Med ett övergripande systemperspektiv kan vi utforma hållbart lärande

I ett större perspektiv blir det lättare att tänka. Då är det lättare att se vilka pusselbitar som finns och hur de hör ihop. Jag hittar nya pusselbitar varje dag som stärker mig i min övertygelse om hållbart lärande. Hållbart lärande bygger på 1. Frivillighet, 2. Nätverkade genom IKT (oxå), 3. Omtanke ur ett helhetsperspektiv och 4. Ständig förbättring. Endast genom ett övergripande systemtänk kan vi skapa oss en överblick för HUR vi kan uppnå ett hållbart lärande.

People-on-Puzzle-Pieces

Utgå från elevers värld och engagemang

Jag lyssnar på Anders Jidesjö och hans korta föredrag på UR-play. Det är så oerhört befriande när någon lyfter perspektivet så att det går att se vad som händer och varför. Anders pratar om att vi måste hitta nya vägar för ungdomars lärande i skolan (och utanför), intresse för NO finns (”important, but not for me”) men hur man lär ut, bristen på kontext och sammanhang, fokus på betyg, nuvarande resultatfokus mm gör att man tappar motivation för lärande t o m. Anders påpekar även att trenden är att lågpresterande elever presterar sämre och sämre. Vad gör vi för att hjälpa dessa idag? Jo, vi inför mer betyg, mer kontroll, mer prov etc dvs sånt som gör att man gynnar de som presterar bäst (ja, i betygens stressade värld då, vi struntar i stress, ohälsa och utbrändhet nu) och missgynnar dem som presterar sämst. Ungdomar har en ”medierad erfarenhet” (man kollar på t ex Discovery channel) och då tappar man intresse för det skolan förmedlar eftersom skolan inte kan paketera och pedagogiskt vara på samma nivå som en miljoner-dollars-dokumentär i populärvetenskap – skolan har inte hängt med och detta är liksom ingens fel nu – det är som det är bara. Vidare pekar Anders Jidesjö på ytterligare en avgörande faktor: elevers intressen utgår från deras verklighet och hur de upplever behov i världen dvs deras kontext om 10-20 år och har då energiomställningen, miljöfrågor och ohälsoproblematik högst upp på listan – där finns deras motivation och engagemang, där finns en mycket viktig pusselbit. Deras intresse utgår inte från andragradsekvationer, grammatik, fakta om ämnen, detaljer utan man tänker globalt och ämnesövergripande. Anders avslutar med att nämna ordet ”syntespedagogik” och detta gör mig ännu mer övertygad om att jag har rätt. Vi måste skifta från analys (ta isär för att få kunskap) till syntes (sätta ihop för att få kunskap).

Utgå från verkligheten där tekniken är oumbärlig

Samma dag får jag ett tips från Annhild Månsson (tack!) om en engelsk artikel Digital skills should be core subjects där man konstaterar att man måste börja satsa på IKT i tidig ålder. Dagen innan blir jag anklagad på Twitter för att ”lansera IT-system” när jag försöker påstå att IKT och att lära från distans kan vara ett stöd och komplement för s k ”hemmasittare”. Sverige kunde ha varit världsledande inom IKT om vi satsat för 10-15 år sedan, men t o m nu år 2015 är det fult med IKT. Nu börjar flera länder ”vakna” (Danmark vaknade väl för två år sedan) medan Sverige fortfarande sitter fast i betygsåtgärder, administration och petitesser kring kepsar, läxhjälp, allmänt blame game med fokus på löner, mattelyft, PISA, NP etc. Fullständigt vansinne. Vår lilla befolkning ska slå länder som Kina, USA, Tyskland och andra på ingenjörsområdet, jo tjena. Och det ska vi göra genom breddåtgärder, ALLA ska kunna andragradsekvationerna och i vilket grad våra elever klarar det blir ett mått på skolan som tydligen är i fritt fall, nu. Tack och lov är det inte andragradsekvationer som skolan håller på med. Vi behöver inte bli bäst på matte, det är fruktlöst, kan vi bli bäst på att tänka över ämnesområden duger detta gott. De områden vi har en chans på är mjukvara, innovation och kultur (värderingar med koppling till t ex ledarskap, mångfald, miljö, hållbarhet & samspel) – vi kan vara en modell för framtiden. Här är en oerhört viktig pusselbit som vi redan har egentligen, men vi nyttjar den inte. Och tyvärr saknar vi just ledarskap, vi saknar visioner och framåtanda – överlag i hela samhället, tror jag. Tyvärr. Och de få som försöker tänka nytt och agera därefter blir kallade eldsjälar, tokstollar, IT-säljare, charlataner, clowner etc.

Utgå från vetenskapliga och beprövade metoder för att hitta nya

Jag är verkligen ingen ledare eller nått av de övriga beskrivningarna, men jag brinner för framtidsfrågor. Jag tittar inte i spåkulor eller tarotkort, jag använder moderna vetenskapliga metoder (sensemaking och situation awareness t ex) för att analysera nutiden i relation till historik med projektion mot framtiden. Det är ganska enkelt att se åt vart de barkar, vilken dag om året som helst, 24 timmar om dygnet. Det går att att ta beslut baserade på fakta och vetenskap. Allt finns där om man bara orkar, om man bara orkar tänka ett steg till utöver den vanliga verklighetsuppfattningen. Denna pusselbit jobbar jag varje dag med.

Jag läser om att lågpresterande gynnas av att vara ute och lära mha teknik i en avhandling av Jalal Nouri. Det är väl just detta jag brinner mest för (som vidbränd eldsjäl då), att elever ska slippa sitta stilla och konsumera redan färdig kunskap och istället börja producera material som utgår från interaktivitet med andra och med omgivningen.

– Att mobilt lärande tvärs över kontexter och miljöer kräver noggrann planering, men när det väl görs kan vi få till lärorika och meningsfulla aktiviteter som kan komplettera den vanliga undervisningen. I en av de studier jag utförde tillsammans med kollegor fick eleverna gå ut och studera olika arters biotoper i naturen. Med stöd av mobiler kunde de samla in relevant information om de olika arterna, som de upplevde med alla sina sinnen. Mobilen användes också för att tillhandahålla uppgiftsinstruktioner, ledtrådar, stöd för samarbete och kommunikation, samt för att samla in data i form av bilder och videoinspelningar som eleverna tog med sig in klassrummet för vidare analys. Tekniken kan alltså spela en stor roll i dessa sammanhang – och kan möjliggöra en typ av aktivitet som inte hade varit möjlig annars.

Utgå från hur människor faktiskt fungerar inte från hur de borde

Sedan lyssnar jag mycket på vad coacher säger. Vad är avgörande för att vissa människor blir världmästare eller inte? Vad är det som är avgörande för människor som lyckas som företagare? Hur blir vanligt funtade människor uteliggare? Hur fattar vanligt funtade människor sina beslut? Vad driver unga idag? Det finns givetvis inga färdiga mallar och metoder som funkar för alla – vi är alla individer med varsitt bagage och varsin dröm (eller ingen alls). Men vissa saker tror jag är grundläggande t ex:

  • trygghet, säkerhet, visshet om att det man gör är rätt
  • även lite osäkerhet, lite spänning, variation
  • betydelse, att man som person betyder nått och det man gör är viktigt
  • kärlek, omtanke och tillhörighet med någon slags gruppkänsla
  • lärande, förbättring, tillväxt vad som helst som gör att man känner att man utvecklas och att miljön runtomkring utvecklas
  • delaktighet, befrielse från vanmakt, att man kan känna att man bidrar

Finns detta, kommer allt det andra lösa sig, det här tar liksom folk för givet och tycker att ”ja, men det är ju självklart” när i själva verket motsatsen sätts i system och bevaras och förstärks år efter år. När dessa mjuka värden inte finns får vi släpa våra barn till skolan – barnen själva tränar sig i att tvinga sig själva att ta ”en dag till i gruvan i mörkret”. De sätter sig i ”distress”-läge istället för ”eustress”. Vi får ”problemet” skolan istället för möjligheternas förlovade land.

Utgå från att det är systemfel som kan designas bort

Och jag läser berättelser och artiklar och forskning. Artiklar som ”Dear Students: An Apology From A Teacher” där en lärare ber om ursäkt till sina elever för allt de tvingas utstå:

I’m sorry that you are forced to sit for six hours each school-day despite research that reveals the detrimental cognitive and health effects of excessive sitting.

I’m sorry that you are age-batched, forced to move through the school system with people your own age as though chronological age had anything to do with intellect, maturity, skills or ability.

I’m sorry that many of you who struggle to cope in school do not get any learning support because prevailing economic policy does not prioritize funding your needs.

Jag vill också be om ursäkt för att jag inte (än) lyckats stoppa det vansinne som vi ”vuxna” håller på med varje dag. Jag skäms lite faktiskt. Läs artikeln och skäms lite du också, vettja.

Jag lägger ett gigantiskt pussel med nya pusselbitar varje dag. Vissa bitar passar inte (de tillhör det förgångna) och de lägger jag undan medan andra passar perfekt. Vissa personer passar helt enkelt inte in i min framtidsvision, andra vet jag att jag kommer antingen träffa i framtiden eller t o m jobba med. Jag tror vi har något gemensamt, vi fokuserar på framtiden ur ett barn- och ungdomsperspektiv. 



Kategorier:debatt, framtiden, hållbar utveckling, skolan, Skolan och lärande

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: