Jag beundrar verkligen Alex Schulman och hans pod med Sigge Eklund – det är alltid veckans höjdpunkt. MEN, det här!? Jag måste bara kommentera. Usch och tvi, gammalt, unket och surt.

Alex skriver ”Hur svårt kan det vara att förbjuda mobilerna?” och blir alldeles ”mörk i själen” – det vill jag råda bot på. Det är något som fattas här. Inte alla hästarna är i stallet. Det lyser men ingen är hemma. Det fattas några bokstäver på tangentbordet. Ja, ni fattar. Alex menar att:

Det är väl bara att säga att från och med nu får det inte existera mobiltelefoner i klassrum någonstans i Sverige. De får inte finnas i någons händer, inte i väskan, inte ens i fickan.

Och det av en enda anledning då att eleverna blir distraherade och sitter med Snapchat eller Flappy bird hela dagarna medan läraren undervisar om demokrati eller om de viktiga andragradsekvationerna. Ja, eller vänta lite nu då. Så här ligger det till i tre fina pedagogiska punkter.

1. Alex (med all rätt) är upprörd över att (antar jag) eleverna struntar i undervisningen och istället chattar eller spelar spel och gör något helt annat än skolarbete. Och skulle de sätta på volymen kan inte läraren göra något…? Det är ungefär på samma nivå som om någon kommer in med en bergsprängare och kör lite hårdrock och läraren kan inte göra nått. Eller om någon tar med sig sin stickning och sitter med den, eller nån annan som sitter och tecknar hela dagarna eller nån som tar med sig bollar och ska jonglera hela tiden eller nån som sitter försjunken i Jules Vernes underbara resor och inte alls lyssnar på varför 2:a världskriget hände. Ja, eller tänk. Nån sitter och stirrar ut genom fönstrens på de björkarna som susar i vinden och tänker på frihet.
   Den enkla vägen är ju alltid att förbjuda allt. Det finns en annan mer komplicerat och mer utmanande väg som jag strax kommer till. Men först; kan man ej erbjuda undervisning mha eller ihop med mobiler, bergsprängare, Jules Verne, stickning, suduko, jonglering, mobiltelefoner etc så bör man naturligtvis se till att man inte har med sig det i klassrummet. Så ja, ”hur svårt kan det vara?”. Men det finns ett litet krux här bara, skollagen och skolans styrdokument Lgr11 (läs ”flummet”, Alex) som regering (Major Björklund & co) och riksdagen har beslutat om – jag kommer till det strax. Om vi nu inte bara har en lärare som inte kan säga ifrån eller ca 25 puckade elever med lim på sina mobiler så har vi egentligen inte akut problem. Eller jo, men inte på det sätt som Alex Shulman tror.
2. I Lgr11 finns det många bra ”sägningar” som alla talar för positivt livslångt lärande t ex:
   ”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

   Att förbjuda mobiltelefoner är inte förberedelse för att leva och verka i samhället! Och det är lite detta det handlar om, tänk om eleverna på rasterna samlades kring nån med en skärm och så var det SKOLARBETE som de samlades kring? Tänk!

   Skulle vi ha behov av ett förbud då? Denna tanke leder mig till att jobba för och ägna åtminstone över halva min vakna tid till att istället hitta metoder och sätt att bedriva undervisning MED mobiler istället för att förbjuda. Om man nu har en situation att skolan och lärande i skolan är så ointressant att t o m Flappy bird är intressantare – då har vi ett jätteproblem. Om man som elev inte finner innehållet i skolan är relevant för en själv utan att SnapChat är roligare har skolan ett problem – inte eleven. Därför behöver vi ta krafttag för att UTVECKLA och UTVIDGA skolan till att inkludera ALLA elever, egentligen i alla situationer i vardagen. Så pass mycket har verkligheten och omvärlden förändrats att för vissa elever (20%?) är inte skolan relevant. Och där hjälper tyvärr inga förbud. OCH skollagen själv är mycket tydlig, det står inte ”för några”, ”för de flesta”, ”för vissa”, ”för de som är duktiga”, ”för de som gör läxan”.. det står ALLA. Själva syftet med skolan är att ALLA ska hänga med, annars kan vi lika gärna skippa skolplikt och hela rasket. Och det står inte ”bör”, eller ”om ekonomin tillåter”, eller ”i den bästa av världar”, eller ens att det är ett mål. Det står SKA. Det är ett krav. Vidare betonar man i lagen att skolan SKA kompensera för elevers olika förutsättningar:

   I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
   Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

   Mobiler och paddor skulle idag kunna leverera just detta – individuellt anpassat lärande oavsett om du är ”svensk” eller nyanländ eller 75 år gammal, bara vi tänker till lite, anstränger oss och tänker liiiite bortom reduktionistiska och verkningslösa förbud – vi måste börja tänka framtid! Ska vi beslagta elevers glasögon (med google) också? Deras klockor eller deras kläder? Nej, vi måste framåt. Vi måste utveckla och utvidga, inte avveckla, reducera och fortsätta med att kapitulera inför framtiden och fritiden.

3. Den tredje kanske mest viktiga punkten handlar inte om att förbjuda olika chat-appar eller att censurera Internet som i Kina utan om att prata. Eller kommunicera med ett finare ord. Eller ”bygga socialt kapital” med en ännu finare term. Vi måste börja bygga relationer istället för att förbjuda kommunikation. Kränkningar och mobbing finns även om vi stänger bort en chat-kanal. Då flyttas den till korridoren eller skolgården istället. Eller till fritidens chattande. Det är ju inte i tekniken problemet sitter utan HUR vi människor är funtade och hur vi behöver INTENSIV utbildning om hur i h-lvete man ska bete sig eller inte mot andra medmänniskor. Det är ju det som det handlar om.
   Jag vill påminna om att över 1 elev i veckan i Sverige tar sitt liv just p g a mobbing och kränkningar. Vi måste börja ta detta på allvar och jobba MED elever, ta reda på vad som ligger bakom, berätta för varandra, slå larm och diskutera tillsammans (med föräldrar) och se till att man slutar, får en förståelse för andra personers bekymmer eller vad det nu kan vara. Inte alla blir en underbar Shulman, Gardell, Petter, Steve Angelo eller en Miriam. Hur mycket vi än förbjuder Internet kommer vi ha en verklig mobbing kvar också och det är där det gör mest ont. Internet kan snarare vara en ”early warning” som man kan jobba proaktivt med. Dvs mobilerna kan bli verktyg på riktigt!

Ja, artikeln då:

”Men, nä, politikerna är inte överens. Någon idiot på vänsterkanten kallar mobilförbudsförslaget ”teknik­fientligt”. Det finns också rektorer som slår bakut och tycker att mobiltelefonen är ett viktigt hjälpmedel för barnen. Och föräldrar protesterar – för de vill kunna få tag i sina barn. Det här är så dumt att det är generande. Vi vuxna kan inte hantera mobiltelefoner. De distraherar oss och gör oss till sämre människor.”

Hmm, generande är det för Alex Schulman, jag föreslår att han ska tilllämpa sin egen dumhet på sig själv och att han ska lägga undan både mobil och dator i minst 1 vecka eller så bara – leva som man lär liksom.

Jag känner dock att världen blir bättre om han kommunicerar mer och även låter våra unga göra det när skolan inte kan leverera något som är roligare än Flappy bird.

Jag blir besviken när potentiella förebilder som skulle kunna slåss för barns rättigheter, mot mobbing och mot kränkningar istället använder gammelmedia för att föra fram stock-konservativa åsikter, fullständigt ignorera skolans uppdrag och dessutom göra ett försök att kalla andra som inte håller med honom för dumma i huvet. Det är inte ens debatt, det är självmål, det är uppgivet, ett hjärnsläpp eller bara ren och skär okunskap. Tyvärr.

Kategorier:debatt, mobilförbud, skolan

Etiketter:#debatt, #mobilförbud, Skolan