Psykbryt med Inger Enkvist

Kommentar på en DN-artikel:

Bryt med flumpedagogiken

NORMLÖSHETEN Sedan 1960-talet finns en starkt antiauktoritär strömning i skolan, som hävdar att lärare och föräldrar utövar förtryck när de leder ungas utveckling. Ett tidigt tecken på ett samhälles förfall är bristande respekt för lärare, skriver professor Inger Enkvist.

Ja, helt naturligt, det gäller att stimulera och säga ”Ja” hela tiden (inom fasta gränser) istället för ”Nej, nej, nej..” Om ett barn vill åka till månen gäller det att mota den där j-vla Jante fort som f-n. ”-Ja, kära barn!” säger man och frågar sedan ”men hur tänker du då, hur ska vi göra?” Då kanske barnet klurar lite:

”-Jo, men om vi tar detta bordet och sedan lägger mattan på och sedan stolen uppepå så har vi en rymdraket!!”

”-Jo, men vad skulle vi äta i rymden?” osv… det är en helt annan s k femma än ”-Nej, du ska inte tro att du är något.”

Skolan är starten för en väl fungerande medborgare, skriver artikelförfattaren Inger Enkvist. Där ska ordning och reda råda.

Ja, precis som på en fotbollsplan. Regler, tydliga ramar och full frihet. Bra.

Många oroas idag över normlös­heten hos unga. Flera europeiska länder har infört undervisning i ”värden”, ibland som ett speciellt ämne med titeln medborgar­kunskap.

Bra, det behövs. Livskunskap också! Och det finns andra mycket bra ämnen.

Hur lär man sig hänsyn till andra? I familjen är det grundläggande att alla tar och ger. Även spädbarnet tar och ger genom leenden och gester långt innan det kan tala.

Barnet lär sig sedan att vänta på sin tur och att lyssna på andra.

Ja. När man vill att dialogen ska funka så är det ju så. Men att sitta och lyssna på andra i timmar eller ännu värre en monolog måste vi nog sätta p för. Då måste man bryta, ha kuraget att säga ifrån.

Ordförrådet växer och berättelser ger en mental rörlighet som tillåter barnet att sätta sig in i andra personers situation. Barnet inser gradvis betydelsen av samarbete.
Den kanske mest viktiga egenskapen för människans utveckling – samspel och att bygga relationer.

Det viktigaste skolåret är det första.
Nej, verkligen inte. För vissa är det sista det viktigaste eller det åttonde. Om det första är det viktigaste och man missar det för att man är född i december kan ju omöjligen inte detta vara det viktigaste ur en positiv synvinkel.

Läraren lär inte bara ut bokstäver och siffror utan också hur man beter sig som elev. En elev kommer i tid, sitter på sin plats, är tyst när andra talar, stör inte de andra, det vill säga visar hänsyn. Detta innebär ett enormt steg i barnets utveckling.

Fullkomligt förlegat. Det där var då när man skulle lyssna på prästen i kyrkan eller under husförhörets tid. Att komma i tid är bra men om man har kul på skolgården med äldre barn och inte kan klockan ens så tror inte jag ett par extra ”Ave Maria” och kvarsittning är rätt metod för att visa hur hänsyn funkar. I andra länder och kulturer är man tvingad att acceptera att man inte kan köra efter tidtabellen – bussen kommer när den kommer, liksom. Den globala verkligheten är något vi måste förhålla oss till och anpassa oss till vare sig vi vill eller inte.

I mellanstadiet prioriteras ”där och då” genom geografi och historia. Barnen blir upptagna med att lära sig styra sina kroppar och de intresserar sig mycket för rättvisa.

Nonsens, barnen har tränat detta ända sedan krypstadiet och rättvisa gäller varje 1-2-åring till..

I högstadiet införs komplexa ämnen samtidigt som den unge samspelar med andra på ett mer sofistikerat sätt.

Så här har uppfostran och utbildning fungerat under lång tid.

? Obegripligt.

Sedan slutet av sextiotalet förekommer en starkt antiauktoritär strömning i skolan, som hävdar att föräldrar och lärare utövar förtryck när de leder ungas utveckling.

Tack och lov!

De vuxna antas istället vara de ungas kamrater och ska bara finnas tills hands i bakgrunden. Den nya pedagogiken vill sätta ”eleven i centrum”. Tidigare var tanken att elevens skoltid var en förberedelse för vuxenlivet.

Precis, eleven i centrum, eller medborgaren eller vilken individ som helst. Inte gruppen eller ännu värre SYSTEMET! Med vuxenlivet menas härmed håll käft, lyd och tro inte att du är något. Gör som du är tillsagd och lär dig den kunskap vi vuxna lär ut så får du vara med i samhället. Denna ”nya” pedagogik syftar ju till att förbereda för vuxenlivet till skillnad från den ”gamla”.

Nu heter det att elever bara kan lära sig om de tycker att det är ­roligt i skolan. En lärare anses därför inte behöva så mycket ämneskunskaper, men däremot trevliga metoder. Utvärderingen läggs hos eleven själv, eftersom denne är expert på vad han eller hon tycker om.

Precis, om man har roligt och är engagerad så hamnar man i ett tillstånd som kallas för lärande.

https://christerhellberg.wordpress.com/2013/05/08/larande-utan-klassrum-real-life-interaction/

Eleven uppmanas att själv ”söka information”.

Vi har återinfört självstudier och gjort våra elever till autodidakter fast de flesta vuxna vet att det går snabbare och bättre att lära sig av en kunnig person.

De flesta vuxna vet att tråkiga saker bäst läggs fram på ett enkelt sätt och sedan testas det av med ett enkelt prov så man blir av med skiten. De flesta barn dock vill prova, testa själva och komma på själva hur man ska göra. De vill komma på själva hur man beräknar volym inte få rabblat en formel.

Att lära sig av en okunnig är nog inte effektivast.

”Eleven i centrum” ger ofta till resultat att de som socialiserar de unga varken är föräldrarna eller lärarna utan andra unga. I många grupper råder ett grupptryck, som gör det omöjligt att studera. Inte sällan är de nya ledarnas regemente betydligt hårdare än de vuxnas.

Fullständigt felaktigt. Detta sker oavsett pedagogik, snarare är det tvärtom ju mer vi sätter system i centrum eller lärare eller rektor o centrum desto mer sluter sig eleverna till sig själva – och då med tvärtomvärderingar. ”Drick inte alkohol!” får effekt att ungdomar dricker mer… @Gör det här prover!” får effekt att de skiter i provet…

Det borde inte förvåna någon att mobbning är ett allvarligt problem.

Mobbning beror på helt andra orsaker…!

Demokrati bygger på att medborgarna gemensamt sätter sig in i problem och försöker komma fram till den bästa lösningen. Det förutsätter kunskaper, mognad och god vilja.

Ja, precis. Det kan ju inte förutsätta okunskap, omognad eller ovilja?

Hur ska unga vilja utveckla de här dygderna om skolan mest liknar en djungel där de starkas vilja råder?

Ja, det kan man fråga sig! I den skola som av militärskoleförespråkare kallar flumskola är människors lika värde och att alla ska komma till tals viktigt. I major Björjlubds arbetsläger/militärskola är detta bara onödigt och underminerar auktoriteten. Hur ska ni ha det?

En fransk forskare, Bui Trong, har upprättat en skala som beskriver hur det går till när ett område sjunker ner i laglöshet. De första stadierna är att man markerar sitt territorium med klotter eller anlägger eld i trapphus.

Sedan kommer stölder i affärer och därefter hot mot alla som bär uniform, även busschaufförer och ambulansförare. Man bränner ner skolor och gemensamhetslokaler. Man beskjuter polisstationer och visar sitt trots mot domare.

Jaha, och nu hamnade vi i Husby!? Den starkes vilja.. orsaker kravaller och skit. Tänk det är ju rätt, men det är ju bristen på kommunikation mellan den starka auktoritetens vilja och vanliga boende i Husby som förlorat allt hopp som varit avgörande. Att man INTE skapat kontaktytorna och lyckats i skolan att bygga broar och kommunicera över gränser.

På det här sättet håller gängen ­undan all närvaro av samhälle och stat. Ett tidigt tecken på att ett område går åt fel håll är att elever inte rättar sig efter lärare. Om ­inget görs befästs en antisocial ­attityd.

En helt naturlig slutsats om man är fascist vill säga. Att elever inte rättar sig och droppar av är ett tecken på att skolan inte fungerar. Om man upplever sin situation som hopplös, om man är utestängd från samhället (nej, du får inte jobbet för du är arab), så blir reaktionen knappast att man blir mer social med nationalstatssvensken.

Förhållandet mellan skola och demokrati har en speciell betydelse för de elever som lever isolerade från samhället, exempelvis vissa invandrargrupper. Om dessa ser att landets vuxna inte ingriper när någon bryter mot lagen kan de tolka detta som att ingen bryr sig om lagen.

Lagen i skolan då eller? Gäller inte detta bland ”svensksvensksvenskar” också? I skola bör demokrati råda ja, men du föreslår fascism för att råda bot på protesterna?

Att under skoltiden leva i ett minisamhälle där regler efterföljs är den allra bästa förberedelsen för att som vuxen leva i ett rättssamhälle.

Jo, och rättvisa och lika möjligheter och rätt till stöd och att få slippa diskrimineras och mobbas är också rätt viktigt.

Men dessa värden har skjutits åt ­sidan av den nya pedagogiken. Det är inte längre ansträngning utan elevens omedelbara tillfredsställelse som räknas.

Fullständigt felaktigt – det är fritiden och möjligheterna utanför skolan som blivit större och fler. Det är viktigt att tycka det är lika kul som fritiden – skolan måste upplevas som viktig, rolig och som ett verktyg får att nå varje elevs möjliga potential.

I skolan ser unga varje dag hur regler åsidosätts. Med andra ord lär skolan att samhället är svagt, att unga kan sätta regler ur spel och att skyldigheter egentligen inte finns.

Det kanske idiotiska regler som åsidosätts? Ärligt talat varför får man inte ha mössa/keps på sig om man vill?Det är väl vettigt om alla är med på reglerna och kommer överens om dem och inte bara köra på ordningsreglerna från husförhörstiden? Det handlar om att bygga upp förtroende och skapa en relation – då blir regler obsoleta.

Att återupprätta respekten för ­inlärning, för lärare och för skolan som institution löser inte alla ­problem, men många.

Just institutionen är den som orsakar ALLA problem – tiden står still och eleverna tränas att bli teoretiker och mähän som lärt sig att hålla tyst. Fullständigt vansinnigt.
Skräpartikel! Och av en s k professor som ska veta.!

20130526-182917.jpg



Kategorier:förändringsledning, framtiden, ledarskap, Samhällsutveckling, skolan, Skolan och lärande, svensk politik

Taggar:,

1 reply

  1. Ha, denna har jag inte sett förr. Tjusig dekonstruktion.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: