Allt det där med mod och ledarskap och omtanke. Och kommunikation, entreprenörsskap mm är ju bra och så, men jag tänker att det finns mer djupgående processer som liksom ligger inbäddade i tiden..

Hur kom vi på i Sverige eller Norden eller om det var England att kvinnor faktiskt var människor som alla andra och t ex borde ha rösträtt? Vem var det som uttryckte det först?

Vem var det som tog kristendomen till Sverige? Var Ansgar först? Eller hade ett dussin innan honom blivit ihjälslagna och därmed tystade?

Läser i Wiki att Ansgar inte alls var först och att han inte hade någon bestående påverkan på kristnandet i Norden.

Hur många hade dött i Rom innan dess? Dessa förändringsagenter fick betala ett högt pris för att få förmedla att det inte var ok att döda bara så där. Eller att ljuga etc. Och tänk på alla krig. Dessa soldater som skickades ut till vissa döden under första och andra världskriget – de hade bara en idé om lydnad med sig, för det egna samhällets bästa då.

Men slavfrågan, hur många har inte fått sätta livet till eller pryglats eller tillintetgjorts? 99% av dessa kan man väl säga misslyckades under sin livstid – men nu i efterhand kan vi konstatera att de hade rätt även om de dog på kuppen och att de var en del i förändringsjobbet.

Att acceptera homosexualitet är väl rätt vanligt i Sverige idag – det är många som har lyckats då straffet i Sverige inte är döden. Tack Jonas Gardell för ditt slit och öppenhet och tack alla andra. Inte för att jag är speciellt intresserad, men i alla tider har folk varit det.. och i USA är det vanligare att kusiner får gifta sig än homosexuella – jo, kusiner får gifta sig i Sverige också. Och i Nigeria, Iran m fl länder stenas man. Förändring = döden. Hur är det i Kina? USA? Irak? Pakistan?

Hur är det med kvinnolönerna idag? Finns det några hjältar? Hur är det med kvinnosynen, är det grönt ljus i Sverige, eller? Hur är det med mobbningen i skolor? Rasism? Finns det något du kan stå upp för och som du samtidigt aldrig kommer få cred för? Är det ok att våra skolbarn drogas för att de inte klarar av skolan? Eller jag menar ju eftersom skolan inte klarar av dessa barn, förstås. Finns det något du gnölar om som du tycker är bedrövligt men som aldrig kommer fram? Tro mig, din röst behövs. Din röst bland många andras ger effekt i slutändan. Inte minst i dessa tider när det varken är förenat med dödsstraff eller kostar pengar kan man uttrycka sig när man vill. Vi måste bli bättre på att förändra samhället – det duger inte att vänta på generationsskiften längre – vi måste lära om och lära nytt ända till dödsdagen. Vi kommer aldrig bli färdiga! Det är därför vi måste få in glädjen i skolan! Eller ilskan.

Jag tycker det är lite surt att t ex vara arg och irriterad på t ex ungdomar och sedan skriva en insändare i tidningen om dessa ungdomar som spelar och lever rullan på biblioteket – precis som om de läser tidningen.

Jag gnäller i och för sig på IT-analfabeter här på fb, men, ja… Det är väl terapi kanske. Men sånt här gillar jag:

Arg i radion

Fast ja, det är ju mest terapi också kanske.

Vi måste våga säga ifrån allihop närhelst det är något som bör förändras och som vi ser i framtiden är en självklarhet. Civilkurage att säga ifrån. Bli hjälte och var nöjd över det. Gör något jättebra, och må bra! Få andra att må bra är också en bra inriktning – om du har koll på din egna garderob förstås. Hur får man det – hur kan man själv förändra sig och sitt tankesätt? Trotsa sig själv, göra uppror mot sig själv och de uppfattningar som styr en…

Får avsluta med en Machiavelli:

It ought to be remembered that there is nothing more difficult to take in hand, more perilous to conduct, or more uncertain in its success, than to take the lead in the introduction of a new order of things.

Kategorier:bibliotek, förändringsledning, framtiden, Internet, kommunikation, ledarskap, Livet, occupy, Samhällsutveckling, Skolan och lärande

Etiketter:#Blogg100