Det finns olika åsikter om livet som det finns människor. Vi vuxna älskar att rama in livet och skapa små lådor för allt. Som högsta önskan drömmer vi ibland bara om ”the nothing-box”. Som barn är vi dock obegränsade i sinnet och vi drömmer och fantiserar om framtiden. Sedan händer något.

Sedan kommer vägbulten skolan och den s k verkligheten. Den av oss uppfunna verklighet som vi kallar livet. Ett liv utan ansträngning är inget liv liksom. Det ska enligt Jante vara jobbigt. Enligt sossarna ska det vara jobbigt att kliva upp på morgonen. Då mår man som bäst.

Fuck that!

Jo, jag har varit där. Jag har jobbat på Volvo i tectyl-gropen, jag har sanerat rost på isbrytare, jag har varit grovdiskare på hotell, jag har skurit svinskallar och stått i organkylen på slakteriet, jag har tillverkat strålkastare och kylare och jobbat kvällar och nätter och varit städare och gått upp de där morgnarna dag efter dag efter dag. Mådde jag som bäst då? Nej, jag fortsatte att plugga och fortsatte lära mig och drömde om framtiden. Ibland, ärligt talat fanns där inte framtiden. Det var kört. Jag var så långt nere på botten som någon människa kan vara. Nånstans därnere hittade jag en längtan, en dröm om ett bättre liv. Nånstans därnere hittade jag en längtan till pensionen och att få gulla med barnbarn. Den drömmen räckte för mig.

Jag drömmer fortfarande och har mina mål. Numera är jag dock fri från skolan och hetsen där som jag aldrig begrep mig på. Jag har aldrig slutat lära eller att utvecklas – det är ett tillstånd. Jag tror på utveckling, förändring och att utsätta sig för utmaningar – mentala sådana, då.

Jag önskar att våra unga skulle få möjligheter att drömma mer. Ända sedan jag fick kontakt med Jonas Bygdeson på http://www.mydreamnow.se har jag förstått att det går. Det går att komma utifrån och förändra elever inifrån. I stort går det ut på att väcka en tanke kring framtiden för 8:e klassare. Vad jobbar du med när du är trettio? Var bor du och vem är du? Det vanliga svaren bland grabbarna är ”-Ooh, jag bor i värsta lyxvillan med snyggaste tjejen och kör värsta bilen!” Och så då börjar processen:
”-Hur tänker du då? Hur får du snyggaste tjejen?”
”-Eh, måste ha pengar och makt liksom..”
”-Och hur får du tag i pengar..?”
”-Har eget företag, typ..”
”-Vad gör företaget..!?”
”-Vet inte.. Säljer nån skit bara – till alla!”
”-Men måste du inte veta hur man driver företag då..?”
”-Jovisst, men det får man lära sig sen..”
”-Hur tänker du då? Vaddå sen?”
”-Ja, efter skolan, liksom..”

Ridå.

Och sedan när man resonerar vidare att Handels nog är grejen eller andra skolor och sedan ett par år på Weicsson så finns där en gymnasieutbildning i botten och ett gymnasieval och sedan.. gymnasiebehörighet och ett matteprov nästa vecka. Wow, aha.. Liksom, typ. Å fan? Då börjar livet.

Jag ska inte bli ”långrandig”

Drömmar är grogrunden för all mänsklig utveckling och har alltid varit. Nu mer än nånsin. Unga mår dåligt för att de har alla möjligheter i hela världen. De vill vara Nelson Mandela men hamnar i Tectylgropen på Volvo. De står där på bandet och råkar skära i varbölden, de står där på skroten och säger sig kunna fixa ”datan”, de står där och säljer ytterligare en julprenumeration, de står där och säljer mobilabonnemang eller i absolut värsta fall en lott i ett lotteri. Drömmen om att blixten ska slå ner i paraplyt är påtaglig i hela nationen.

Sikta högt, jobba långsiktigt

Jag tänker aldrig mer gräva där jag står. Förr eller senare befinner man sig instängd i en raserad gruva. Jag bygger hellre torn, jag söker hellre nya stigar, jag bryter hellre ny is. Jag skapar hellre grogrund och planterar ALLA frön jag kan hitta än skördar det jag redan vet som jag kan få. Drömmen är livet, livet har vi bara en gång. Är det viktigt då att lyda? Att drivas av plikt? Att tvingas att göra tråkiga saker?
Jo, ibland står man ut om ”varför?” är besvarat och det finns en dröm. Som förälder gör man ALLA ansträngningar man kan göra. Tänk om skolan kunde förmedla drömmar – vara en dröm-mäklare! En drömfabrik som vi gamla skulle vara livrädda för och som vi samtidigt skulle respektera och älska!

Man står ut med vad som helst bara drömmen är tillräckligt motiverande. Drömmen om en pension och gullande med små barnbarn t ex.

10 budord:

1. Du skola leva först och främst
2. Du skola leda ditt eget liv
3. Du skola vilja drömma om framtiden

Kategorier:framtiden, personlig utveckling, skolan, Skolan och lärande

Etiketter:#skolvåren, #skolvision, Skolan