Två olika drömskolor – en från forntiden, en för framtiden

I slutändan vill alla väl men hur det ska gå till att förbereda våra barn inför framtiden verkar man vara djupt oense om. Olika värderingar ställer till det och framför allt finns det olika aktörer som inte verkar ha en aning om vare sig nutiden eller framtiden och som dessutom sitter i beslutande positioner. Jag tycker det är rätt märkligt – det saknas en långsiktig nationell strategi. Jag försöker sammanfatta mest för min egen skull. 

Drömskola I – Oldschool

oldschool

Jag förstår verkligen vilken skola många ”äldre” kunskapsvurmande vuxna vill ha. Jag förstår verkligen också att en hel del barn behöver denna skola och inte minst alla lärare och andra intressenter kring skolan. Det är en rätt behaglig och ren värld där man liksom oavsett bakgrund, oavsett socioekonomiska faktorer kan komma till skolan och få verkligen jobba och roas med riktig kunskap ur hela floran av vetenskapen. Man får smaka på allt och kan sedan efter hand specialisera sig och förkovra sig inom de ämnen som man skaffar sig intresse för och känner en extra motivation för. Allt i lugn och ro och med en fokus, väldigt neutral och nästan klinisk fokus på lärandet och vetenskapen. Allt annat är bortskalat – hem, släkt, bakgrund, kvarteret, landet, fritidsintressen, mobiler, kepsar och annat är sekundärt och hör inte hemma i skolans värld. Skolan blir ett ställe där man loggar/stämplar in liksom och sedan kan allt hemskt försvinna och allt annat underbart på fritiden också försvinna under tiden i skolan. Skolan blir en fristad för de som har det svårt utanför skolan, skolan blir en motor för lärandet, skolan blir en katalysator för samhällsutvecklingen. Det finns liksom ingen anledning för elever att kränka varandra eftersom ordningen är satt att man ska respektera varandra och framför allt de vuxna. Det finns ingen anledning till tjafs och trams eftersom man fokuserar på det som ska läras in. Utmaningar, förväntningar och krav är individanpassade och det finns både piskor och morötter. I denna gäller ett antal principer: ordning och reda, alla får rätta sig efter planen och skolan tar inte ansvar för något annat än skolan. Jag förstår verkligen denna skola och varför så många vill dit. Jag förstår verkligen.

Drömskola II – Newschool

newschool

I denna skola gäller ett antal andra principer: frivillighet (inre motivation främst som styr när, var och hur), nätverk (på riktigt och i cyber), omtanke (stödjande helhet-, mångfald- och enhetsyn) och ständig förbättring (lärande organisation) – med en helt annan ordning och reda. Det finns ett helhetstänk kring varje elev som inkluderar ALLT i dennes liv: bakgrund, släkt, hem, kost, sömn, spel, idrott, konst, kultur, platser, kvarter, näringslivet, stadsdel, landet, planeten etc. Skolgårdens område är universum och hela inre tänkandets universum. Det finns inga begränsningar och inget är omöjligt.
Hur ser en skoldag ut, då? Den är 24 timmar lång och pågår 7 dagar i veckan och 365,25 dagar om året – den är som livet självt. Läroplanen är eleven själv och styrs därefter givetvis, men med hjälp av en kunskapskarta som byggts upp av andra tidigare elever, vuxna och av skickliga pedagoger, coacher och representanter från hela samhället som är beredda att ställa upp när de kan och vill. Arbetet sker ibland individuellt och ibland (oftast) i grupp eftersom samarbete är en av de främsta förmågorna som behövs i framtiden. Hela tiden jobbar man med att dokumentera sitt lärande och sedan presentera detta i olika format – live, via video eller text eller via estetiska ämnen – kommunikation och olika typer av språk är en annan förmåga som behövs mer än någonsin.

Hela grundkartan av kunskap behöver utforskas och klaras av och olika nivåer ser till att elever har grundläggande förmågor såsom att läsa och skriva och förstå logik etc. Det får ta ett år eller 9 år att bli klar med denna sedan kan man gå vidare till ytterligare områden att utforska. Det finns inga klasser eller årskullar i denna skola. Det finns inte en lärare för varje elev, det finns tusentals. Skolan har olika fysiska filialer lokalt, regionalt och kanske även nationellt dit alla elever har fritt tillträde till – samtliga kommunala eller statliga attraktioner är tillgängliga. I olika typer av lärmiljöer  finns alltid tillgång till bredband, stora skärmar, presentationsytor, projekttavlor, grupprum, vilorum, visualiseringsrum, globala rum, nationsrum, kulturrum, musikrum, matterum etc där man kan inspireras och bidra själv med arbeten. Arbeten görs online och manifesteras sedan fysiskt i olika installationer. Online-arbetet gör att ens egen process och progress alltid finns tillgänglig när som helst och varhelst Internet finns.

I denna skola kan man ju tänka sig att människans inbyggda lathet kommer till sin rätt och så får det vara, men det finns en omgivning som sporrar, inspirerar, nätverkar och hela tiden ser till att jobba med den inre motivationen som ser till att fokus ligger på framtiden och vad som kan generera inkomst efter skolan. Tillslut finner man det rätt tråkigt att fly från något som i själva verket är roligt och högst naturligt. Framtiden finns redan inbyggd i skolan och nätverkande lokalt, regionalt och globalt ser till att alltid ge utmaningar och fråga efter idéer. Nätverken och plattformen skolan ser till att skolan blir det mest intressanta att ”göra” överhuvudtaget. Den blir så pass intressant att vuxna och gamla hakar på och kan välja olika områden att bli bättre på. Den blir så intressant att alla vill vara med och bidra till kunskapskartan. Skolan blir en enda stor global och interaktiv Wikipedia för lärande utan läxor, kontroll, betyg, prov, kvarsittningar, skolplikt eller bespisning.

Vad säger oraklet?

Det finns några trender som är avgörande för vår framtid här på planeten och som påverkar skolan och samhället i stort. Vi kan diskutera om dessa trender verkligen är så genomträngande eller inte, men det är kanske liksom ingen mening med eftersom vi inte säkert vet vad som händer i framtiden. MEN, vi kan ju prata om sannolikheter, magkänslor och vad som vore vettigast utifrån ett antal scenarier. Och då resonera kring vilka val vi har nu som bäst påverkar framtiden för flest positiva utfall och för minst antal negativa utfall. Det finns många trender som sagt men jag ska beskriva tre väldigt kortfattat då:

Ökad Internetanvändning

I och med att Internet blir en alltmer integrerad del av vårt liv blir avsaknaden av Internet en form av hinder för varje individ och om vi ska vidareutveckla samhället behöver Internet vara naturligt i skolans värld. Tyvärr för en del och tack och lov för andra är Internet verkligen här för att stanna – det är en lika stor uppfinning som elden, hjulet och förbränningsmotorn. Livet i framtiden kommer inte vara sig likt någonstans på hela klotet om vi kan tuffa på som vi gör nu. Så om vi släpper att Internet skulle vara en övergående fas – vad kan vi bygga ovanpå Internet för att stödja skolan och elever? Vi ser det redan idag i och med MOOC-trenden och faktiskt flippade klassrum. Vi ser det idag när t ex exempel från Indien skippar hela delen med att bygga lokaler för skola och inhyrning av lärare, vi ser det i Pakistan där man erbjuder kurser via mobilerna. Var leder detta till i förlängningen för fattiga och analfabeter i fattiga länder – de kommer också komma åt kunskapen. Sedan kan man ju argumentera för att vi inte ska utvecklas utan istället ska gå tillbaka till tiden före teknikinvasionen, men det är en annan diskussion och det är dessutom en verklig utopi.

Globaliseringen

Vi i Västeuropa kommer få det allt svårare att hävda oss i framtiden företagsmässigt – företagen är globala numera. Det är en rätt omöjligt att starta upp ”rejäla” företag som t ex Ericsson eller ASEA, Volvo, IKEA eller Electrolux – den tiden är förbi. Konkurrensen är för svår – vi har inte längre något överläge som ger oss större förutsättningar att skapa företag. Nu är det andra bolag som står för innovationerna.

2007 hade inte varken Kina eller Sydkorea något företag på top 20 listan, 2013 ligger där fem bolag varav top två är från Kina, Sydkorea har ett bolag. Hur ser listan ut 2019 tro?

Att tro att svensk skola har med denna utveckling att göra är obegripligt. Att tro att vårt välstånd i framtiden bygger på hur skolan bedrevs på 60-talet är obegripligt. Att tro att vi  har en ens har en chans att vidareutveckla vårt välstånd med samma tänk som på 60-talet är obegripligt. Det vi kan göra är att fokusera på innovationer kring det som redan finns, ta hand om den forskning som bedrivs globalt och sedan ha en styrka i att omsätta teori till praktik, jobba pragmatiskt och globalt med samarbete och nyttja globaliseringen fullt ut. Vi behöver en hel befolkning av innovativa, självständiga och driftiga entreprenörer inom alla möjliga områden (inte bara vetenskap och miljöteknik) som inte räds något.

Sedan kan man ju argumentera att vi borde stänga våra gränser och isolera oss ifrån ondo fram till vår egna generations död åtminstone, men det är en annan diskussion.

Individens heliga kyrka

Varje person har idag tillgång till enorma mängder av information och kunnande i nästan oändliga nätverk (vi skulle inte hinna med alla under vår egna livstid). Utifrån sina egna värderingar kan varje person välja att interagera med omgivningen utifrån eget intresse. Nästan varenda rimlig dröm kan bli uppfylld om graden av arbetsinsats och beslutsamhet är tillräckligt stor. Ingen individ är beroende av någon form av hierarkisk organisation egentligen – det är bara mentala tankemodeller som uppfinner begränsningar och omöjligheter egentligen. Att få igång inre motivation och inre egen drivkraft tror jag är en av de stora utmaningarna i framtiden. Vi skulle inte behöva lägga en enda krona på ”människor som hamnat sett” eller på missbruk eller så mycket på rättskipande och sjukvård (varför röker folk fortfarande?). Jag tror vi måste göra ofantliga besparingar inom den offentliga sektorn i framtiden och det kan vi göra genom att öka samspelet i samhället och med en helt ny humanistisk människosyn. Skolan måste vara en garant för åtminstone: ”Hel unge in, hel unge ut.”

Sedan kan man ju argumentera för att vi alla är beroende av varandra och av vi som grupp och medborgare och det vi gör ihop är själva förutsättningen för ett fungerande samhälle och så är det ju. Men jag tror att ju mer man interagerar utifrån eget intresse och med helheten i åtanke desto starkare och mer ärliga blir relationer med andra. Därmed kan man då hoppas att även t ex samhällsfunktioner t ex blir effektivare då tilltro och förtroende blir starkare, men det är nog en annan diskussion.

Dessa tre trender gör det omöjligt för mig att tro på en stängd, planlagd och sorterande skola (Oldschool). Jag väljer att tro på en öppen, planerande och stödjande skola (Newschool) – det brinner jag för. 



Kategorier:Globaliseringen, innovation, Internet, kommunikation, ledarskap, personlig utveckling, Samhällsutveckling, skolan

Taggar:,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: