassa och lata så därför..” Eller ”Alla vet ju att det var bättre förr, så därför… jidder, jidder..”

Att säga en sak men göra något annat

När Göran Hägglund skriver i DN om skolan om ”tydliga regler i ordning och uppförande” får jag rysningar men sedan när man läser längre ner:

Lärande förutsätter en lugn och trygg skolmiljö. En misslyckad skolgång ger inte bara sämre framtidsutsikter och problem på arbetsmarknaden, det leder till sämre hälsa, både under uppväxten och senare i livet. Därför är det så viktigt att se varje elevs behov. Och att lära sig mellanmänsklig samvaro är en del av den kunskap elever behöver ha med sig in i vuxenlivet. Vi sviker våra barn om vi inte ger dem även denna kunskap, särskilt de barn som inte får sådan kunskap med sig från hemmet.

Och ännu bättre:

Vi tror också att känslan av att vara med i ett större sammanhang skulle vara till elevernas gagn. Detta kan exempelvis ske genom ett starkare samarbete med det civila samhället. Genom att öppna upp skolans lokaler för föreningar kan man skapa mötesplatser mellan olika generationer och stärka känslan av att skolan är betydelsefull och viktig. Denna möjlighet används i dag allt för sällan. Barn som får tillfälle att träffas och verkligen se varandra – över ett notställ, rollspelsinstruktioner eller modellflygplan – kommer också att ha lättare att uppskatta varandra som värdefulla jämlikar och vänner. En klassmorfar eller mormor kan förmedla livskunskap, trygghet och stabilitet.

Varje elev är unik. Skolan behöver därför också utrymme att anpassa undervisningen efter varje barns behov. Till det behövs kompetenta medarbetare – från lärarna, rektorn och fritidsledarna till personalen i skolans cafeteria. För att uppnå både kunskapsmål och en god värdegrund behövs också tid och möjlighet att sköta sitt jobb.

I artikeln hänvisar man sedan till en arbetsgrupp som utreda hur framtidens skola ska skapas.
I Januari kom sedan arbetsgruppens skarpa förslag och då låter det helt annat.

  1. Utveckla det fria skolvalet genom att förbättra förutsättningarna för elever och föräldrar att göra informerade val. Det är ofta svårt att bedöma vad som är en bra respektive en mindre bra skola. Skolverket har databaser där skolor kan jämföras med avseende på vissa nyckeltal och resultat, men dessa är tyvärr underutvecklade och okända. Skolverket bör få i uppdrag att utveckla denna tjänst och samtliga kommuner bör i god tid inför skolstart informera alla föräldrar om att denna tjänst finns tillgänglig.
  2. Inför ett ersättningssystem som styr mot kvalitet. Mer pengar ger inte per automatik en bättre skola. Det är snarare så att det är dyrt att ha en dålig skola. Det viktiga är att pengarna används till rätt saker. Vi vill utreda vilka möjligheter det finns att komplettera skolpengs-modellen med ett system där skolor också får ersättning utifrån hur bra de lyckas förbättra elevernas resultat på kunskapsprov.
  3. Stäng ner dåliga skolor. Det är de dåliga skolorna som är problemet, inte de bra. Det viktiga är att lyfta de svaga skolorna, inte att hålla tillbaka de bra. Men de riktigt dåliga skolorna som är mycket svåra att förbättra, är det bättre att Skolinspektionen fattar beslut om att stänga. Låt i stället de bra skolorna expandera.
  4. Stävja betygsinflationen. Om betyg får användas som konkurrensmedel riskerar det skapas en press uppåt på betygen. Ökad användning av externa examinatorer och nationella prov i fler ämnen kan bidra till att stävja tendenser till betygsinflation.
  5. Höj antagningskraven till lärarutbildningen. Frånvaron av konkurrens om platserna på lärarutbildningen har lett till att många som inte är lämpade för läraryrket kommer in på utbildningen. Därför bör antagningskraven på lärarutbildningen skärps kraftigt. För att ytterligare förbättra urvalet av lämpliga lärare bör även någon form av antagningsprov eller lämplighetsprov införas på lärarutbildningen.
  6. Skapa fler vägar in till läraryrket. För att snabbt öka tillgången på kvalificerade lärare bör den som har tillräckliga ämneskunskaper eller yrkeserfarenhet i minst ett ämne, men inte är verksam som lärare, bör kunna få en ämneslärarexamen efter en kompletterande pedagogisk utbildning motsvarande två terminer. Staten bör anslå riktade medel för detta ändamål samt ställer krav på universiteten och högskolorna att anordna denna utbildning.
  7. Höj lönerna för de skickligaste lärarna. Om vi ska kunna bryta den negativa utveckling som läraryrket befinner sig i i Sverige, måste vi också åtgärda lönerna. Framför allt behövs en satsning på de skickligaste lärarna och en tydlig löneutveckling under yrkeskarriären. Under flera årtionden har lärarlönerna sjunkit relativt jämfört med andra yrkesgrupper i Sverige.
  8. Förläng läsåret med en vecka. Under de senaste decennierna har kunskapsnivån i svenska och läsförståelse sjunkit. Vi behöver vända denna utveckling. Läsåret bör därför utökas med lärarledd undervisning motsvarande en vecka – med ­prioritering på svenska och läsning.
  9. Stärk föräldraansvaret. Värdegrunden är själva fundamentet för skolan. Och vi menar att arbetet måste vara konkret. Det handlar om tydliga normer för vårdat språk, att elever och lärare bemöter varandra på ett respektfullt sätt och att aldrig acceptera nedsättande ordval och trakasserier. I detta arbete behöver också föräldrarna involveras. Uppfostran är främst föräldrarnas ansvar och om inte de lär barnen dessa normer och värdet kommer det bli mycket svårt för skolan att göra det.

Och min översättning då:

  1. Mät skolorna och kontrollera dem bättre.
  2. Inför ett kvalitetssystem för styra och kontrollera bättre.
  3. Stäng ner skolor som vägrar styras.
  4. Inför bättre och mer kontroll av betygen
  5. Öka kontrollen och höj kvalitén på lärarna
  6. Öka kontrollen och höj kvalitén på de som inte är lärare än.
    1. Öka klyftorna i lärarkåren – inför betyg i form av pengar.
  7. Förläng skolåret. Vi måste ha mer av samma.
  8. Öka kontrollen av föräldrar och höj kvalitén på föräldrarna.

Hur ska ni ha det? Sluta med flummet och var tydliga. Vill ni öka kontrollen, befästa misstroendet så stå för det då! Vill ni hjälpa svaga elever så gör det men kom inte med mer prov, mätningar och ordning och reda. Vill ni hjälpa svaga elever gör det då och stöt inte ut dem. Vill ni premiera de duktiga så säg det rent ut – sluta vilseleda och flumma!

Från Ioanna Giotas ”Den goda skolan”:

När vi lägger ihop resultaten om hur vanligt det är att elever i grundskolans högre år delas in i grupper efter förkunskaper eller uppmätta stu- dieresultat med hur vanligt det är att elever i behov av särskilt stöd undervisas i särskild un- dervisningsgrupp, blir procentsatsen 47 procent. Om dessa procentsatser kan summeras och jäm- föras med resultaten från den nationella utvär- deringen kan diskuteras. Men i den mån detta är möjligt kan resultaten vara en antydan om att nivågruppering eller organisatorisk differenti ring i grundskolans senare år har ökat mellan åren 2003 och 2008 med 13 procentenheter.
Detta resultat står därmed i motsättning till in- tentioner i Lpo 94 och kan tolkas som att vi istället för en mer inkluderande skola och en skola för alla, går mot en mer segregerande sko- la, där vissa elevgrupper tycks bli förlorarna. För även om placeringen av elever i olika grupper utanför det ordinarie klassrummet oftast sägs ske med elevernas bästa i sikte, tycks verkligheten vara en annan. Nivågrupperingar och särskilda undervisningsgrupper blir snarare till förmån för skolan, läraren och/eller klassen som helhet, än för den enskilde eleven i behov av ”särskilt stöd”.

Var ärliga och säg att ni vill belöna duktiga elever som följer ordningen och som kommer att bevara systemet Sverige för all framtid – det är helt ok. Men säg inte att det är för de svaga som ni vill privilegiera genom att införa betyg. Det är skitsnack rent ut sagt. Sluta med flummet – var ärliga och rakryggade istället. Fast det är väl inte PK att vara det? Nya Arbetarpartiet – skapligt PR-trick ni!

Inkonsekvent tyckande på hög nivå – flum


Tobé vänder kappan och vet varken ut eller in. När Björklund föreslår betyg i fyran är Tobé skeptisk, från DN:

Även Moderaternas skolpolitiske talesman Tomas Tobé är något skeptisk till Folkpartiets fokus.
– Det är ett stort fokus på kontroll och mer av att mäta elevers kunskaper. Det är i grunden Moderaterna för, men vi tycker väl att vi nu har gjort väldigt mycket av detta med nationella prov och betyg tidigare, och nu behöver vi lägga fokus på hur vi ska få resurserna att fungera bättre i skolan för de eleverna med svaga resultat, säger han till TT.

Och sedan kommer artikeln om betyg i trean där t o m finansminister Anders Borg nu också blivit expert på hur barn lär sig bäst.

Jag är så oändligt glad att flera ger sig in i debatten och verkligen bryr sig och engagerar sig. Och jag måste tacka Jan Björklund, om det inte vore för honom hade jag förmodligen aldrig gett mig in på att bli engagerad i svenska skolan. Mina tre barn har ju en del av ansvaret förstås men när politiker på högsta nivå klampar i klaveret gång på gång måste jag reagera. Och när jag läser kommentarer på artiklar kan jag inte låta bli att stå upp mot dumheten. Dumheten som försöker ersätta flumskolan med en militärskola. Vill ni ha krig så ska ni få det. Vi börjar på samma låga nivå som ni är på så att vi kan börja föra en dialog. Det är nämligen DEN som är avgörande för Sveriges framtid. Sluta med flummet, nu!

20130216-202245.jpg
Man ska inte raljera jag vet. Och jag vill tacka alla politiker i Sverige för att ni jobbar häcken av er, offrar familj och hem och gör ert bästa. Men, ett tips bara – var ärliga, schyssta och lyssna. Lyssna, lyssna och lyssna och prata mindre. Prata mindre speciellt om sånt ni inte begriper er på.



Kategorier:ledarskap, Livet, Samhällsutveckling, skolan, Skolan och lärande, svensk politik

Taggar:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: