Här är några kommentarer på debattartikeln i DN om Gamla Moderaternas avsikt att införa betyg i trean. DN Debatt Jag är arg just nu, det bara kokar!!

Artikeln och kommentarer

Barn till föräldrar utan högre utbildning drabbades hårdast när betygen avskaffades i de lägre årskurserna.
Nej, de drabbas alltid hårdast oavsett betygen. De drabbas hårdast när politiken lägger sig i skolans arbete. De drabbas hårdast när bensinpriset höjs. De drabbas hårdast när vi får mer vinter. De drabbas hårdast av globaliseringen och miljöförstöringen.

Vi föreslår nu att betyg införs redan från årskurs tre.
Vansinne, i och med detta ökar stressen pressen och allt mindre fokus läggs på lärande. Det gäller att få till betyget och motsvara bedömningskriterier. De facto får lärarna MINDRE tid att undervisa och leda barnen. Betygen ersätter den så viktiga dialogen och kommunikationen. Om alla går ut med A har jag inga problem med betygen. Tyvärr syftar betygen främst till att sortera och filtrera elever. Betygen blir ett hinder för fortsatta studier och ett hinder för anställning efter skolan för just de elever som förslaget riktar sig för. Ungefär som, vi vill hjälpa alla arbetslösa genom att ge mer i lön till de som jobbar. Moderat logik.

En stärkt lärarroll och mer undervisning i matematik, svenska och engelska är andra viktiga prioriteringar i vår skolpolitik, skriver Anders Borg (M) och Tomas Tobé (M)
Ok, men varför matte? Är det inte bättre att satsa på globalkunskap och hur olika kulturer fungerar och satsa på att göra saker ihop över gränser om man vill minska på orättvisor och förbättra integrationen. Det vore väl bättre att satsa på empatikunskap eller IKT och sunt förnuft-kunskap? Hur ska ni stärka lärarrollen om ni ser till att det blir svårare att få tag på lärare?

Den moderna arbetsmarknaden och samhället ställer höga kunskapskrav.
Helt fel. Man behöver inte kunna ett skit förutom att kunna lära sig. Man behöver ha en modig inställning till livet, engagemang, eget driv, vara självständig, kunna jobba i team. Det är bara att titta på jobbannonserna IDAG: ”Som person är du en prestigelös och självgående person som hjälper till där det behövs. Vidare är du kreativ och initiativtagande inom ditt arbetsområde.”
eller
”Som person är du lättlärd och kommer snabbt in i de uppgifter du tar dig för, anledningen till det är förmodligen ditt stora intresse för tekniken och den utbildning du läser. När du väl kommit in i en uppgift så kan du arbeta ingående och länge med denna utan att tappa fokus. Du är dessutom snabb med att komma med feedback eller förbättringsförslag när du ser dem. Då du kommer att arbeta med andra så förutsätter det också att du har en god social förmåga och gillar att dela kunskap med andra.”
Eller läs artikel från Framtidskommisionen för h-lvete.. Sverige måste börja premiera kreativitet

Vi måste se till så att vi har en samhällsmodell som främjar innovationskraft, som uppmuntrar kreativt tänkande på alla områden och som ger en plattform för människor att våga och tillåtas satsa på sina idéer och drömmar. Vi i Sverige har en rad framtidsutmaningar som kommer att innebära att vi måste konkurrera på andra villkor. Mycket pga av den ändrade demografin med större andel äldre samt miljö- och integrationsutmaningar som alla kräver nya ideer och angreppssätt. Därför måste vi rusta vår svenska samhällsmodell ytterligare för att skapa en grund i kreativitet både för individen samt det som individen skall åstadkomma i form av nytänkande på befintlig arbetsplats eller nyföretagande. Idag premieras till exempel inte möjligheter till nystart och omstart i den utsträckning som vi behöver för att skapa fler konkurrenskraftiga företag samt bygga en plattform för nytänkande inför framtiden.

Hur gör vi då hela Sverige mer kreativt? För det första måste vi inse att produktion, med några få undantag, inte längre är vad som gör framtidens Sverige rikt. I takt med det växande tjänstesamhället är det i stället kreativitet och differentiering som kommer att ersätta funktionalitet som vårt unika säljargument. För att främja den utvecklingen behöver vi ett samhällsklimat och en företagskultur som ger oss vilja och mod att göra nya saker på nya sätt och att våga utmana etablerade strukturer. Om Sverige ska behålla sin goda position i världen och sin relevans i en post-industriell tid är det dags att börja främja fritänkande, mod och kreativ förmåga i alla delar av samhället. I utbildningsväsendet, i branscherna utanför de traditionellt kreativa och i vårt land som stort. Med min erfarenhet som entreprenör inom kommunikationsbranschen samt i min roll som medlem i regeringens Framtidskommission kommer jag aktivt driva frågan hur Sverige skall främja kreativitet för att bli än mera konkurrenskraftigt.

För att klara framväxten av nya jobb och för att säkra bra löner behövs en välutbildad arbetskraft.
Behöver vi en lågutbildad arbetskraft? Nej, floskel.

Vi förnyar nu vår skolpolitik med fokus på att bredda och fördjupa skolans kunskapsuppdrag.
Nej, ni går TILLBAKA i utvecklingen och tillbaka till en tid som inte finns längre. Ni breddar och fördjupar? Tänk jag tror ni gör precis tvärtom. Ni reducerar skolan till ett resultat i en skala (t ex PISA) som dessutom har spelat ut sin roll. Ska vi bli Sydkorea nu?

Skolan ska ha en nollvision för antalet elever som inte klarar kunskapsmålen och Sverige ska tillhöra de länder som möter den internationella konkurrensen med kunskap, forskning och hög produktivitet.
Det är ju lovvärt men tror ni på fullt allvar att ni ska rädda skoltrötta som är oändligt trötta på att misslyckas på alla prov och hela tiden får höra att de inte håller måttet med MER prov och mer skola? Var ärliga och säg då istället att ni vill belöna de duktiga och premiera gott skolarbete det är ju ärligt åtminstone.

Utbildning har stor betydelse för sysselsättningen och den sociala sammanhållningen.
Just därför ska vi inte ha betyg i någon form i skolan eftersom betygen just hindrar folk från att skaffa sig både vidareutbildning och jobb. Dessutom skapar betygen en cementering av social rangordning som senare förstärker klyftorna i samhället. Var ärliga och säg att ni tycker klyftorna är bra istället. Var ärliga och säg att hemlösa och arbetslösa är BRA för samhället eftersom man då får blåslampan i arslet och då jobbar hårdare. Säg det istället för att komma med propaganda och lögner.

Kvalitet och likvärdighet i skolan är viktiga pusselbitar för att främja social rörlighet, motverka utanförskap och förbättra integrationen.
Just DÄRFÖR ska vi INTE ha betyg. Betygen befäster skillnader, ökar integrationsproblemen och isolerar människor från varandra. Kvalificerat skitsnack.

I kunskapsuppdraget ligger att rusta eleverna med teoretiska och praktiska färdigheter samt att öppna dörrar för alla in i en samhällsgemenskap där det sociala arvet inte tillåts begränsa någons möjligheter till jobb eller högre studier.
Bra och hedervärt, men då gäller det att jobba med omtanke och samarbete inte med enskilda betyg som ökar hets, konkurrens och som systematiskt slår ut människor eftersom det faktiskt finns elever som går ut skolan UTAN betyg eller med sämsta betyg. Och de kommer att göra det hur många skoltimmar ni än ligger till.

Att Sverige sedan lång tid har tappat i internationella kunskapsjämförelser är en central utmaning. För att möta detta har utbildningsminister Jan Björklund och alliansen påbörjat en omfattande kunskapsupprustning i skolan. Satsningar på lärares kompetens, löner och karriärvägar tillsammans med tidigare betyg, fler nationella prov och mer undervisningstid är exempel på reformer som genomförts.
Satsa på lärare är ju bra, men det kanske är bättre att fråga dem om betygen är bra eller dåliga att ha. Ni kan ju fråga eleverna? Sverige tappar inte, alla andra har varit så dåliga förut att vi inte har behövt anstränga oss ett skit. Nu när de andra har mat på bordet också och faktiskt även bedriver skolverksamhet ”halkar vi efter”..? Nej, vi ligga 1:a i innovationsligan. Kunskapsupprustningen har jag inte sett röken av. Mattelyftet? Vilket skämt.

Dessa reformer ger tydligare stöd för framför allt elever som kommer från familjer som inte själva kan kompensera för brister i skolans undervisning.
Precis tvärtom, ingen kommer ha tid med dem så de får C i betyg trots att de varken kan läsa eller skriva. Reformerna Läx-RUT ökar klyftorna och ser till att cementera olikheterna i hemmet och dessa olikheter kommer senare att riskera bli en motor för systematisk utslagning. Svenskar får bra betyg och jobb och invandrare får låga betyg och inga jobb. Var ärliga med era intentioner. Det tjänar ALLA på.

En bred genomgång av forskning och erfarenheter på skolområdet visar att ett tydligt fokus på kunskap, med mer lärarledd undervisning samt läxor och prov är det bästa sättet att klara både kvalitet och likvärdighet.
Felaktigt, lögn och vantolkningar. Vilken forskning och vilka erfarenheter?

Socialdemokraternas nedmontering av läraryrket och historiska motstånd mot betyg och prov medförde ökande orättvisor och sjunkande resultat. Vi stärker nu skolpolitiken inom fem områden för att lyfta skolresultaten.
Smutskastningen fortsätter. Ni tror inte det har med globaliseringen att göra då? Att konkurrensen har ökat globalt? Avskaffandet av betyg och prov har skapat en större jämlikhet (Sverige är väl bäst i världen på arbetande kvinnor)? Just jämlikheten – alla är lika värda är en förutsättning för att människor ska utvecklas och bli bättre – detta gäller även i samhället.

1. Stärk lärarrollen och öka lärarresurserna i utsatta områden. Den viktigaste faktorn för elevernas studieresultat är lärarna. Alliansregeringens reformer med förstelärare och lektorer kommer att innebära förbättrade möjligheter för lärare att göra karriär. Vi vill gå vidare med fler förstelärare och lektorer för att förbättra elevernas studieresultat. Samtidigt vill vi rikta särskilt stöd till lärare som jobbar i utsatta områden genom att satsa på särskild lärarhandledning.
Bra, men det innebär att lärarna ska kurs i katederundervisning? Eller blir det specialinvandrarskolor och svenskskolor. Med vilka lärare? Med invandrare som skaffat sig lärarleg och talar perfekt svenska? Den viktigaste faktorn för elevernas studieresultat är ELEVERNA, någon som ni glömt fullständigt. Betyg dödar motivation.

2. Tidigare betyg och fler nationella prov. Forskning visar att barn till föräldrar utan högre utbildning drabbades hårdast när betygen i de lägre årskurserna avskaffades. Betyg är viktigt för såväl kunskapsutvecklingen som likvärdigheten och ger bland annat rektorer och huvudmän tydlig information om vilka elever och skolor som behöver extra stödinsatser. Vi föreslår att betyg införs från årskurs tre under nästa mandatperiod.
Nej, nej och nej. Forskningen säger precis tvärtom. Betyg dödar kunskapsutvecklingen – aldrig mer skola. Rektorer och huvudmän kan lika gärna fråga lärarna vilka som behöver stöd – de behöver inte en siffra.

Samtidigt vill vi utöka antalet nationella prov för att bidra till likvärdighet i såväl studieresultat som betygssättning. Med tidigare betyg följer också ett behov av att se över eller införa kunskapsmål genom hela skolgången.
Vilket får till följd att man pluggar för att klara sig på proven. Ytlig, smal och grund kunskap som sätter sig i närminnet. I långtidsminnet hamnar hets, stress, må dåligt. Genom betygen förflyttar man den långsiktiga inställningen om att lärande är bra till en kortsiktig att man måste klara nästa dags prov. Effekten blir att kunskapsmålen och proven tar över lärandet. Betyget blir viktigare än kunskapen och kunnandet.

3. Ökat tidigt undervisningsstöd och tidigare skolstart. Forskning visar att barn som får tidig pedagogisk stimulans lyckas bättre under skoltiden. Obligatorisk förskoleklass samt tidigare och tydligare individuellt stöd skulle ge alla elever bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen.
Vilken forskning? Är betyg stimulans? Kan alla få ett individuellt stöd menar ni. Det är ju bra men verkligheten säger något annat.

Drygt femton procent av de grundskolor Skolinspektionen granskade år 2011 ger inte särskilt stöd till de elever som riskerar att inte nå målen, något som eleven har rätt till. Finland uppmärksammas internationellt för sin skola, som når goda resultat. Något som kännetecknar den finska modellen är att man gjort systematiska satsningar på särskilt stöd tidigt i grundskolan. Det bör prövas att utveckla främst det tidiga inlärningsstödet också i Sverige.
Bra, men ger Finland, denna mångkulturella smältdegel, särskilt stöd i grundskolan till nyinflyttade 12-åringar? Har man sådant stöd i Sydkorea? Hjälper man sina flyktingar också?

Med en tidigare skolstart ökar den garanterade undervisningen, vilket är nödvändigt för att Sverige ska kunna hävda sig mot andra länder. Vi föreslår därför att skolplikten utökas från dagens sjuåringar till att också gälla sexåringar i förskoleklasserna. Vi vill också pröva förutsättningarna för att utöka skolplikten till att omfatta särskild sommarundervisning för de elever som inte når kunskapsmålen.
Mer av samma alltså. De som skolkar och inte klarar av skolan ska få mer skola. De som hoppar av gymnasiet så få gå i skola på sommaren också? De som mår dåligt i skolan ska få kvarsittning även på loven. Och vägrar de kommer polisen o ser till att klyftorna med våld minskar? Och hjälper inte det blir det böter och fängelse för att motverka utslagningen och segregationen? Den väg ni är inne är en återvändsgränd som inte är hållbar.

4. Mer undervisningstid i matematik, svenska och engelska. Kunskaper i matematik och språk är viktigt för att kunna tillgodogöra sig kunskaper inom andra ämnen och är efterfrågat på arbetsmarknaden. För att Sverige ska vara konkurrenskraftigt krävs att vi rustar fler för att klara till exempel civilingenjörsstudier och forskning inom teknik och naturvetenskap.
Matte hjälper inte ett skit. Det är helt andra mjukare faktorer som avgör om vi ska få ett kunskapssamhälle eller inte. Alla ska inte bli ingenjörer, kemister, fysiker eller matematiker. Fokus på detta skickar helt FEL signaler om framtidens samhälle. Vi får en befolkning som skiter i medmänniskorna och som bara gör sitt jobb. Vi får ett hårt samhälle där utslagning blir naturlig och endast de rika och skolifierade klarar sig. Vi klarar inte att producera mat eftersom arbetarna kommer spotta i maten varje dag, i fabriker och på restauranger. Vi kommer få dåliga transporter eftersom varje person bara gör sitt jobb och sedan skyller på alla andra, vi kommer få dåliga oengagerade lärare eftersom de bara kommer bry sig om resultatet, vi kommer få dåliga ingenjörer eftersom de bara kommer titta på det ekonomiska och resultatet. Vi kommer få dålig vårdpersonal på äldreboendena som nyper de gamla och misshandlar dem. Vi kommer få börshajar som bara tittar i sitt egna bankkonto och som skiter i värdet som företagen skapar. Vi kommer få banker som säljer pengar och som spekulerar gör kortsiktiga vinster och som inte tar ansvar för samhället överhuvudtaget. Vi kommer få politiker som struntar i människorna och som bara bryr sig om att bli omvalda och bara kommer låna, låna och låna pengar av våra barn för att deras egen pension ska bli så bra som möjligt. Vi kommer få företagschefer som bara bryr sig om deras egen fallskärm och pension. Vi kommer få unga som begår självmord, mobbar varandra och som hamnar i håglöshet och vanmakt när skolan är slut. Vi kommer få missnöjespartier som skyller allt på bögarna eller invandrarna.. Nej, vänta. Fan, mycket av det här har vi ju redan… 😦

Alliansen har ökat undervisningstiden i matematik. Jämfört med andra OECD-länder har dock Sverige fortsatt mindre matematikundervisning. När de offentliga finanserna tillåter vill vi gå vidare med ytterligare undervisningstid.
Lägg ner.

5. Satsningar på yrkesutbildningar och lärlingar. Länder med låg ungdomsarbetslöshet kännetecknas ofta av att de har låga trösklar mellan jobb och utbildning, till exempel genom yrkesutbildningar och väl utbyggda lärlingssystem. Vi vill fortsätta att stärka de gymnasiala yrkesutbildningarnas betydelse och underlätta för framväxten av fler och bättre lärlingsplatser.
Ok, bra… Men skulle inte alla nå kunskapsmålen och vara kvar i skolan längre?

När de offentliga finanserna tillåter finns det skäl att pröva en förstärkning av det anordnarbidrag som i dag betalas ut till skolor och arbetsgivare för lärlingsplatserna. Arbetsmarknadens parter har också ett stort ansvar för att främja fler vägar till jobb för unga, bland annat genom att möjliggöra fler lärlingsplatser.
När vi är skuldfria, dvs aldrig då.

Dessa fem punkter utgör Nya Moderaternas viktigaste prioriteringar för skolan. Genom att satsa på kunskapslinjen kan vi öka både kvaliteten och likvärdigheten i skolan. Vår skolpolitik syftar till att rusta alla elever med kunskaper för att klara den moderna arbetsmarknadens krav.
Kalla er inte Nya – det är samma gamla ävja som vanligt.

Att skolan håller hög kvalitet är avgörande för att Sverige ska klara den internationella konkurrensen och framväxten av nya jobb i växande företag.
Ja, låg kvalitet är inte att föredra – floskel!

Vänster hjärnhalvans logik för 84:e gången

The intuitive mind is a sacred gift and the rational mind is a faithful servant. We have created a society that honors the servant and has forgotten the gift. Albert Einstein

Att reducera skolan till en siffra eller ännu värre en människa är ett brott mot mänskligheten. Det är inte bara siffror som gäller idag eller i framtiden. Men, sitter man med förstoringsglas och skygglappar kräver logiken en siffra att nästan ta på. Annars går det ju inte att få något resultat av resultatet. Eftersom resultatet går ner måste vi mäta resultatet och införa mer resultat. Och sedan om det inte hjälper kanske andra resultat kan införas så att vi kan mäta på bättre sätt? Och sedan är det så i verkligheten att det är själva mätandes och resultatfokusen som orsakar de dåliga resultaten. ”Se på Finland..”, grejen med Finland är att man ger f-n i att mäta. Men vi ska mäta och synka oss en hel nation. Mer och mer eftersom fabriken Sverige hostar och harklar sig och verkar vara i olag.

Oavsett ålder, mognad, bakgrund, nationalitet, kön, intresse ska vi mäta samtidigt och då synka våra barn. Ett decemberbarn ska jämföras och stämplas jämte ett januaribarn. Ett barn med utländska föräldrar ska stämplas och jämföras med kungens barn. Samtidigt. Skillnaderna i resultatet sedan ska ge en indikation på vilka som ska stödjas. Löjligt. Inkompetent.

Kategorier:ledarskap, Samhällsutveckling, skolan, svensk politik

Etiketter:#Blogg100