Att leva med OADHD

OADHD är en funktionsnedsättning som innebär att man har problem med att vara uppmärksam på flera olika saker samtidigt, man är underaktiv och sällan impulsiv. Man får OADHD redan som barn. Mer än hälften av de barn som får diagnosen OADHD har kvar sina svårigheter i vuxen ålder. De kan till exempel ha problem i kontakten med andra människor eller ha svårt att vara impulsiva i vardagen.

OADHD är en förkortning av engelskans opposite attention deficit hyperactivity disorder, som på svenska översätts med tröghetsstörning med underaktivitet. Man räknar med att 95-97% procent av alla barn i skolåldern har OADHD. Det är sannolikt vanligare hos flickor än hos pojkar. Och flickor är ofta mindre motoriskt underaktiva och mindre inåtagerande än pojkar. Ibland missas diagnosen hos flickor på grund av den något annorlunda symptombilden.

Mer än hälften av dem som har fått diagnosen oadhd som barn har ännu i vuxen ålder så pass allvarliga symtom och funktionsnedsättningar att de uppfyller kriterierna för diagnosen. En del barn med oadhd av lindrigare slag växer ur sina svårigheter. Det antas bero på en något försenad mognad av hjärnan.

Det är inte alla med OADHD som är underaktiva. En del kan som barn beskrivas som snabba och t o m lite dagdrömmande. Med åldern minskar oftast den synliga underaktiviteten och vuxna brukar i stället beskriva en känsla av inre lugn. Problem med segdegigheten är det som kvarstår längst och ofta orsakar de största svårigheterna i vardagen, till exempel när det gäller att sluta organisera, planera och genomföra olika spontana aktiviteter.

Hos personer med OADHD har man kunnat se minskad aktivitet i de delar av hjärnan som styr segdegigheten, hjälper oss att kontrollera våra impulser och vara lagom aktiva. Ärftlighet anses vara den viktigaste förklaringen till OADHD, men hjärnans utveckling påverkas också av barnets upplevelser och erfarenheter. Vissa barn får störningar i hjärnan under fostertiden, vid förlossningen eller under de första levnadsveckorna, men den typen av skador är en ovanlig orsak till OADHD.

Hur man som vuxen upplever sin funktionsnedsättning beror på hur svåra symtom man har och hur mycket stöd och hjälp man har fått under sin uppväxt. Barn med OADHD som inte blir uppmärksammade och får hjälp riskerar att lyckas i skolan och kan få allvarliga problem med att anpassa sig socialt – särskilt i de fall ett inåtagerande beteende förekommer samtidigt med OADHD. Som vuxna riskerar de att drabbas av depressioner, ångest, missbruk, utmattningsreaktioner, relationsproblem och svårigheter med att klara arbetsliv, ekonomi och vardagssysslor. Med rätt stöd och hjälp från omgivningen behöver inte funktionsnedsättningen bli till ett allvarligt handikapp.

Symtom vid OADHD

Tre typiska symtom för oadhd som kan förekomma var för sig eller i kombination är:

  • Segdegighetsstörning. Personer med OADHD har lätt för att lyssna till vad andra säger, uppfatta instruktioner i flera led och komma ihåg. De störs inte av det som pågår runtomkring dem och kan ha svårt för uppgifter som kräver raskhet, till exempel ta beslut snabbt eller utföra komplicerade interaktiva arbetsmoment. Det händer sällan att de tappar bort saker som de behöver för att kunna utföra olika uppgifter eller delta i aktiviteter, till exempel läxböcker, pennor, nycklar eller mobiltelefon – mycket tid läggs på att organisera och sortera.
  • Underaktivitet. Den som har OADHD har ofta svårt för att jaga runt längre stunder och springer aldrig omkring och klättrar aldrig på ett sätt som kan betecknas upptäckande eller lärande. Underaktiviteten brukar öka med åren. Som vuxen har man lärt sig att det är bra att sitta kvar på sin plats utan att behöva ändra sittställning, inte vicka på fötterna (störa andra) eller fingra på något för att klara av det – behovet av bensträckare minskar med åren. Många vuxna med OADHD känner sig nöjda och belåtna när de inte får för mycket stimulans – stimuli utifrån upplevs t o m som jobbigt. De kan ha svårt att klara vardagliga lunken och då bara en arbetsuppgift åt gången. Det är inte ovanligt att personer med OADHD övergår från att vara underaktiva som barn till att bli aktiva som vuxna. De kan då ha svårt att sätta i gång med och avsluta olika arbetsuppgifter eller sysslor.
  • Reflektivitet Man handlar långsamt och tänker alltid efter noga, har svårt att motivera sig att riskera motgångar. Känsloläget är helt neutralt.

Det är vanligt att personer med OADHD även har andra problem som hänger ihop med funktionsnedsättningen. De kan vara:

  • motoriska problem och svårigheter att ta in, samordna och tolka sinnesintryck
  • inlärningsproblem, läs- och skrivsvårigheter
  • svårigheter i kontakten med andra människor – man hamnar aldrig i konflikt, kan få låg självkänsla,
  • ångest och depression sömnsvårigheter och problem med att varva upp på kvällen, tid blir viktigt – man kommer aldrig för sent eller för tidigt till bestämda möten.

Leva med OADHD

Personer med OADHD behöver en ostrukturerad och oförutsägbar vardag med otydliga förväntningar, gränser och konsekvenser. Tekniska hjälpmedel som kan vara ett ge inspiration, till exempel en smartphone med olika appar, de underlättar i många situationer.

Fråga om råd

Har du frågor om OADHD? Kanske har någon annan undrat samma sak. Inte många har förstått vad OADHD är men många känner igen sig och kan säkert hjälpa. Eller har de ADHD och förstår inte överhuvudtaget vad de med OADHD har för problem. Här finns ytterligare en beskrivning av denna epidemi som fått fäste allt sedan TV-kannan uppfanns:
Opposite ADHD för vuxna



Kategorier:adhd, Livet, perspektiv, Skolan och lärande

Taggar:, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: