Det politiska landskapet ser ut som det gör. Höger/vänster funkar inte längre – inte för mig i alla fall. Detta är den operativa konkreta delen som jag skulle vilja rösta på, hur omsätter man vad jag har skrivit i del 1 och 2? Märk väl, hur man implementerar skulle givetvis vara en fråga om upphandling och i vanlig ordning grundas på en testbar kravspecifikation. Och märk väl, detta är ingen reklam alls för någon leverantör, inte ens mig själv, utan en tankearena för vidare diskussioner.
Jag har valt ut fyra områden som jag tycker borde vara helt ideologifria, men som av någon anledning inte är det.
Skolan, Folkbildning och livslångt lärande
Skolan idag är i ropet. Elever och lärare och alla aktörer kritiseras om vart annat. Den ena larmrapporten efter den andra talar om kriser och problem så mycket att vi glömmer reflektera över möjligheter.
Det behövs ett gemensamt ledarskap, en vision om det livslånga lärandet. Vi har inte råd att ha ett svinn på över 13 000 elever per år som slås ut från samhället redan i skolan. Det saknas ett system för ledning. Låt mig sammanfatta från wiki:
- Ett ledningssystem har uppgiften att sammanställa information från olika källor för att ge en beslutsfattare en övergripande och korrekt bild av situationen. Med hjälp av informationen från ett ledningssystem fattas beslut om hur man vill påverka den situation som presenteras.
- Ett ledningssystem kan också beskrivas som en organisations policy, mål och mätkriterier samt arbetet med att nå målen. Att utgå från processer istället för funktioner är en framgångsfaktor när ett ledningssystem byggs upp.
- Det verkliga ledningssystemet är de personer och den kompetens som människorna i organisationen besitter. Men också de lokaler, den materiel (t.ex. datorer), de beslutsvägar och de val som människor i organisationen gör. Beskrivningen av ledningssystemet i text eller bild, film m.m. beskriver hur organisationen vill att det ska fungera. Men avvikelser från denna önskan sker dagligen och svårigheterna torde öka ju mer komplex organisationen är. En realistisk, enkel och tydlig önskan hur vi vill att det ska fungera, medför att det är troligare att människorna kan leva efter rutinen och uppnå de önskade målen.
- En springande punkt för varje företag och organisation är alltså att ha den kompetens som erfordras för verksamheten. För att skaffa och behålla sådan kompetens behöver organisationen arbeta strategiskt med sin kompetensförsörjning.
Varje skolorganisation sätter upp sina mål ihop med lärare och elever och givetvis ligger man inom de ramar som Skolverket satt upp med koppling till läroplanen. Betyg och nationella styrmedel på detaljnivå rekommendationer och ersätts med de metoder som skolorganisationerna finner bäst, men kravet att elever ska uppnå vissa nationella kunskapsnivåer garanterar likvärdighet. För nivåerna gäller skolplikt, nivåerna ska uppnås innan man kan gå vidare i sin utbildning – närvaroplikt är dock frivillig.
I ledningssystemet sker samverkan och samordning kring lärresurser. Här delas goda exempel, här ställs frågor, här nätverkas det och här skapas digitalt kursmaterial. Här skapas en lärande organisation:
…organizations where people continually expand their capacity to create the results they truly desire, where new and expansive patterns of thinking are nurtured, where collective aspiration is set free, and where people are continually learning to see the whole together.
Peter Senge
I ledningssystemet slutar aldrig lärandet. Förebilder och personer som vill fortsätta vara ett stöd för unga efter deras skolgång ställer upp som extraresurser och kan ge råd om karriärvägar etc. Äldre som vill lära sig ny teknik kan alltid få tag på personer som kan hjälpa och stödja på rätt nivå. I ledningssystemet finns även inslag av spelifiering och att kunna skapa och anta utmaningar är en naturlig del av vardagen. Givetvis får man olika emblem och levlar efter hand beroende på ens engagemang.
Teknologi och forskning
Sverige har i många decennier varit ledande i teknologi och forskning. Sverige är dock inget industriland längre främst.
Vi har ett tjänstesamhälle, därmed inte sagt att vi inte ska fortsätta utveckla teknik till samhällets nytta. Vinnova, MSB m fl har varje år olika medel att fördela till både små, medelstora och stora företag och man styr t ex in på strategiskt viktiga områden såsom miljöteknik och hälsa. Samtidigt betalar vi varje år avgifter till EU som skulle kunna gå tillbaka till Sverige i högre grad om vi samverkade bättre och samordnade vår egen forskningsagenda. Antalet organisationer och företag som är involverade i hela bilden är synnerligen komplex och att göra ansökningar, veta vad man kan ansöka om samt ha kraft att att genomföra projekt sker alltid i de enskilda organisationerna. Det finns ingen gemensam ledning och egentligen ingen övergripande strategi – vi skulle bli mycket effektivare med nått slags ledningssystem och med strukturer för att utbyta information på nätnivå.
Här skulle man hela tiden kunna ha en kontinuerlig konferens via nätet både med personer och organisationer i Sverige och i Europa. Det skulle även kunna vara ett gemensamt fönster till Nord- och Sydamerika och Asien. Man skulle kunna inleda effektiva samarbeten och marknadsföra svenska företag och lösningar för försäljning i Sverige och utomlands.
Här slutar aldrig lärandet, här jobbar man med spelifiering, mål och betar av uppgifter, koordinerar ansökningar, skapar utmaningar och antar dem likaså. Ledningssystemet blir ett nav för tillväxt.
Företagande och entreprenörskap
Att vara ung idag är inte lätt. Eller är det just det som det är om man får rätt stöd, inspiration och trygghet. Det borde kosta 1 krona att skapa ett aktiebolag. Det borde finnas strukturer som tar vara på unga (talanger eller inte) som vill något, som har en idé. Från egentligen efter nian och sedan i mellantid mellan gymnasiet och universitet borde den egna försörjningen ligga i fokus, en sorts träning för det som komma skall. Man borde åtminstone fått chansen att uppleva hur det är att ha ett eget företag eller ett företag ihop med andra. Och det så ska röra sig om att sälja korv på stan eller bedriva informationstjänster på nätet eller göra andra tjänster. Det måste vara en naturlig del av lärandet, eftersom man i framtiden sannolikt inte kommer ”få” några jobb. Jobben måste skapas.
Om man kopplar olika typer av utvecklingsprojekt på universiteten ihop med forskare och etablerade företag samt givetvis även inkluderar kommunen som har alla behov i världen samt vill att kompetens ska vara kvar i kommunen även efter skoltiden inser man att det finns möjligheter till bättre samordning och samarbete. Man borde lokalt eller regionalt se vad regionen strategiskt är bra på ur olika perspektiv – klimat, närhet till infrastruktur, historik, identitet, befolkningssammansättning och givetvis ur detta hitta en framtida inriktning för framgång. Är man en region som vill profilera sig inom miljöteknik profilerar man sig inom detta, om det är turism man satsar på skapar man andra mål. Oavsett är det viktigt att många drar åt samma håll och att man ger stöd och premierar de som följer de lokala och regionala inriktningsplanerna. Idag saknas på många håll just samordningen och nivåer på operativ nivå. Man har broschyrer, evenemang, konferenser etc men det kan bli svårt att överföra till konkreta åtgärder på kort och lång sikt. Det är svårt att kommunicera över organisationsgränser i realtid generellt sett.
Det skulle behövas nån form av Ledningssystem där information sammanställs och där mål och strategier kommuniceras och där människor kan mötas dagligen och samverka. Där skulle man kunna lista behov och tillgångar och sedan matcha och tilldela resurser. Där skulle man t o m kunna realisera crowdfunding- och crowdsourcing-funktioner där medborgarna skulle kunna interagera och rösta i realtid. Man skulle kunna samla in idéer och även övervaka avvikelser. Man skulle i realtid kunna anta arbeten och se till att utbilda personer till rätt kompetens eftersom man känner till behov hos företagen. Man skulle även kunna matcha olika personer som kanske har gemensamma drömmar eller önskemål om att starta eget. Man skulle bättre kunna nyttja den kompetens som finns och kunna styra kompetensutvecklingen. Där skulle man kunna lägga pusslet.
Kultur och fritid
Kultur och fritid är minst lika viktigt som arbete och flit. Vi behöver ledighet och rekreation och frihet att själva få bestämma vad vi vill göra och hur vi vill göra det. Givetvis finns det en koppling till hälsa (och därmed sjukvård), hur en kommun beslutar om medel och hur företagande och entreprenörskap kan bidra till nån slags attraktivitet i en stad eller region eller landsbygd. Att skapa meningsfulla platser där människor kan träffas och umgås kanske idag är ett underskattat område i och med att det mesta kan ske via cyber idag. Kultur och fritid är även identitetsbärare och utvecklare av medborgares tankar kring historik, nuläge och framtid. Konsten sägs förena liksom musik, idrott och nöjesliv. En stads eller ett lands identitet kan förstärkas genom kulturen och hur vi spenderar vår fritid.
Många har idag fått upp ögonen för vårt alltmer stillasittande liv, från kontorets eviga möten till ungdomars datorsittande till äldres isolering i lägenheter och hus. Vi behöver röra på oss dagligen och att vara ute är åtminstone i Sverige mer hälsosamt än att vara inne i alla väder.
Om man ökar befolkningens totala motionsintag skulle man förmodligen reducera vårdkostnader. Om man snabbare får människor att rehabiliteras får man dem snabbare i arbete igen. Om man minskar den totala fetman tror man får mindre kostnader i flera olika budgetar. Om man ser till att bryta vanmakt hos vissa befolkningsgrupper och lyckas med att överbrygga kultur- och åldersgränser och öka incitament för olika typer av möten mellan gamla och unga, s k svenskar och s k invandrare, kvinnor och män etc finns alla möjliga förutsättningar för att öka socialt kapital, stärka det gemensamma ledarskapet samt öka lärandet överlag.
Vilka socioekonomiska mål jobbar man med i Europa och i EU? Vilka socioekonomiska mål jobbar man med på nationell nivå? Lokalt i kommunen? Är det problem med gängbråk? Är det problem med stökigt nattliv? Hur ser situationen ut, vilka personer/grupper finns det? Finns det krafter man skulle kunna nyttja bättre? Vilka hinder finns för tillväxt?
Om man kopplar hälsomål i befolkningen till närings- och kulturliv kan man få olika sätt motivera medborgare att motionera mer. Med olika tekniska lösningar kan man se till att medborgare antar olika utmaningar kring att röra på sig mer och äta bättre. Via företagen kan olika utmaningar för anställda skapa en konkurrenssituation kring att få nyttja rabatterade träningsanläggningar, kommuninrättningar, utnyttja erbjudanden – sådant här pågår emellanåt, men det är ofta beroende på eldsjälar. Det borde finnas en systematik där människor hela tiden uppmuntras att tänka på motion, minskad miljöpåverkan, inta bättre mat och samtidigt få återkoppling och belöningar för förändrat beteende. För att skapa förändring behöver mål kommuniceras och kopplas till nån form av spelifieringsmönster. Kan man även koppla olika typer av goda gärningar finns det behov av att sammanställa information om nuläget och framtida idealtillstånd – det skulle behövas nått slags socialt ledningssystem för att sprida berättelser om livet, förändringar, goda exempel och vardagliga möten.
Så ett IT-system skulle vara lösningen på alla problem? Räcker det inte med alla system som redan finns? Nej, och nej. IKT är bara en facilitator för mänsklig kommunikation och skapande av relationer. Det är fortfarande mötet mellan människor som är avgörande men idag har vi effektivare metoder att kommunicera på och det finns så mycket mer än personliga möten och telefonsamtal. Vi har inte ens börjat närma oss det fullständiga potentialet. Och nej, det är aldrig dålig PUST-teknik vi ska ha, utan bra teknologi anpassat för att användas.
Kategorier:blogg100, förändringsledning, lärande organisationer, Samhällsutveckling, Skolan och lärande
Kommentera