Se filmen som det länkas till i Sanna Nova Emilias bloggpost nedan och förundras. Vuxna som har för lite att göra verkar det som. Jag tycker det är helt obegripligt att vuxna sitter och diskuterar bedömningsgrunder för hur man betygsätta t ex sidohopp. En hel vetenskap rullar upp sig… ”för att genomföra uppgiften måste eleven använda sig av sammansatta och komplexa rörelser…” (hoppa bock) ”…att använda flera sammansatta rörelseförmågor med rörelseövergångar” (hoppa över ett hinder). Är det detta mina skattepengar går till? Ett väl godkänt sidohopp.

På riktigt. Vad syftar bedömning och betygen gymnastik?

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom un­dervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktivteter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande.

Ja, om man provar floskeltestet:

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna inte utvecklar allsidiga rörelseförmågor och inte heller intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom un­dervisningen ska eleverna få möta några få olika slags aktivteter. Eleverna ska inte ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och inte heller hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska inte ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ej heller ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande.

Ja, en fullkomligt menlös harang m a o. Syftet med betyg borde väl vara att komma till nästa skola? Men hoppar överviktiga Christer snyggare om det införs betyg? Eller får i själva verket fetman ett betyg? Klättra upp i trädet där så sätter vi betyg sedan.

Skolverket skriver:

Det senaste decenniet har årligen cirka tio procent av eleverna inte nått godkända resultat i svenska, svenska som andraspråk, engelska eller matematik i årskurs 9. Var fjärde elev saknar ett fullständigt slutbetyg från grundskolan. Nationella och internationella utvärderingar och andra studier visar att resultaten i den svenska skolan har försämrats i matematik, naturvetenskap och läsförståelse sedan början av 1990-talet.

Men varför betyg i alla ämnen? Betyg i musik är ännu mer horribelt. Har vi halkat efter i blockflöjtandet också? Sämre resultat i de senaste internationella sidohoppstesten? Klart vi måste ha nationella prov i Idrott och hälsa. På måndag kl 15.00 gör alla ett sidohopp och sedan ska en hel lärarkår bedöma och klassificera eleverna. Vilka som behöver göra extrahopp som läxa hemma måste sållas ut och ges extra stöd. De får gå i en specialklass och kanske kan man även ge läxhjälp om det behövs.

Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som andras.
Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
• skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
• analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Så ser den Heliga kunskap kring musik ut. Det räcker liksom inte att spela och vara glad utan man ska ”gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer”. Gör man detta väl får man högt betyg och så kan man ta med detta kvitto till närmaste Bert Karlsson. Se här: ”jag är jättebra på att gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer. Vilken är din bedömning Bert?” ”-Jo, vi kan ju diskutera lite om ditt framförande och uttryck med olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Vilken aspekt i låten tycker du är i samklang med Främling?”

Suck.

Slöjd ska stimulera kreativitet:

Eleven kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.

Jo, sedan ska man vidareutveckla sina tankar och skapa och sedan ska man bedömas och recenseras. Och ju lägre ner i åldrarna desto bättre?

Leo gjorde i 3:an en superfin lastbil i trä till sin lillebror. Hur skulle denna skapelse få något annat betyg än högsta? Hypotetiskt då: ”-Nja, enligt vår bedömning är inte arbetet tillräckligt utvecklat och idéen har inte tagit spjärn i det miljötänk som var erbjudet i inspirationsmaterialet och eleven har själv valt ett fordon som inte i sig leder till en vidareutveckling av inspirationsmaterialet..” Jag skulle blivit vansinnig. Jag lägger mig i fosterställning och andas..

…lugnt och fint. Betygen kommer inte lägre ner i åldrarna. Det blir inga betyg på dagis. Lugn nu…

Hur kan man bara göra något så enkelt SÅ komplicerat? Vi luras att tro (som elever) och som föräldrar att vi är en viss sort eller är duktiga/kassa på något bara för att vi sätter en siffra enligt en idiotisk bedömningsmall. Till vilken nytta? Till vems nytta? Hela detta maskineri med bedömningsfokus syftar till att döma och motivera? Sätt betyg själv på dina barn och se hur det känns. Sätt upp betyg på allt och mät kunskaper och bedöm och bedöm och se sakta hur glädjen försvinner sakta men säkert. Sätt betyg på hur noga de städer, sätt betyg på hur duktigt de äter, sätt betyg på hur de talar, räkna orden och sätt betyg på hur de leker med lego eller sjunger i bilen. Sedan betygsätt din partner i allt h*n gör och sätt upp listor på väggarna med siffror och trender. Sedan kommer familjelyckan som ett brev på posten. ELLER BLIR DET PRECIS TVÄRTOM?!

Kategorier:förändringsledning, Samhällsutveckling, skolan, Skolan och lärande

Etiketter:#Blogg100