Jag hoppas utredningen kommer med bra slutsatser kring ”problemen” med ordning och reda, kanske Metta Fjelkner pratar med elever och föräldrar och kanske hon skapar sig en överblick och försöker se in i framtiden lite. Jag hoppas innerligen att jag blir förvånad.

Innan jag går in på min egen utredning tror jag allmänt på att vi behöver ändra tankemodell. Så att vi slutar utgå från att barn INTE vill lära utan att lärande är en naturlig del och en av de roligaste delarna av livet där man gammal som ung får känna att man utvecklas, lever och interagerar med sin omgivning på ett positivt sätt. Och på allvar, att göra om omvärlden så att den passar skolan är tyvärr omöjligt. Tyvärr. Det går inte heller åka tidsmaskin bakåt.

Här är listan, 14 punkter för att få ordning och reda i skolan:

1. Varje elev ska få ha den klädsel den vill oavsett kultur och årstid. Allmänt sett finns en generationsklyfta i hela västvärlden främst där unga har förlorat förtroendet för vuxna och även för vuxna tappat förtroende för unga. Generationsklyftor behöver motverkas inte födas med ny näring systematiskt – att t ex ifrågasatta ungas klädval eller frisyrer etc skapar bara oordning och oreda i den sociala strukturen.
2. Bestraffning i skolan (och i arbetslivet) är en förlegad metod – det är gemensamma samtal och gemensamma lokala överenskommelser ur ett globalt perspektiv som ska gälla. Skulle det finnas slitningar mellan elever och personal behöver dessa utredas gemensamt och med hjälp av utomstående. Olika metoder och åtgärder från skola och samhälle ska sättas in för att få rätsida på problem, relationer eller socioekonomisk status, eller annat. Att skjuta problem framför sig till senare årskurser skapar oordning och oreda.
3. Betyg bör avskaffas helt och kunskapsnivåer införas istället – ”levels” istället för ”labels”. Att tvinga grupper och individer att lära sig hur man skaffar sig bra betyg (”kommer detta på provet?”) är ett förlegat synsätt på lärande – det är även helt oacceptabelt på arbetsplatser idag. Barn som upplever att inte håller måttet utan stämplas till en viss nivå i jämförelse med andra blir oengagerade i skolan, detta kan medföra apati och vanmakt som i sin tur skapar oordning och oreda i skolan.
4. Elever ska aktivt använda sig av Internet i skolan under större delen av undervisningstiden med undantag för överenskomna tidpunkter beroende på situation. Varje elev tar med sig det som de behöver eller tillhandahåller skolan fysiska enheter. Konflikter pga av generationsklyftor undviks lämpligast om även lärare har ständig tillgång och kan nätverka med kollegor, dela metoder och erfarenheter mm. En reform liknande ”hem-pc” behöver utredas – att alla lärare och annan skolpersonal idag inte är med i den digitala omvälvning som håller på att ske i övriga samhället är en fara för samhället både på kort och lång sikt. För att få bukt med motstånd kanske digitala körkort behöver införas för att ens få behörighet till lärarrollen. På arbetsplatser i övrigt i samhället är digital kompetens nödvändig och ofta ett krav. Avsaknad av digital delaktighet skapar slitningar mellan vuxna och elever samt oordning och oreda.
5. Skolorna ska ha öppet innan och efter normal skolgångstid och s k flextid och tillgänglighet införs – det ska alltid finnas individuella uppgifter att göra i skolan, hemma eller ute i samhället via dator/smartphone. Både att få sitta och vänta på andra samt att uppleva att man inte hinner med skapar olika former av negativ stress som i sin tur skapar oordning och oreda.
6. Olika typer av kränkningar både från elever och lärare måste upphöra. Det behöver finnas en omtankeklausul med anmälningsplikt som träder in när det blir konflikter. Oberoende frivilliga medlare kan föra samtal med parter givetvis med vedertagna metoder för konflikthantering och förhandlingsteknik. Både skolan, elever, lärare, föräldrar etc behöver anpassa sig när konflikter uppstår. Huvudmän ansvarar för att nödvändiga resurser sätts in. Mobbing på arbetsplatser är sedan länge förbjudet och att acceptera det i skolor är egentligen ofattbart. Konflikter är nyttiga för att förbättra skolan men om de inte lyfts fram, bemöts och bearbetas skapar de oordning och oreda.
7. Prov görs om till olika typer av utmaningar för att klara nationellt ställda nivåer. Nivåerna ersätter bedömningsmatriser och betyg och i en kunskapskarta motsvarande dagens kunskapsmål kan elever välja själva vilken ordning målen ska nås. Nivåer skapas med fördel utifrån ämnesöverskridande uppgifter och utmaningar för enskilda individer och grupper och formulerade projekt. För att skapa struktur och att lärprocessen utvärderas är hela tiden lärare och andra vuxna med och kan ge synpunkter för återkoppling både mot projekt, nivåer och det material som elever producerar (t ex multimedia).
   Metoder för att skapa nivåer, projekt, utmaningar, belöningssystem etc bör utredas ihop med representanter för dataspelsindustrin samt sakkunniga hjärnforskare med fokus på inlärning. Det man producerar i skolan bör vara självmätande och varje elev bör utmanas att nå sin egen ”mastery”-nivå.
   Att störa lärandet genom att mäta för mycket skapar mindre tid för lärare-elev-relationer samt skapar stress och därmed också oordning och oreda.
8. Skolor kan ansöka om särskilda skol- och forskningspengar för att komma till rätta med t ex likvärdighetsproblem. Staten föreslås samordna och bidra med en nationell agenda där elever, lärare och skolutvecklare kan vara med och definiera projekt som på olika sätt interagerar med samhället. Projekt utvärderas och information om dem sprids och uppmärksammas nationellt – ingen ny myndighet ska skapas utan befintlig verksamhet inom Skolverket och Skolinspektion ska moderniseras. Särskilda ombudstjänster behöver skapas hos varje kommun som ska agera kommunikationsbryggor mellan stat och kommun – frågan behöver utredas ytterligare. Att elever och lärare på vissa skolor känner sig ”glömda”, att utveckling inte finns eller att framtidstro saknas skapar oordning och oreda.
9. Staten ska inte styra hur undervisning sker det är upp till varje kommun att inse värdet av skolan – ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen bör gälla även skolor om än i något justerad form. Dock kommer särskilda resurser behöva att sättas in för att öka attraktiviteten för skolor och lärande i samhället överhuvudtaget. En tydligare agenda för digital delaktighet behöver skapas och unga företagare behöver stödjas tidigt. Detta är strategiskt viktigt både för att kunna fördela ansvar, skicka positiva signaler och uppmuntra ungas engagemang samt att skapa likvärdighet. Att ungas och lärares frihet inskränks systematiskt skapar oordning och oreda.
10. För att värna om olika individers intressen i skolan och för att styrdokumenten ska kunna realiseras överhuvudtaget föreslås Elevens dag en dag i veckan. Denna ska ägnas åt att skapa motivation och engagemang hos elever och deras egna uppfattning om sin nuvarande och framtida situation – denna tid spenderar även lärare fritt. Denna åtgärd följer helt personifieringstrenden i övriga samhället – där system anpassas för medborgaren istället för tvärtom. Att elever idag ibland saknar både framtidstro och eget driv samt upplever skolan meningslös skapar oordning och oreda.
11. Filmer eller bara ljud som ger kunskap och metoder ska finnas tillgängliga online för varje nivå, utmaning eller projekt. Varje film utvärderas kontinuerligt och förbättras efter hand. Givetvis finns även böcker, Internet, experter och andra informationskällor med i lärprocessen. Att kunna repetera och kunna få kompletterande material som är tillgängligt dygnet runt ät viktigt för trygghet i lärandet. Detta gör även att elever kan vara delaktiga och att de får uppleva att de alltid kan komma ikapp. Digitaliseringen av undervisningsmaterial kompletterar befintligt material och ersätter där det är lämpligt. Att kunna kunna läsa, skriva och räkna är fortfarande centralt även om medlen att nå dit dessa mål kan variera och anpassas efter individ. Otrygga lärmiljöer (”lyssna nu eller aldrig”, ”sista chansen”, ”avgörande prov” etc) med och stress skapar oordning och oreda i skolan.
12. Det entreprenöriella lärandet bör utvecklas och estetiska ämnen utnyttjas i högre grad när intresse finns vill säga. En prova-på-mentalitet hos eleverna stärker deras personligheter samt ökar deras mod. Misslyckanden behöver i större grad ses som lärande. Upptäckarglädje, uthållighet och fantasi bör uppmuntras genom elevers egna gränser för vad de klarar av tänjs. Oengagerade elever och elever/lärare som upplever vanmakt i skolan skapar oordning och oreda.
13. Gemensamma raster avskaffas de skapar bara onödigt många miljöer där buller och allmän kaos råder. Elever avgör bäst själva när de vill ta det lugnt eller jobba hårt. Att uppmuntra frihet och eget ansvar är nycklar för personlig utveckling. Skolan behöver komma bort från att vara en statisk plats för skolning utan en dynamisk, flexibel miljö för lärande. Givetvis finns fasta schemalagda tider på när föreläsningar, uppträdanden, presentationer, samlingar sker i verkligheten och nationellt online. Den gemensamma glokala kalendern görs även tillgänglig för samhället så att en bättre interaktion kan uppnås.
14. Skolplikten avskaffas och rätt att lära införs istället. Skolan behöver även bli en global fristad för alla och särskilt för utsatta barn t ex papperslösa. Skolor behöver tänka globalt och speciellt värna om mänskliga rättigheter och det globala samfundets bästa – att tvinga barn eller vuxna till att vara närvarande vid en fysisk plats leder sällan till lärande – lärande utgår från frivillighet, omtanke, nätverkande och ständig förbättring – det skapar ordning och reda för samtliga parter i skolan.

Förutom ren ”ordning och reda”-problematik har även utredningen tvingats beröra andra områden som är bidragande orsaker till oro och oordning i skolan t ex för mycket stillasittande, för dåliga kostvanor, brist på lek- och rollspel, brist på sammanhang, brist på framtidsfokus, brist på interaktion med föräldrar, brist på samspel mellan skolor, kommuner, regioner, länder etc, brist på bra teknik, brist på insikt om globala trender, brister i lokaler, brister i attityder kring olika kulturer, för mycket fokus på ämneskunskaper, för mycket tro på att det är samhället som måste förändras inte skolan etc.
Utredningen föreslår ytterligare en utredning om helheten och skolans samhällsuppdrag i stort på kort och lång sikt.

Ja, jag tror som sagt att det blir något heeelt annat, jag har tagit mig två timmar så förlåt för att alla detaljer inte är 100-procentigt klara än. Om jag fick betalt för jobbet och fyra månader på mig skulle även en färdplan och genomförandeschema tas fram.

Och snälla, ni som vill diskutera och debattera undvik redan uttjatade smädelser såsom riksflummare, lycksökare, charlatan, skolfrälsare, ”IT-designer”, pappa etc. Om ni nödvändigtvis ska komma med förolämpningar var lite kreativa istället och kom med något nytt.

Kategorier:förändringsledning, framtiden, Samhällsutveckling, skolan, Skolan och lärande

Etiketter:#ordningochreda, Skolan