Replik: En dator ÄR effektivare än papper och penna.

Osociala medier tvekar aldrig att vända och vrida på olika rapporter som kommer ut. Och forskare tvekar inte heller att producera godsaker för media – det är så man får uppmärksamhet numera.

Detta inlägg handlar om en insnöad forskningsrapport som drar slutsatser om all världens lärande och som hävdar att penna och papper är effektivare än datorer. Det spelar ingen roll, när t ex även stentavlor eller runstenar skulle vara än mer effektiva i samma miljö där slutsatserna drogs.

2015/01/img_0830.jpg

”The Pen Is Mightier Than the Keyboard” – jo, tjena


När samma fenomen dyker upp på sociala medier finns det dock chans att säga ifrån – och det gjorde jag och några andra. Snabbt kom offerkoftan och tillslut som ett brev på posten anklagelser om att vi varit hotfulla, hade kränkt bloggaren samt var ”dumma som spån”, det gick så långt att bloggaren frågade vilken arbetsplats en av debattörerna jobbade på, det gick så långt att vi blev anklagade för att vara kunskapsfientliga, emot forskning och vips kände sig bloggaren attackerad (hör och häpna), kränkt och bara för att någon kritiserade bloggens innehåll som teknikfientligt.

Den irrelevanta rapporten handlade om att lärare rekommenderas att inte låta elever på en lektion göra anteckningar via digitala medier utan det är effektivare med papper och penna. Såna här rapporter har ofta en prägel över att nån försöker hitta bevis och argument MOT digitaliseringen, så även här. Elever fick t ex välja själva om vilket media de ville använda när de skulle kolla på ett antal TED-föredrag. Och sedan testade man en vecka senare och de som hade använt penna och papper fick bättre resultat.

Vad kan man nu dra för slutsatser av detta? Bloggaren drog slutsatsen att penna och papper är bättre och att man kan fota av sina anteckningar och sedan publicera dem till Evernote för att få dem digitala. Goddag yxskaft. Och det var svepande och generellt uttryckt att forskning minsann kommit fram till den ena och det andra och att det nu då gäller generellt för alla lärare att rekommendera.

Min slutsats är att de elever som verkligen ville göra bra prov var de studiemotiverade och redan ”duktiga” och flitiga – de valde papper och penna av någon anledning vi inte känner till. De som valde datorer (även om de inte var Internetbestyckade) hade mindre motiv att göra bra på prov tror jag. De brydde sig inte lika mycket som de med penna och papper helt enkelt.

Med fokus på detaljer förlorar man ”the bigger picture”


Och nej, det är ingen ursäkt att forskare inte kan ta in allt utan måste fokusera på detaljer. Om man fokuserar så snävt på 20-30 elever i ett visst klassrum med elever som antagits av Princeton gäller slutsatserna där och endast där rimligen. Att tänka större och fundera över generella strukturella företeelser skulle möjligen möjliggöra intressanta slutsatser om hur unga individer lär sig bäst individuellt och i grupp. Hela rapporten bygger dessutom på ett antal premisser och antaganden, som gör att man enkelt kan ifrågasätta de slutsatser som dras:


  1. Kunskap förmedlas bäst genom en kateder/pulpet där en pratar och de andra lyssnar. Då på universitetsnivå och i Princeton funkar penna o papper bättre än…? Ja, Word kanske?

  2. Undervisning sker frivilligt (eller får man betalt eller har man satsat egna pengar för sin utbildning) och alla elever är lika mycket motiverade då kan det finnas resultat som tyder på att penna funkar bättre än Word då kanske.

  3. Bara för att en specifik metod funkar bättre i en klass funkar den lika bra i alla andra – så är det verkligen inte. Alla individer är olika och alla klasser är olika, dessutom är ingen lärare lik den andre. Vår skola ska inkludera ALLA elever, inte elever som tagit sig ända till Princeton.

  4. Föredrag/information kan bara presenteras en gång – och anteckningar som gjordes fick inte användas vid provtillfälle (en helt onödig begränsning i dagens informationssamhälle).

  5. Studiens resultat gäller för universitetsstudenter dvs sådan som är studiemotiverade och har tagit sig igenom behörighetssystem och varit i skolan i minst 12 år – som dessutom fick betalt för att deltaga.

  6. Att tillägna sig kunskap innebär att lära utantill och lära för prov – inte för livet.

Irrelevant forskning är irrelevant även om studien utförs korrekt


Med dessa förutsättningar gäller denna studie – är den relevant? Nej. Är den relevant när man ska diskutera vad som behöver förändras i skolsverige? Nej. Kan man dra generella slutsatser som gäller för kommunala skolor i Sverige för årskurser 6-12? Nej. Kan man dra några slutsater över huvudtaget?

Nej. Jo, kanske om Internet är mer intressant än lektion/föredrag blir man distraherad och då upplever man inte lektion som tillräckligt intressant eller motiverande – det finns faktiskt saker som är roligare än skola. Hur skulle man kunna göra lärandet mer intressant? Om elever idag känner att skolan är irrelevant för deras framtid är det då vettigt då att ta bort skärmar/datorn/lärplatta och sedan mäta och väga resultat? ”-Jo, om man drog ner alla persienner och isolerade våra barn från omvärlden skulle de uppskatta leken med den där träpinnen igen och trixandet med ändlösa mattetal.” Suck.

Våra barn är ”tyvärr” av en helt annan kaliber än 50-60-70-talets barn. De sitter inte och glor på TV-klockan att den ska slå 17.55 då Anslagstavlan ska börja. De tycker det är meningslöst att ha tråkigt. De mår dåligt av att ha tråkigt. De blir stressade av att ha tråkigt och av att sitta och vänta. De skapar i världar i Minecraft, de gör filmer, de har helt andra möjligheter än bara en penna och ett papper. De har en egen filmkamera, de har Internet hela tiden. Varför hela tiden sätta käppar i hjulet och begränsa våra unga? Det är för mig en gåta.

Istället för att sitta still och lyssna och forska på hur man sitter bäst, vilka möbler som är bäst, vilken pekpinne som är effektivast etc bör man kanske istället fundera på om man inte skulle jobba ihop i grupper, projektbaserat eller med interaktion från andra elever, andra liknande föredrag, koppla på interaktiva frågor, koppla på spelifieringsmetoder, låta äldre elever stödja yngre, nyttja teknik och Internet än mer, och då helt frångå lärare, lektion & klassrumsdogmen? Detta händer ute i landet och jag vill ha resultat och siffror på detta. Kan man mäta mått på interaktion i undervisningen? Kan man mäta inflytande i planering etc? Kan man mäta motivation i realtid? Det tycker jag skulle vara mycket mer intressant att mäta och dra slutsatser kring speciellt med nuvarande och kommande lärarbrist, pensionsavgångar för speciallärare mm.

Att försöka hitta ett antal artiklar som motsäger den insnöade och begränsade studien är därför meningslöst, om den visade på tvärtomresultat skulle inte de vara relevanta heller – tyvärr.

Ytterligare felaktiga slutsatser och logiska felslut


Om man ifrågasätter en forskningsartikel är man inte forskningsfientlig. Man är inte emot kunskap bara för att man är skeptisk mot irrelevanta forskningsartiklar. Man är heller inte av åsikten att allt ska göras med teknik i något slags egensyfte. Man är bara skeptisk till den bias (Confirmation bias – The tendency to search for, interpret, focus on and remember information in a way that confirms one’s preconceptions) som råder speciellt bland de personer som inte är uppvuxna med teknik och speciellt Internet. Man är bara skeptiskt till populistiska slutsatser som snarare spär på generationsklyftor än överbryggar dem.

Att inte kunna argumentera i god ton och att hänge sig åt personangrepp, kalla folk för dumma i huvet och sedan sprida dessa påståenden till andra via sociala medier är helt enkelt inte varken forskningsmässigt eller vetenskapligt. Varken argument av typen ad hominem, (du är dum i huvet, därför har du fel), halmgubbar (den som inte köper denna forskningsrapport har kunskapsförakt), cherry-picking (denna rapport täcker hela sanningen i alla situationer för alla skolor eftersom den finns), omvänd bevisbörda (visa mig andra studier som motsäger) eller argument utifrån auktoritetstro (alla rapporter från Princeton är som gjorda av en högre stående organisation och kan därför inte ifrågasättas) är inte relevanta i en debatt utan bara förstör våra gemensamma ansträngningar att nå framåt.



Kategorier:förändringsledning, Internet, skolan, Skolan och lärande

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: