Såna här artiklar finns det i överflöd (av, jag blir så trött på att de sprids och fördummar debatten. Jag tänker här bemöta artikeln och de påståenden med precis samma dynga som de skapats av. Dvs kasta tillbaka skiten med usel argumentationsteknik. Det är det enda sättet att sprida texter numera tyvärr. Jag tänker ta fajten varje gång oseriösa artiklar sprids, tyvärr sätter det mig i samma rum men det får det vara värt. Nån måste ju säga ifrån och bemöta – för det är tyst, så tyst. I artikeln klafsar Johan Akelius (av alla) ordentligt runt i värderingsträsket.

Uppläxad av de lärde

Här börjar vi direkt med att fastslå att vissa idéer är idiotidéer. Och sedan sågas hela vetenskapen också eftersom det är den som får idiotidéerna att få fäste. Och sedan likt en präst i kyrkan undras ”Varför O varför?” precis som en högre makt åberopades. Jag förstår vart det barkar.

Häromveckan var idén att läxor borde förbjudas. Den omedelbara orsaken bestod i en förälder och lärare i Karlstad som anmält en lokal skola till Skolverket. Skolan utdelar läxor, trots att det inte finns säker vetenskaplig grund för att läxor gör nytta. Därför, menade anmälaren, strider läxor mot skollagens krav på att skolarbetet ska vara baserat på ”vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet”. Dessutom leder läxor till ojämlikhet, eftersom alla inte har föräldrar som kan hjälpa.

Helt riktigt, jag kanske skulle sätta detta i system och sedan anmäla skola efter skola, speciellt eftersom eleverna verkar lida av en allt större ojämlikhet. Dessutom har man otroligt nog även från regeringens håll fått upp ögonen för bristande likvärdighet mellan skolor, trots att man ihärdigt medvetet försökt öka klyftorna och minska just likvärdigheten genom att införa läxhjälp för de som har råd att betala vill säga.

Den läxkritiska forskning anmälaren själv åberopade är gjord av en docent i pedagogik vid Linköpings universitet. Docenten råkar också vara ordförande i Vänsterpartiet i Finspång, men det har säkert inget med saken att göra.

Om det inte har med saken att göra varför ta upp det? Artikelförfattaren själv kanske är nazist, moderat eller ännu värre folkpartist, men det har säkert inte med saken att göra.

I samhällen som präglas av trygg och enkel självkänsla, blir udda idéer av det här slaget sällan breda samtalsämnen. De kravlar sig inte upp ur de källarlokaler där bittra radikaler tråkar ut varandra. Men i Sverige anses de särskilt lämpade för allmän debatt. Och debattens mittfåra blir helst det som står i strid med all konventionell visdom.

Den utomordentliga idén verkar ha kravlat sig upp ur kloakerna ända till finrummet i den akademiska kyrkan så bra var den tydligen. Allmänhetens eller patraskets idéer då brukar sällan ens intressera de lärde med den oändliga Heliga kunskap. All annan visdom än artikelförfattarens är okonventionell. Jojo.

En viktig del i att göra idiotidéer till allmängods är att undvika alltför kniviga följdfrågor. Som vad ett läxförbud egentligen betyder. Innebär det att det ska vara förbjudet att plugga i hemmet inför ett prov? Det måste det väl rimligen göra. Måste man i så fall förenkla proven, för att ge eleverna en chans? Eller ska man ta bort proven också.

Här kommer argumentationen till en ny bottennivå. Idiotidéerna är ju ett faktum enligt ovan och eftersom de som kommer med dem också är idioter och för att den idiotiska massan ska köpa det hela gäller det att ”inte komma med alltför kniviga följdfrågor”. Och sedan från att förbjuda läxtvånget så dras det en slutsats om att all frivillig läsning hemma ska förbjudas. Ve och fasa. Hur fasen är det rimligt och vettigt att dra slutsatsen att om tvånget tas bort så innebär det ett frihetsförbud? Det är precis som om att det enda som finns i artikelförfattarens huvud är tvånget. Det är tvånget som ska frälsa de unga. Ja, man kan ta bort proven också, men för den skull försvinner inte förväntningar eller återkoppling eller annat vettigt som gör att barn och unga vill lära.

Får man uppmuntra elever att läsa romaner på fritiden, eller är det osolidariskt? Får de bara läsa romaner som inte tas upp i undervisningen?

Och sedan dra det hela in absurdum (jag lägger medvetet in lite latin här för att få till den akademiska touchen). När läxtvånget försvinner inträder läsa-romanförbudet? Hur går det till rent logiskt? Här skulle jag ju kunna dra till med något skämt om artikelförfattarens mentala ålder, men jag avstår.

Och ojämlikheten: det verkar finnas en underliggande idé om att akademikerföräldrar skulle sluta tala studier med sina barn, om det inte fanns några läxor. Tror ni på det? Eller kan det snarare vara så att mindre privilegierade elever skulle mista den möjlighet de har att tala studier med sina föräldrar, om läxorna försvinner?

Nästa förstår jag inte riktigt – det är nån slags dimridå. Om det inte fanns läxor skulle akademikerföräldrar sluta tala studier med sina barn? Och sedan.. Mindre priviligierade skulle mista möjligheten om läxorna försvann? Så problemet idag med att vissa inte har en möjlighet att få hjälp med läxan skulle bli mindre om man införde mer läxor? Nej, inte så va.. Om läxorna försvann skulle de som lider av läxorna bli mer lidande eftersom läxorna försvann? Återigen, logiken finns inte.

Men det som verkligen gör att idiotidéer får fäste i Sverige är om de kan förgyllas med vetenskap. För inget gör en svensk underdånig över gränsen till det imbecilla, som ett vetenskapligt forskningsresultat. Visar vetenskapen att läxor är ineffektiva, måste en sann svensk överge vett och omdöme. Skulle jag peka ut en orsak till att den svenska skolan sjangserat, så är det just denna devota syn på vetenskap.

Huvudtesen igen då. En äkta svensk blir underdånig t o m över idiotgränsen – om vetenskapen, Gud förbjude, skulle ifrågasätta kyrkan så måste varje sann (till skillnad mot de osanna då) svensk överge både vett och omdöme. Just det som vetenskapen oftast har till uppgift att leverera – vetenskap. Och just tron på vetenskapen då istället för kunskapskyrkan är det som gjort att skolan ”sjangserat”. Miljoner andra orsaker till att skolan kanske inte levererar det den ska, såsom ett högre välstånd bland ”sanna” svenskar och större klyfta till de då mer ”osanna” svenskarna har säkert inte med det hela att göra? Och inte globaliseringen eller de allt mindre resurserna för att driva igenom skolgeneralplanen, Internet eller teknikens framfört eller gamla stofiler som har glömt hur det är att anpassa sig och som förhindrar utvecklingen för skolan etc har säkert inte med det hela att göra?

Välfungerande samhällsinstitutioner är nämligen sällan eller aldrig resultatet av vetenskap och forskning. De är följden av århundraden eller, vad gäller överföring av kunskap, årtusenden av erfarenhet. Forskningen kan försöka beskriva den komplicerade sociala väv som gör överföring av kunskap möjlig. Men när forskningen i stället blir aktivist, med ambitionen att avskaffa eller spegelvända valda delar av vad praktisk erfarenhet mejslat fram, blir vetenskapen destruktiv.

Underbart, vetenskapen försöker alltså bryta gamla mönster och konventioner som skapats för tusentals år sedan. Ja, men det är väl alldeles för underbart. Tänk om forskningen var gjord för något precis tvärtom dvs att försvara gamla tidens ideal tills den yttersta idiotins gräns, då hade vi suttit där i grottorna fortfarande eller än värre då hade läs- och skrivkunnighet fortfarande varit få förunnat och endast priviligierade hade haft en möjlighet att skapa sig en framtid. Vetenskapen ska skapa vettiga nya lösningar på problem och förhoppningsvis se till att vi kommer framåt – är det inte som är ett av skolan huvuduppdrag att leverera ny kunskap?

Precis så har vi haft det i Sverige under hela efterkrigstiden. Vetenskaplig studie har lagts till forskningsrapport och många har lett till ingrepp. Tillsammans har det resulterat i att vi förstört kunskapsöverföringens ekologi. Hela det fin­maskiga nät som möjliggör lärande är i trasor.
Så går det om man låter ”vetenskaplig forskning” övertrumfa allt, inklusive flertusenårig ”beprövad erfarenhet”, så snart någon gjort en statistisk analys.

Ja, tack och lov. Patriarkatet är snart i trasor. Gamla paradigmet med gamla unkna värderingar kommer försvinna lika säkert som att vi har en global miljökris och en annalkande ekonomisk härdsmälta. Detta är vad ordningsparadigmet har skapat. Tyvärr har inte vara sig forskningen eller skolan kunnat anpassa sig till en global verklighet där syntes är viktigare än analys. Tyvärr har man inte hängt med alls.

Förresten, om det bästa sättet att lära elever något är att låta akademiska pedagoger vetenskapligt bestämma formerna, borde den ojämlikhet läxkritikerna klagar över inte finnas. Akademikerbarn borde snarare ha en nackdel i skolan, eftersom deras föräldrar stör dem med ovetenskapliga och förlegade pedagogiska traditioner.

Som till exempel att man ska göra sina läxor.

Och sedan pricken över i. Om vetenskapsmän får bestämma borde läxorna finnas eftersom då akademiker får en nackdel? Är det det som är problemet? Att genom att ta bort läxorna så kommer inte de ”sanna” svenskarna och akademikerbarnen ha någon fördel längre? Ja, men vad bra. Det är just det som läxmotståndarna kanske vill åt. Ja, förutom att sluta med att överföra en olust att lära genom att tvinga på rabbel, repetition och meningslösa uppgifter så att det aldrig finns en lugn och ro. Förutom att sluta med att skapa konflikter hemma i ”lugna vrån” och även stjäla viktig fritid.

FAKTA
Medfödd kunskap

Viss forskning tyder på att Sverige skiljer ut sig bland västländer som ett land där läxor inte gör någon nytta i lägre årskurser. Så kan det säkert vara, för om man skrotat katederundervisning, lärare med stor sakkunskap, ordning, och annat av det slaget som akademiska pedagoger forskat bort, kan man inte förvänta sig att just läxor ska fortsätta fungera. Det enda som fungerar då är att vara född i en akademikerfamilj, som kan inviga sina barn i de lärdomstraditioner som skolan förkastat.

Publicerad 22 oktober 2013 22:00 av Johan Hakelius

Och sedan fakta då – eller värderingar då. Gamla unkna värderingar. Ordning och redan är bortforskad. Lärare med stor sakkunskap finns inte… Det enda som räddar en är om man har akademikerföräldrar. Ja, så kanske det är dags att förnya skolan och dess former, kanske det är dags att anpassa sig till en globaliserad värld? Det är kanske dags att börja tänka, vara kreativ och skapa något nytt istället för att försöka åka tidsmaskin 50 år tillbaka i tiden?

Kategorier:framtiden, frihet, Samhällsutveckling, skolan, Skolan och lärande

Etiketter:Skolan