Här är en debattartikel starkt influerad av moderaternas senaste utspel ( DN Debatt). Jag förädlade den lite.

Fokus på frihet och omtanke

Barn till föräldrar utan högre utbildning drabbades hårdast när betygen allt lägre ner i åldrarna ska införas. De drabbas hårdast när politiken lägger sig i skolans arbete.

Jag föreslår att betyg och stämpling av barn avskaffas helt. I och med detta minskar stressen och pressen och allt större fokus kan läggas på lärande. De facto får lärarna MER tid att undervisa och leda barnen. Betygen måste ersättas av den så viktiga dialogen och kontinuerliga kommunikationen. På så vis har alla möjlighet att ta sig ur skolan som HELA människor. Vi måste sluta upp med att sortera och filtrera elever enligt samma mall då kan vi komma bort ifrån de skillnaderna i kunskapsnivåer som vi ser idag – alla KAN inte vara i samma mognads- och utvecklingsfas samtidigt hela tiden. Lärande sker bäst utifrån varje individs förutsättningar. Betyg, prov och läxor får inte bli ett hinder för fortsatta studier eller ett hinder för anställning efter skolan.

En stärkt lärarroll, mer samarbete och fokus på estetiska ämnen i ett globalt perspektiv t ex globalkunskap, hur olika kulturer fungerar och fokus på att göra projekt ihop över gränser för att minska på orättvisor och förbättra integrationen. Vi behöver satsa på empatikunskap och IKT och sunt förnuft. Lärarrollen ska förstärkas samtidigt som vi behöver få in fler vuxna till skolan. Vi ser idag stora möjligheter att nyttja och engagera arbetslösa, pensionärer och yrkesaktiva kontinuerligt i skolan. Skolan ska vara en oas, fristad och ”hotspot” där samhällsutveckling sker – det är i skolan som framtidens drömmar kan odlas.

Den moderna arbetsmarknaden och samhället ställer låga kunskapskrav. Däremot gäller det att kunna lära sig – att ha en hög social kompetens och en modig inställning till livet. Engagemang, eget driv, självständighet, kunna jobba i team, vara prestigelös och självgående och kunna hjälpa till där det behövs är viktiga egenskaper. Att vara kreativ, flexibel, initiativtagande, vara lättlärd och snabb och komma med feedback eller förbättringsförslag när man ser dem, kunna säga ifrån är en grundläggande förmåga. Framtidskommisionen beskriver det hela bra: Sverige måste börja premiera kreativitet

Vi måste se till så att vi har en samhällsmodell som främjar innovationskraft, som uppmuntrar kreativt tänkande på alla områden och som ger en plattform för människor att våga och tillåtas satsa på sina idéer och drömmar. Vi i Sverige har en rad framtidsutmaningar som kommer att innebära att vi måste konkurrera på andra villkor. Mycket pga av den ändrade demografin med större andel äldre samt miljö- och integrationsutmaningar som alla kräver nya ideer och angreppssätt. Därför måste vi rusta vår svenska samhällsmodell ytterligare för att skapa en grund i kreativitet både för individen samt det som individen skall åstadkomma i form av nytänkande på befintlig arbetsplats eller nyföretagande. Idag premieras till exempel inte möjligheter till nystart och omstart i den utsträckning som vi behöver för att skapa fler konkurrenskraftiga företag samt bygga en plattform för nytänkande inför framtiden.

Hur gör vi då hela Sverige mer kreativt? För det första måste vi inse att produktion, med några få undantag, inte längre är vad som gör framtidens Sverige rikt. I takt med det växande tjänstesamhället är det i stället kreativitet och differentiering som kommer att ersätta funktionalitet som vårt unika säljargument. För att främja den utvecklingen behöver vi ett samhällsklimat och en företagskultur som ger oss vilja och mod att göra nya saker på nya sätt och att våga utmana etablerade strukturer. Om Sverige ska behålla sin goda position i världen och sin relevans i en post-industriell tid är det dags att börja främja fritänkande, mod och kreativ förmåga i alla delar av samhället. I utbildningsväsendet, i branscherna utanför de traditionellt kreativa och i vårt land som stort. Med min erfarenhet som entreprenör inom kommunikationsbranschen samt i min roll som medlem i regeringens Framtidskommission kommer jag aktivt driva frågan hur Sverige skall främja kreativitet för att bli än mera konkurrenskraftigt.

För att klara framväxten av nya jobb och för att säkra bra löner behövs en välutbildad arbetskraft. En ny skolpolitik med fokus på att bredda och fördjupa skolans samhällssuppdrag. Vi kan inte längre reducera skolan till ett resultat i en skala (t ex PISA), låt andra länder tävla i den tävlingen, vi måste fokusera på framtiden.

Skolan ska ha en nollvision för antalet elever som inte trivs i skolan och Sverige ska tillhöra de länder som möter den internationella konkurrensen med framåtdriv, seriös forskning och högt i tak.
Skoltrötta barn (och lärare) måste få lugn och ro att själva och tillsammans med andra hitta nya vägar och inspireras till att prova nytt, få drivas av nyfikenhet och med gemensamt ansvar få fokusera på skolans huvuduppdrag – att skapa förutsättningar för livslångt lärande. Vi vill belöna de duktiga och premiera gott skolarbete. Utbildning har stor betydelse för sysselsättningen och den sociala sammanhållningen. Just därför ska vi inte ha betyg i någon form i skolan eftersom betygen just hindrar folk från att skaffa sig både vidareutbildning och jobb. Dessutom skapar betygen en cementering av social rangordning som senare förstärker klyftorna i samhället. Kvalitet och likvärdighet i skolan är viktiga pusselbitar för att främja social rörlighet, motverka utanförskap och förbättra integrationen. Just DÄRFÖR ska vi INTE ha betyg. Betygen befäster skillnader, ökar integrationsproblemen och isolerar människor från varandra. I samhällsuppdraget ligger att rusta eleverna med teoretiska och praktiska färdigheter samt att öppna dörrar för alla in i en samhällsgemenskap där det sociala arvet inte tillåts begränsa någons möjligheter till jobb eller högre studier.

Att Sverige sedan lång tid har tappat i internationella kunskapsjämförelser är bara en snedvriden och fördummande jämförelse sinsemellan av föråldrat tänkande. Dessa undersökningar mäter inte innovation, internetkunskap eller jämlikhet. Det är inte rimligt att dansare ska kunna Fouriertransformer eller enkel algebra ens. En konstnär ska inte behöva kunna Kinas bergarter och en författare ska inte bedömas utifrån dennes förmåga att räkna på kroppars dragningskraft eller sammansättningen av ämnena i människans saliv. Vi vill ta ansvar för Sverige genom att utgå ifrån varje elevs inneboende motivation till att lära. Att nyttja denna kraft är skolans viktigaste uppgift nu och i framtiden.

En bred genomgång av forskning och erfarenheter på skolområdet visar att ett tydligt fokus på inre motivation, med mer lärarledd undervisning samt omtanke är det bästa sättet att klara både kvalitet och likvärdighet.
Moderaternas och Folkpartiets nedmontering av läraryrket och behov av kontroll, mer betyg och mer prov medför ökande orättvisor och sjunkande resultat. Jag vill nu stärka skolpolitiken inom fem områden för att lyfta medvetenheten om de möjligheter som finns i framtiden om skolan får det stöd och förtroende som den svenska skolan så väl förtjänar.

1. Stärk elevrollen och öka lärarresurserna i utsatta områden. Den viktigaste faktorn för elevernas studier är eleverna själva. Genom att införa Internettillgång till både lärare och elever (lärplattor) ska mer stöd, bättre samverkan med samhället och goda exempel lyftas fram och vidareutvecklas. Samtidigt vill vi rikta särskilt stöd till lärare som jobbar i utsatta områden genom att satsa på ökat samarbete med närområdet, föräldrar, företag och förebilder.

2. Avskaffa alla betyg och alla nationella prov. Forskning visar att barn till föräldrar utan högre utbildning drabbades hårdast när betygen i de lägre årskurserna införs. Istället för betyg inför vi utmaningsnivåer inom hela utbildningsspektrat. Denna kunnandekarta upptäcks av elever som gör eget arbete eller i grupp eller genom samspel med andra elever, medborgare och institutioner via Internet. Från lokala samarbeten till globala. Frivillighet och lust att lära ska vara styrande för elevens arbete i skolan. På detta sätt där eleverna i samråd med lärarna som även agerar coacher uppnås likvärdighet för alla. Betygen, proven och mätandet får aldrig blir viktigare än den långsiktiga kunskapen och kunnandet.

3. Ökat tidigt undervisningsstöd och senare skolstart. Forskning visar att barn som får tidig pedagogisk stimulans lyckas bättre under skoltiden, men blir sämre på divergent tänkande och minskar sin innovationsförmåga. Vi föreslår att lokaler som skolor idag använder görs om för att passa barn bättre, utveckla deras fantasi och stimulera till vänskapande och förtroendeuppbyggande. Det är viktigt för barn att hela tiden få välja mellan att röra på sig, få lugn och ro och hitta miljöer som passar för sinnestillståndet. Redan i 1:an kan en styrd katederundervisning leda till felaktiga slutsatser om elevernas mentala hälsa. Barn måste få vara barn och måste få förutsättningar att lära genom lek. Kultur och olika rollspel måste in så tidigt som möjligt – detta ökar förståelsen hos varje barn om hur världen kan uppfattas, betraktas och upptäckas. Att t ex få göra egna filmer och skapa berättelser om samhället är ett mycket bra sätt att både lära sig skriva, räkna och läsa.

4. Mer undervisningstid i estetiska ämnen med fokus på kommunikation. För att Sverige ska vara konkurrenskraftigt krävs att vi rustar fler för att klara av att skapa egna företag och se till att nyttja och ta hand om den globala forskning som görs. Vi vill därför på varje skola skapa olika kommunikationsrum där samhällets utmaningar visualiseras och aktuellt forskning pedagogiskt visas upp och görs tillgänglig. Detta stimulerar barns fantasi och upptäckarförmåga.

5. Satsningar på yrkesutbildningar och lärlingar. Länder med låg ungdomsarbetslöshet kännetecknas ofta av att de har låga trösklar mellan jobb och utbildning, till exempel genom yrkesutbildningar och väl utbyggda lärlingssystem. Vi vill fortsätta att stärka de gymnasiala yrkesutbildningarnas betydelse och underlätta för framväxten av fler och bättre lärlingsplatser.

Dessa fem punkter utgör Nya Partiets prioriteringar. Genom att satsa på motivationslinjen kan vi öka både kvaliteten och likvärdigheten i skolan. Vår skolpolitik syftar till att rusta alla elever med kunskaper för att klara den moderna arbetsmarknadens möjligheter. Att skolan håller hög kvalitet är avgörande för att Sverige ska klara den internationella konkurrensen och framväxten av nya jobb i växande företag.

Att reducera skolan till en siffra eller ännu värre en människa är ett brott mot mänskligheten. Det är inte bara siffror som gäller idag eller i framtiden. Oavsett ålder, mognad, bakgrund, nationalitet, kön, intresse ska vi stimulera inre motivation och leda till ett lustfyllt lärande. Ett decemberbarn ska inte jämföras och stämplas jämte ett januaribarn. Ett barn med utländska föräldrar ska inte stämplas och jämföras med kungens barn.

Nej, tack. Er tid är förbi.

Nej, tack. Er tid är förbi!

Kategorier:ledarskap, personlig utveckling, Samhällsutveckling, skolan, Skolan och lärande, svensk politik

Etiketter:#Blogg100